Förbättrad infrastruktur på Södertörn

Motion 1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)

På Södertörn ligger Botkyrka med 68 800 invånare,
Haninge med 63 605,
Huddinge med 74 138,
Nynäshamn med 22 252,
Salem med 12 701,
Södertälje med 81 678
och Tyresö med 34 329
invånare, sammanlagt 357 503
invånare. Det är fler än vad de flesta län i vårt land
kan skryta med.

Räknar man dessutom in de sydligaste församlingarna i
Stockholms stad vilka socialt och kommunikationsmässigt
tillhör samma region (framförallt Farsta, Vantör och
Skärholmen) kan endast Malmöhus län komma upp i högre
befolkningstal.

Ändå betraktas väldigt sällan de olika delarna av
Stockholms län för sig, utan ett genomsnittsperspektiv
används.

Stockholms län präglas av obalanser, stora och svåra
obalanser. Det handlar om stora skillnader på några av
livets allra viktigaste områden -- social välfärd, ekonomisk
standard, hälsa, utbildning och arbetsmarknad.

På Södertörn råder i många avseenden sämre
förhållanden än genomsnittligt i Stockholms län.
Arbetslösheten är högre, skattekraften lägre, ohälsotalen
högre, utbildningsnivån är lägre, kommunikationerna i
många avseenden sämre. Listan kan göras lång.

De allra viktigaste orsakerna till obalanserna i
Stockholmsregionen hittar man på regionens
arbetsmarknad. Eftersom staten är en av de största
arbetsgivarna i regionen har staten också ett stort ansvar.
Statens mycket ensidiga lokalisering av arbetsplatser till
innerstaden, Solna och Sundbyberg är en bidragande orsak
till obalansen. Eftersom staten också är stor kund hos
många företag har dessa företag ofta förlagt sin verksamhet
i samma områden som staten med förstärkt obalans som
följd.

Infrastrukturen har byggts ut för att bl.a. passa
näringslivets behov. Den har därför blivit bäst där de flesta
företagen redan finns. Därmed medverkar infrastrukturen
till att ytterligare förstärka obalanserna. Utvecklingen av
Frescati, innerstaden och Solna till centra för universitet
och högre utbildning och Arlanda till storflygplats är andra
faktorer som starkt verkar i denna riktning.

Staten har alltså genom sin roll ett tungt ansvar för
situationen. Obalanserna är så djupgående och berör så
många människor att de även av det skälet är ett nationens
problem. Samtidigt är det i mångt och mycket upp till lokala
politiker, näringslivet och myndigheter att ta tag i
situationen. Den känsla av uppgivenhet som ofta präglar
företrädare för Södertörnskommunerna måste vändas i
optimism och framtidstro.

En lång rad faktorer ger löften om en ljusnande framtid.
Baltikums självständighet, det kommunistiska systemets
sammanbrott, Tysklands enande och den förestånde EG-
anslutningen är förändringar som kommer att få mycket
stor betydelse för den region vi lever i och kommer att ge
Södertörn alldeles speciella möjligheter.

Det ger inte bara basen till en ny allmän ekonomisk
blomstring utan gör också att Östersjöområdet framstår
som en ny alldeles särskilt intressant och dynamisk del av
Europa. Plötsligt ligger Södertörn på stranden till ett av
Europas ekonomiskt sett allra hetaste områden.

Knappast någon utveckling kommer av sig själv, men
med hårt, målmedvetet arbete av inblandade aktörer såväl
lokalt, regionalt som statligt är våra möjligheter lysande.

Kommunikationer

För att förbättra vardagen för Södertörnsborna, kunna
attrahera näringslivet och förbättra miljön krävs
utbyggnader av kommunikationerna för både
kollektivtrafik och bilar.

Idag möts två stora motorvägar i Södertälje. Därifrån
har de sedan gemensam sträckning de tre milen in till
Stockholm. Det är en säkerhetsrisk. Om något händer på
sträckan Södertälje--Stockholm medför detta svåra
störningar i hela Storstockholm. Den nedrasade
motorvägsbron i Södertälje häromåret är en bra
illustration, men problem kan uppstå på grund av långt
mindre olyckor. Brådskande transporter, ibland med
livsviktiga uppgifter, riskerar att inte komma fram.

