Föräldraförsäkringen

Motion 1989/90:Sf345 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf345

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Föräldraförsäkringen

Vi har i dag ett samhälle som alltför mycket anpassat sig efter de vuxnas krav
och intressen. Barn och ungdom åsidosätts alltför ofta och har svårt att hävda
sig gentemot andra intressegrupper.

Den strukturomvandling och inflyttning till storstäderna som skett har inte
varit svaret vare sig på barnens eller de vuxnas behov. Med strukturomvandlingen
har människors sociala förankring blivit sämre, man har i många fall
förlorat kontakt med släkt, vänner och uppväxtmiljö och blivit rotlös. Det
har inte varit lika lätt att känna sig själv som en naturlig del i ett större sammanhang
då den egna identiteten har fått sig svåra törnar. Den här situationen
har kanske drabbat de uppväxande barnen i ännu högre grad än de
vuxna.

Ett fungerande grannskap är oftast en förutsättning för att människors behov
av gemenskap, skapande aktivitet, social förankring och identitet ska
tillgodoses. Samhället måste utformas så att föräldrarna får mera tid att umgås
med sina barn.

Föräldrar måste få vara delaktiga i omsorgen om barnen och inte tvingas
släppa huvudansvaret för denna. Föräldrar kan inte ersättas av samhällets
institutioner. De skall också ha möjlighet att välja tillsynsform för sina barn.

Statens stöd till barnomsorg bör vara så konstruerat att kvalitetshöjande
åtgärder och ett rikare utbud av alternativa barnomsorgsformer stimuleras.
Kommunen bör stödja föräldrar som vill starta kooperativa daghem eller trefamiljssystem.
Rekrytering av män - gärna med egna barn - till dagbarnvårdare
bör stimuleras. Alla hemmaföräldrar och dagbarnvårdare skall ha tillgång
till öppen förskola. Stöd ska utgå till föräldrar som vill starta och driva
öppna förskolor och fritidshem.

De resurssvaga familjerna måste ges ytterligare stöd, för att undvika omhändertagande
av barn. Resurserna ska bl.a. utgöras av kvalificerat familjeoch
nätverksarbete. Socialtjänsten har ansvaret för att familjen får dessa resurser.

Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen föreslås under år 1990 utbyggas med 3 månader till 15
månader med full ersättning på sjukförsäkringsnivå. Samtidigt föreslås att

Mot. 1989/90

Sf345

Fördelning mellan föräldrarna

Enligt uppgifter om pappornas uttag av föräldrapenning tog år 1987 29 % av
papporna i familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar ut föräldrapenning
under barnens två första levnadsår. Miljöpartiet anser att det, både för
barnens och för pappornas skull, är ytterst angeläget att möjligheten att vara
hemma en tid hos barnen när de är små utnyttjas av alla pappor. Därför bör
en del av föräldrapenningen kvoteras. Från den 1 juli 1990 skall således gälla
att minst två månader av föräldraförsäkringen tas ut av vardera föräldern,
från 1 juli 1991 minst tre månader.

Rätt till ledighet

Samtidigt som föräldraförsäkringen byggs ut enligt vårt förslag måste rätten
till föräldraledighet utökas i motsvarande grad.

Miljöpartiet vill emellertid gå ett steg längre och föreslår att alla arbetstagare
skall ha rätt att sänka sin arbetstid, med motsvarande löneavdrag, till
20 eller 30 timmar per vecka. Förslag härom lägger vi i en annan motion.

Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen

Nuvarande ersättning inom föräldraförsäkringen är helt proportionell mot
inkomsten upp till ersättningstaket 7,5 gånger basbeloppet (222 700 kronor
år 1990). Miljöpartiet de gröna vill verka för ett samhälle med mindre inkomstspridning
än idag. Med nuvarande lönebildningssystem är det svårt att
direkt påverka lönebildningen. Staten kan dock genom utformningen av
bl.a. socialförsäkringssystemen markera sin uppfattning genom att ersättning
utöver en viss lönenivå utgår med en lägre procentsats. Miljöpartiet de
gröna föreslår att ersättningen inom föräldraförsäkringen skall utgå med 70
% av inkomsten för den del av inkomsten som överstiger 4,5 basbelopp
(133 650 kronor år 1990). För den del av inkomsten som ligger under 4,5
basbelopp skall ersättningen liksom för närvarande vara 90 %.

En sådan sänkning av ersättningsnivån för de högre avlönade bidrar till
att sänka kostnaderna för föräldraförsäkringen utan att personer med låga
inkomster drabbas. För personer med högre inkomster kan medvetenheten
om att ersättningsnivån är lägre göra att de ökar sitt personliga sparande och
drar ner på sin konsumtionsstandard. En sådan utveckling är önskvärd i ett
läge när det är angeläget att sparandet i samhället ökar och den mer umbärliga
konsumtionen minskar.

nuvarande tre månaders ersättning på garantinivå slopas. För år 1991 föreslås
en utbyggnad av föräldraförsäkringen till 18 månader.

