Till innehåll på sidan

Förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen

Motion 1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

För att underlätta företagande och nyföretagande vill vi
föreslå vissa förändringar i nuvarande inkomst- och
företagsbeskattning.
Kvittning mellan näringsverksamhet och tjänst
Sedan 1 januari 1991 är kvittningsrätten mellan
näringsverksamhet och tjänst slopad. Detta anser vi vara till
men, inte minst när det gäller stimulans till nyföretagande.
När någon startar ett mindre företag, sker detta -- ofta i
ett uppbyggnadsskede -- i kombination med att
vederbörande har inkomst av tjänst. För att stimulera
riskfyllt nyföretagande är det ofta nödvändigt för den
enskilde företagaren att kunna kvitta förlust mot andra
inkomster. Det ligger ju i sakens natur att inte allt sådant
företagande leder till lönsamma företag. Vissa satsningar
misslyckas och leder endast till förluster.
Företag med långsiktig lönsamhet, men där lönsamheten
svänger kraftigt, klarar sig däremot med förlustavdrag som
kan kvittas mot kommande vinster. Kvittningsrätten
gentemot andra inkomster kan därför vara tidsbegränsad i
förhållande till företagets starttidpunkt. En tid av fem år
kan härvid anses rimligt. Detta bör gälla oberoende av om
företaget är ett traditionellt företag inom jord- och
skogsbruk, service, hantverk eller handel eller är ett
kunskapsinriktat företag inom tillverkning, data eller
informationsbehandling.
Skattestimulerad riskkapitaluppbyggnad
Brist på riskvilligt kapital är betydande för nya och
expanderande småföretag. Därför bör privatpersoner få
möjlighet att göra avdrag vid inkomstbeskattningen för
sparande i eget eller andras företag.
Denna avdragsrätt kan till en början införas på försök i
glesbygd. Om den sen visar sig vara effektiv kan den även
tillämpas i hela landet.
Ett skattestimulerat sparande för risksatsningar i företag
skulle klart gynna sådana satsningar. Härigenom skulle
långsiktiga investeringar förmodligen komma att utföras i
en ganska stor utsträckning. Storleken på ett sådant avdrag
borde ligga på upp till två basbelopp per år, där den högsta
avsättningen skulle få göras inom stödområdet.
Beskattning av det arbetande kapitalet
För många små och medelstora företag innebär
förmögenhetsbeskattningen ett betydande problem.
Företagaren blir härvid tvungen att göra överuttag på lön
för att ha möjlighet att betala förmögenhetsskatten. För
många företag innebär detta en sådan dränering av pengar
att företagets utvecklingskraft begränsas. Beskattning av
det arbetande kapitalet i företaget bör därför slopas.
Likaså har arvs- och gåvobeskattningen motsvarande
effekt. Detta försvårar eller omöjliggör för många företag
att överleva ett generationsskifte. Därför bör ett uppskov få
ske med beskattningen till dess företaget säljs.
Räntefördelning
De nya bestämmelserna om räntefördelning slår hårt
mot nystartade verksamheter, som i sin uppbyggnad
drabbas av negativt eget kapital. Den största orsaken till
detta förhållande beror på att fastigheters
anskaffningsvärde respektive taxeringsvärde måste
reduceras till 70 procent. Detta får till följd att ett negativt
kapital uppstår vid förvärvet av en fastighet genom att
anskaffningsvärdet och skulderna oftast är lika stora, men
det är bara anskaffningsvärdet som reduceras.
Exempel:

Tillgångar
Skulder
Anskaffn. värde
500 000
500 000
Reducera 30 %
150 000
350 000
Negativt eget kap.
150 000
500 000
500 000
Detta innebär att räntefördelning sker på beloppet 150 000 
-- fribeloppet 50 000 
= 100 000. 
Dessa 100 000 
skall multipliceras med statslåneräntan som f.n. är ca
13 %. 
Detta belopp -- 13 000 
-- skall upptas som inkomst i näringsverksamhet
samt avdrag i inkomstslaget kapital.
Som framgår av ovanstående räkneexempel innebär
nuvarande bestämmelser klara nackdelar för nystartade
företag. För att komma tillrätta med detta missförhållande
bör någon reduktion av anskaffningsvärdet på fastigheter ej
ske för enskilda näringsidkare.
Bilförmånsvärde för egenföretagare
De nya bilförmånsvärdena för företagare som
jordbrukare, rörmokare, elektriker, taxi m.fl. är helt
schabloniserade och påverkas inte av användningssätt,
användningsområde, fordonens beskaffenhet eller
körsträcka. Schablonen är över måttan grov och medför för
alla bilar högre förmånsvärde än vad som betingas av den
verkliga totalkostnaden för en normalt brukad bil.
Förmånsvärdena utgör därför för många en mycket
betungande utgift. Eftersom många företagare brukar bilen
i mycket ringa omfattning för privat körning är nuvarande
förmånsvärden djupt orättvisa.
Vi föreslår därför en komplettering till nuvarande
bestämmelser, dels där schablonen sänks, dels där det ges
möjlighet att beräkna förmånen efter den körsträcka som
bilen brukas privat. Den privata körsträckan kan lämpligen
styrkas genom förande av körjournal.
Sammanfattning av förslag på förändringar av inkomst-
och företagsbeskattningen
Medge kvittning mellan näringsverksamhet och tjänst
under ett företags uppbyggnadsskede -- under en tid av fem
år.Medge skattestimmulerad riskkapitaluppbyggnad.
Slopa beskattningen av arbetande kapital.Ändra
bestämmelsen om räntefördelning.Ändra
bestämmelserna om bilförmånsvärde.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och
företagsbeskattningen.

Stockholm den 24 januari 1991

Kjell Ericsson (c)

Göran Engström (c)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen.
    Behandlas i
  • 1.1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen.
    Behandlas i
  • 1.2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.