E3/E4 har idag kapacitetsproblem och dessa kommer att
öka ytterligare de närmsta åren till priset av fördyringar och
ännu större miljöproblem om inget görs. En ''E4 syd'' skulle
både förbättra säkerheten och lösa kapacitetsproblemen.
Dessutom skulle hela östra Stor-Stockholm få radikalt
förbättrade transportmöjligheter och det skulle rent allmänt
bli lättare att nå en punkt norr om Stockholm från en punkt
i södra Sverige. ''E4 syd'' skulle vika av från E4 i närheten
av Vagnhärad och via Himmerfjärden ansluta till väg 73
i trakten av Landfjärden.

Alldeles särskilt intressant skulle en ''E4 syd'' vara för
östra Södertörn. Det är helt klart att den karaktär av
återvändsgränd som samhällena utefter Nynäsvägen och
Nynäsbanan har är ett handikapp för utvecklingen i denna
del av regionen. Särskilt accentuerad är denna karaktär i
ljuset av utvecklingen av en framtida Mälarregion. Ska
kommuner som Haninge, Tyresö och Nynäshamn kunna
hävda sig i denna utveckling måste infrastrukturen
förbättras. Den positiva betydelsen av en ''E4 syd'', som
skulle integrera detta område med europavägnätet kan
knappast överskattas.

En mycket viktig effekt är också att Nynäshamns hamn
skulle få starkt förbättrad konkurrenskraft. Utbyggnaden
av Nynäsvägen till Fors och Haningeleden ser ut att enligt
Dennisöverenskommelsen bli av under de närmsta åren.
Haningeleden är av mycket stor vikt för att knyta samman
Södertörn kommunikationsmässigt från söder till norr via
Stockholms syd/Flemingsberg och fjärrtågsstationen.

För kommunikationerna till och från (och förbi)
Södertörn är utbyggnaden av Västerleden angelägen.

Nynäshamns möjligheter till djuphamn måste tas
tillvara. Utvecklingen kring Östersjön öppnar nya
möjligheter för hamnen. Oljetransporterna bör dessutom
av miljöskäl omdirigeras från vår känsliga skärgård till
Nynäshamn.

Frågan om ett flygfält för civilt inrikesflyg på Södertörn
måste lösas. Det är orimligt att så många människor ska ha
så långt till en flygplats. Flygplatsens betydelse för tillväxten
kan inte nog poängteras. De lokala politiska
förutsättningarna för en lokalisering till Tullinge F 18 verkar
svåra. Det får inte innebära att frågan går i stå, utan nya
utredningar måste göras och alla möjligheter prövas.

Utbyggnaden av Grödingebanan ger stora möjligheter
till förbättrad pendeltågstrafik på Södertälje-linjen. Den i
Dennis-paketet planerade utbyggnaden av dubbelspår till
Västerhaninge och upprustningen av Nynäsbanan måste
snarast komma till stånd.

Utbildning

Genom avsaknaden av ordentlig högskoleutbildning på
Södertörn cementeras den inomregionala obalansen.

I budgetpropositionen föreslår regeringen en utökning
av antalet nya antagningsplatser till högskolan med 5 000
under 1992/93, utöver vad som tidigare beslutats.

De nya platser som tillfallit högskolan har i mycket ringa
omfattning kommit människorna på Södertörn till del.

I budgetpropositionen konstaterar utbildningsministern
att en mindre andel av varje ungdomsgeneration i Sverige
jämfört med många andra länder genomgår högre
utbildning. Ministern konstaterar också att om Sverige ska
kunna hävda sig internationellt bör det snarast vara så att
Sverige utbildar en större andel ungdomar vid universitet
och högskolor än i andra länder.

Vid fördelningen av den utökning av platser som nu
föreslås inför 1992/93 är det viktigt att Stockholmsregionen
tilldelas platser i förhållande till befolkningens storlek och
arbetsmarknadens krav på högutbildad arbetskraft. Den
utbildning som idag kan erbjudas i Stockholmsregionen
motsvarar inte den kvalifikationsnivå och kompetens som
arbetsmarknaden efterfrågar, vare sig när det gäller nivå
eller omfattning. Arbetsmarknaden efterfrågar också nya
kombinationer och utbildningar med tvärvetenskapligt
innehåll.

