Förbindelserna med Taiwan

Motion 1990/91:U632 av Birger Hagård m.fl. (m)

Republiken Kina (Taiwan) har sedan andra världskrigets
slut utvecklats till att bli en betydande industrination. Varje
år har under de senaste decennierna fört med sig en kraftigt
ökad tillväxt. Taiwan är en av världens främsta
exportnationer, före Sverige och långt före Kommunist-
Kina. Handelsöverskottet uppgår till ca 100 miljarder
kronor. Valutareserven är i dag en av världens största.
Taiwan har blivit en ekonomisk stormakt.

Nyligen kunde man i svensk press läsa om hur en stor
order från Taiwan räddar sysselsättningen för ett företag,
som i sin tur i det närmaste dominerar ett samhälle i
Östergötland. Detta är ett exempel bland många på den
ökande betydelsen av Sveriges relationer till Taiwan.
Handelsutbytet är omfattande; volymen uppgår till 5--6
miljarder kr. årligen. Detta är långt mer än handelsutbytet
med Kommunist-Kina. Taiwan är i dag Sveriges näst största
handelspartner i Asien efter Japan.

Detta ställer allt större krav på väl fungerande relationer
mellan Sverige och Republiken Kina. De båda kinesiska
staterna har alltifrån begynnelsen förfäktat principen att
inte ha några diplomatiska relationer med ett land som
erkänt den motsatta parten. Då allt fler länder kom att ge
Kommunist-Kina sitt erkännande, innebar detta också
successivt att Republiken Kina (Taiwan) förlorade många
diplomatiska kontakter. Detta skedde också för Sveriges
vidkommande, sedan kommunistregimen i Peking hade
erkänts.

Åtskilliga länder i Asien, Afrika och Latinamerika
föredrar dock i dag att ha diplomatiska relationer med
Republiken Kina framför Kommunist-Kina. Några länder
har erkänt både Folkrepubliken Kina och Republiken Kina.
Dit hör Liberia, Grenada och Belize (f.d. Brittiska
Honduras). För många länder liksom för vänner till den
kinesiska kulturen har det efter det brutala förtrycket i
Kommunist-Kina tett sig betydligt rimligare att ha direkta
kontakter i första hand med den egentlige arvtagaren till
den kinesiska civilisationen, Taiwan.

Det finns också exempel på hur vågskålen vägt över till
Taiwans fördel. Sålunda avbröt under föregående år Guinea
de diplomatiska förbindelserna med Kommunist-Kina och
återupptog erkännandet av Republiken Kina som den
legala företrädaren för Kina. För Taiwan torde det inte
innebära några större problem att få ett erkännande som
suverän och separat stat, om man var beredd att frångå sin
principiella uppfattning om Kina som ett och delbart.
Republiken Kina var en av FN:s grundare och har alltid
fullgjort sina förpliktelser mot världssamfundet.

Då ett land erkänt den kommunistiska motparten, har
Taiwan tidigare alltid avbrutit de diplomatiska
förbindelserna med ifrågavarande stat. Detta gynnade inte
relationerna och i stället valde Taiwan, så snart ett land hade
erkänt Kommunist-Kina, att omvandla sin ambassad till ett
''handelskontor'', som i realiteten ombesörjer samma
uppgifter som en ambassad, viseringar m.m.

Sverige har alltså inte officiella diplomatiska relationer
med vår näst störste handelspartner i Asien. Det har i stället
ordnats så att Sverige har ett privatfinansierat
handelskontor i Taipei, Swedish Industries Trade
Representative Office. Republiken Kina har på ett
motsvarande sätt en representation i Sverige i Taipei Trade,
Tourism and Information Office.

Även om detta kan tyckas vara en smidig lösning, är den
dock långtifrån tillfredsställande. Republiken Kina
representerar i mångt och mycket det ''egentliga'' Kina,
kontinuiteten i den kinesiska kulturtraditionen och
framtiden, medan relationerna till Kommunist-Kina efter
det brutala förtrycket av oliktänkande har blivit
ansträngda.

Riksdagen har som svar på en motion från oss förra året
uttryckt sin positiva syn på förbindelserna med Republiken
Kina. Vi vill inte gå så långt att vi föreslår ett avbrytande
av de diplomatiska relationerna med Kommunist-Kina. Det
skulle sannolikt inte vara positivt för framtiden. Det finns
dock anledning att erinra om att länder, som erkänt
Kommunist-Kina samtidigt låtit Taiwans handelskontor
behålla samma status som en ambassad, vilket inte minst
underlättar de kinesiska representanternas arbete.

Det skulle uppenbarligen främja relationerna mellan
våra båda länder, om Sverige utan att förändra de faktiska
diplomatiska relationerna likväl beviljade Republiken
Kinas handelskontor samma status som en ambassad. Det
vore en good-will-gest, som ytterligare skulle fördjupa
förbindelserna mellan våra båda länder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör bevilja
Republiken Kinas (Taiwan) handelskontor samma status
som en ambassad.

Stockholm den 23 januari 1991

Birger Hagård (m)

Göran Allmér (m)

Nic Grönvall (m)

Gullan Lindblad (m)

Margit Gennser (m)

Hugo Hegeland (m)