Ersättningen ska kunna tas ut i form av hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning
under en längre tid.

14

Föräldraförsäkring till biståndsarbetare Mot. 1989/90

Sf345

Biståndsarbetare med utlandstjänstgöring får idag inte föräldraförsäkring.

Miljöpartiet de gröna anser att även barn till biståndsarbetare har rätt till
sina föräldrar och att således även biståndsarbetare skall ha rätt till föräldraförsäkring.

Rätt för dagbarnvårdare att räkna in egna barn i tjänsten

Kvalité inom barnomsorg är viktig. Detta skall gälla alla barnomsorgsformer,
även familjedaghem. Dagbarnvårdarna är en viktig yrkeskår som bör
behandlas lika som alla andra, med rätt att få kommunal barnomsorg för sina
egna barn. I dag utgår inte statligt bidrag till dessa barn. Miljöpartiet kräver
därför att dagbarnvårdarna och deras barn behandlas som alla andra yrkesarbetande.

Rätt att bli kommunal dagbarnvårdare åt eget barn

De föräldrar som väljer att vara hemma medan barnen är små får idag en
mycket liten del av samhällets stöd till den kommunala barnomsorgen. Miljöpartiet
anser att detta är en stor orättvisa och kräver att förälder ska ha
rätt att bli kommunal dagbarnvårdare även åt eget barn. Detta skall gälla
både dem som idag är barnvårdare åt andras barn - de skall få räkna in även
de egna barnen i underlaget för tjänsten - och övriga föräldrar som föredrar
att vara hemma hos barnen medan de är små. Principen skall vara att förälder
som anställs som kommunal dagbarnvårdare åt eget barn skall ges i stort
sett samma villkor som en vanlig dagbarnvårdare i familjedaghem: samma
grundlön, sociala förmåner, inkl ATP, utbildning, etc. Kostnadsersättning
för egna barn bör utgå med halvt belopp jämfört med vad som gäller när
man tar emot andras barn. Dagbarnvårdare åt eget barn skall, precis som
föräldrar som har vanlig familjedaghemsplats, betala daghemsavgift. Endast
en förälder i varje familj skall samtidigt kunna vara anställd som dagbarnvårdare
åt eget barn.

Statsbidrag skall utgå till dagbarnvårdare åt eget barn på samma villkor
som för kommunla dagbarnvårdare.

Förskolan

En större valfrihet måste eftersträvas i den kommunala barnomsorgen.

Olika typer av alternativa lösningar skall aktivt uppmuntras och ges samma
ekonomiska förutsättningar som rent kommunala barnstugor. Detta gäller
till exempel föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningsdrivna daghem,
trefamiljssystem, mm. Den öppna förskolans verksamhet är viktig och
bör stimuleras.

Föräldramedverkan även i den kommunala barnomsorgen skall aktivt
uppmuntras och på sikt ställas som ett krav för att erhålla en plats. En aktiv
föräldramedverkan kan ske på olika sätt, t ex genom schemalagd föräldramedverkan
ett visst antal dagar per år. En sådan föräldramedverkan är bra

15

både för barnen, föräldrarna och personalen. Den betyder också ett resurstillskott
till barnomsorgen som gör att behovet av statsbidrag sannolikt kan
minska något framöver.

Bastillägg

Miljöpartiet de gröna föreslår att ett bastillägg ersätter nuvarande bostadsbidrag
för barnfamiljer. Tanken är att öka valfriheten för människor att bosätta
sig var de vill. I glesbygd kan bostadskostnaden vara liten men å andra
sidan kan transportbehovet vara betydligt större än i storstad.

Förslag om exakt utformning av bastillägget kommer att läggas i motion i
anslutning till regeringens planerade proposition om nytt bostadsfinansieringssystem.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att rätten till ersättning från föräldraförsäkringen
kvoteras så att vardera föräldern från den 1 juli 1990 tar ut
minst två månader av ersättningen samt att ensamförälder skall ha rätt
att ta ut hela ersättningen,

2. att riksdagen beslutar att ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen
ändras i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndsarbetares rätt till föräldraförsäkring,

[att riksdagen beslutar att föräldrar skall ha rätt att bli kommunala
dagbarnvårdare åt eget barn på villkor som anges i motionen och
att statsbidrag skall utgå för detta,1]

[att riksdagen beslutar att statsbidrag till föräldrakooperativa och
personalägda daghem samt föreningsdrivna daghem skall utgå med
samma belopp som till kommunala daghem,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldramedverkan i barnomsorgen.1]

Stockholm den 24 januari 1990

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Marianne Samuelsson (mp)

Anita Stenberg (mp) Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp)

Mot. 1989/90

Sf345

1 1989/90:So631

16