Förändrad skola i ett förändrat samhälle

Motion 2006/07:Ub220 av Siw Wittgren-Ahl (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundskolans läroplan ska följas och att befogade förändringar i läroplanen ska ske.

Motivering

Samhället förändras snabbt medan skolan i många avseenden lever kvar i det tidiga 1900-talet. Då var kunskapsmängden liten och befolkningen homogen. Barnen kände varandra väl och alla hade i stort sett samma referensramar. Världen var liten. Yrkesvalet var självklart, man gick i föräldrarnas spår. I dag har många skolor elever med ursprung från flera olika länder, olika kulturer, olika religioner, olika traditioner, olika erfarenheter och olika kunskapsnivåer. Olikheterna kan skapa motsättningar, men tar vi vara på all denna kunskap blir det en tillgång.

En elev som bedriver sina studier utifrån begränsade förutsättningar måste ofta lägga ner mer tid och kraft än sina kamrater och bör därför få minst lika stor erkänsla för sitt arbete, som den som gynnas av ett bättre utgångsläge. Det är graden av framsteg som ska värderas.

• Vi behöver en skola som tar hänsyn till elevernas skilda förutsättningar.

• Rätt och fel finns inte på samma självklara sätt som förr. Att svara rätt är inte det viktigaste, det är elevernas frågor som visar vad de har förstått. Dialogen i klassrummet är minst lika betydelsefull och ibland mer betydelsefull än kunskapsförmedling via envägskommunikation. Vad kan den enskilde eleven bidra med?

• Varje elevs kompetens måste tas tillvara, annars förlorar samhället viktiga tillgångar och riskerar att få utslagna medborgare i stället. I Sverige är vi dåliga på att se främmande länders kunskap som en tillgång för oss. Vi tror att vi är bäst på allting och godkänner nästan bara svenska utbildningar. De stora skillnaderna mellan eleverna kräver betydligt mer resurser än tidigare.

• Det behövs studiero i klassrummen, vilket inte är detsamma som hård disciplin. Utgår vi från elevernas förutsättningar och intresseområden finns viljan till lärande.

• Praktisk undervisning måste uppvärderas. Det finns elever som har lättare för att arbeta praktiskt än teoretiskt och tvärtom. För att undervisningen ska bli begriplig är det nödvändigt att varva praktik och teori. Den praktiska erfarenheten är nödvändig för att förstå den teoretiska undervisningen. Utgå från barnens intressen.

• Ge barnen ett värde i skolan så att de kan känna stolthet över sig själva. Inget lärande för lärandets egen skull. Utveckla nyttopedagogiken. Eleverna ska känna att det de gör är betydelsefullt både för sig själva och för andra. Låt dem exempelvis i perioder vara arbetskraft på förskolans småbarnsavdelning. I de begynnande tonåren kan det vara behagligt att genom lek med de små själv få återvända till sin egen barndom samtidigt som man utför ett viktigt arbete. Dessutom får tonåringen en viktig kunskap inför det egna föräldraskapet. Vardagskunskapen är nästan helt åsidosatt i dagens skola.

En del av ovanstående beskrivningar saknas i läroplanen, annat finns, men förverkligas i ringa utsträckning. Med hänvisning till ovanstående är det viktigt att verka för att grundskolans läroplan följs bättre än nu och att befogade förändringar i läroplanen sker.

Stockholm den 20 oktober 2006

Siw Wittgren-Ahl (s)