Den högre utbildningen och forskningen i
Stockholmsregionen är idag alltför koncentrerad ''norr om
Slussen''. För att råda bot på denna obalans bör utökningen
av nybörjarplatser som regeringen nu föreslår i mycket
högre grad tillföras Södertörn.

Ungdomarna på Södertörn genomgår högre utbildning i
betydligt lägre omfattning än vad som gäller generellt i
länet. Det är uppenbart att benägenheten att utbilda sig är
omvänt proportionell mot avståndet i form av restid. Lägger
man därtill den bristande studietradition som finns bland
stora delar av befolkningen är det uppenbart att
tillgängligheten måste öka.

Andra skäl som talar för en lokalisering till Södertörn är
erfarenheten av att uppbyggnad av nya tvärvetenskapliga
utbildningar och enheter underlättas i en ny miljö där nya
institutioner och relationer kan etableras.

På detta vis kan högskoleutbildningen i Storstockholm
växa och ändå behålla en hög utbildningskvalitet. Mindre
enheter skapar ofta bättre förutsättningar för utveckling
och förbättring av utbildningskvaliteten genom kortare
kontaktvägar mellan studenter och lärare, utbildning och
forskning.

Kommunerna på Södertörn kan erbjuda intressanta
studiemiljöer och har goda praktiska förutsättningar att
bygga upp nya utbildningar i samverkan med övriga
högskolor i länet. I kommunerna finns tillgänglig byggbar
mark för bostäder åt både studenter och lärare. Lokaler för
undervisning finns i viss utsträckning att tillgå, utrymme för
kompletteringar finns.

Kommunerna på Södertörn bildar tillsammans ett
nätverk där Novum forskningspark med Huddinge sjukhus
utgör navet i nätverket. Forskningsparken med centrum för
bioteknik, nutrition och toxikologi, dentalteknik och
biomaterial samt centrum för strukturbiokemi bedriver idag
forskning på hög nivå och med ett omfattande
internationellt kontaktnät. Ett femtiotal professorer är
knutna till Huddinge sjukhus och forskningsparken.

Inom ramen för detta nätverk kan olika profiler
utvecklas. I Botkyrka har en stor satsning på det grafiska
utbildningsområdet gjorts. Ett internationellt centrum är
under uppbyggnad där Sveriges invandrarinstitut och
museum utgör basen. I Haninge är förutsättningar för bl.a.
elektronik och teknik goda genom de företagsetableringar
som finns där. Södertälje har dels satsat på maskin- och
elektroingenjörsutbildningar och dels på utbildningar inom
Högskolan för lärarutbildning såsom förskollärare och
yrkespedagogisk utbildning för yrkeslärare.

Utvecklande av högskoleutbildning på Södertörn ska
inte ses som ett hot mot Stockholms Universitet utan som
ett nyttigt komplement.

Genom att kraftigt öka antalet högskoleplatser på
Södertörn kan den inomregionala balansen förbättras.

Övrigt

Genom lokalisering av statliga arbetsplatser, som ändå
ska ligga i Stockholmsområdet, till Södertörn kan staten
bidra till att häva obalanserna. Ett bra exempel på detta är
det nya Folkhälsoinstitutet, där Huddinge sjukhus/Novum
torde vara det slagkraftigaste alternativet i Stockholms län.

Staten bör också stödja verksamheter med riksintresse,
exempelvis Invandrarinstitutet i Botkyrka.

Genom satsningar på förbättrad infrastruktur i form av
kommunikationer och högre utbildning samt lokalisering av
statliga arbetsplatser kan staten bidra till en bättre
inomregional balans i Stockholms län och en blomstrande
framtid för människorna på Södertörn.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av vägar på
Södertörn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en civil inrikesflygplats
på Södertörn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
högskoleutbildning på Södertörn,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av statliga
arbetsplatser till Södertörn.2

Stockholm den 27 januari 1992

Karin Pilsäter (fp)

Ylva Annerstedt (fp)

1 Yrkande 4 hänvisat till UbU

2 Yrkande 5 hänvisat till AU