Förbättrade villkor för turistnäringen

Motion 2000/01:N259 av Ola Sundell (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrade villkor för turismen i Sverige.
Motiv för mitt förslag

Turismen är en näring med betydande tillväxtmöjligheter.
Dess andel av BNP är för närvarande drygt 2,8 procent,
räknat med den nya standarden som godkänts av FN i mars i
år, och antalet sysselsatta kan beräknas till drygt
140 000. En fördubbling av all turism skulle motsvara cirka
100 000 nya arbetstillfällen, och möjligheterna för branschen
att växa är betydande. Vi har turismens råvaror i riklig mängd
nämligen natur, kultur, evenemang och allehanda aktiviteter.
Det som fattas är bättre villkor för turismen som näring.

Nedan följer en uppräkning på åtgärder som skullle gynna turistindustrin.
Till att börja med kan konstateras att turistindustrin är personalintensiv. Det
innebär att branschen blir mycket känslig för förändrade lönekostnader. Höga
kostnader för personal medför färre anställda och kan kostnaderna sänkas
innebär det nyanställningar. Beskattningen av arbete i Sverige är mycket hög i
förhållande till andra länder inom EU. För att klara konkurrensen måste
skatten på arbete sänkas. Därvidlag skiljer sig turistnäringen på intet sätt
från
annat företagande. Sänkta skatter på arbete innebär nya arbetstillfällen.

Förutom sänkt skatt på arbete måste också reglerna på arbetsmarknaden
anpassas till turismens karaktär. Momsen för transport- och hotelltjänster
måste sänkas till åtminstone europeisk nivå. För serveringstjänster tillämpar
många länder inom EU lägre momssatser än standardnivån 15 procent. Som
jämförelse kan nämnas att Norge inte har någon moms på transport- och
hotelltjänster. I budgetpropositionen föreslås sänkt moms på personbefordran,
men av någon outgrundlig anledning undantas skidliftsverksamhet, som
alltjämnt belastas med tolv procent moms. Detta trots att liftverksamhet
tidigare likställts med personbefordran, och att EU:s genomsnittsnivå för
moms på liftverksamhet är sex procent. Den nivån borde gälla också i
Sverige.

Det kommunala engagemanget på turismens område kan innebära
svårigheter för turistföretagen eftersom konkurrensen inte sker på lika villkor
och det hämmar utvecklingen av befintliga och nya företag, och för
småföretagaren kan det vara svårt att hävda sina intressen gentemot
kommuner ifall tvist skulle uppstå. Kommunerna skall inte engagera sig i
aktiviteter som bättre kan drivas av privata företagare. Turismen är en
servicenäring. Regler och förordningar måste anpassas på ett sådant sätt att
det möjliggör, inte stjälper, turistisk verksamhet. Antalet inblandade
myndigheter är stort, vilket förstås riskerar att orsaka onödigt byråkratiskt
krångel när olika tillstånd skall sökas.

Avslutningsvis kan konstateras att turistnäringen har en klar
regionalpolitisk profil. Den är spridd över hela landet och möjligheterna att
skapa en turistprodukt finns varhelst det finns en turistentreprenör.
Vinterturismen i norr och sommarturismen i söder kompletterar varandra. Just
den här möjligheten att hela landet kan exploatera sina turistiska tillgångar
gör den ytterligare värd att satsa på.

Stockholm den 27 september 2000

Ola Sundell (m)