Förbud mot klusterbomber

Motion 2004/05:U230 av Berit Jóhannesson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom EU skall verka för ett omedelbart moratorium vad gäller klusterbomber.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i FN och övriga internationella forum skall verka för ett omedelbart moratorium vad gäller klusterbomber.

3. Riksdagen begär att regeringen verkar för att det femte protokollet till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar, skall inkludera ett förbud mot klusterbomber.

Motivering

Klusterbomber finns inom de flesta länders arsenaler. Till och med det svenska flygvapnet använder sig av en typ av klusterbomber. Dessa bomber/raketer är en typ av projektiler som vid detonation sprider ut en mängd mindre bomber över ett stort område. Projektilerna är i sin tur konstruerade att explodera vid kontakt med mark eller föremål. Klusterbomber är främst avsedda att bekämpa fientlig oskyddad trupp.

I praktiken har klusterbomber blivit en stor fara för civilbefolkningen i de områden där den har använts. Anledning därtill är att en stor del av dessa mindre bomber inte exploderar, utan blir liggande på marken och i vegetationen som blindgångare. Dessa fungerar därefter i praktiken som minor och utgör på så sätt ett stort hot för de som lever och verkar i området.

En del av dessa blindgångare är färgglada och kan påminna om andra föremål. Dessa väcker lätt barns och ungdomars nyfikenhet med, ofta, tragiska följder. Den stora skillnaden mellan vanliga antipersonella minor och blindgångare efter klusterbomber, är att de senare i större utsträckning dödar dem som utlöser dem.

Under det s.k. första Gulfkriget använde sig Natostyrkorna av stora mängder klusterbomber, som exempel kan nämnas att 25 % av de bomber som USA använde i första Gulfkriget år 1991 bestod av klusterbomber. Blindgångare från dessa klusterbomber hade fram till år 2003 dödat eller skadat fler än 4 000 personer. Enligt Human Rights Watch använde USA:s marktrupper under det senaste, ännu pågående, krig i Irak flera olika s.k. plattformer som avlossar projektiler av klustertyp. Där kan särskilt nämnas robotutskjutningsramper, s.k. MLRS Multiple Launch Rocket System. Ramperna har använts för att skjuta iväg s.k. M26-stridsspetsar. Varje M26-stridsspets innehåller 644 mindre bomber som sprids ut över marken. Enligt USA:s försvarsdepartement rör det sig om ca 16 % av dessa 644 småbomber som inte exploderar som tänkt när de träffar marken. Den vanligen avfyrade salvan på tolv MLRS-robotar, resulterar alltså i fler än 1 200 blindgångare, utspridda på ett område så stort som 120 000-240 000 kvadratmeter.

Riksdagen beslutade tidigare i år att bifalla ett betänkande (bet. 2003/04:

UU16) om att ratificera femte protokollet till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.

Protokollet reglerar s.k. explosiva lämningar efter krig (oexploderad och kvarlämnad ammunition) i syfte att minimera följderna av dessa lämningar för människor. Protokollet omfattar i huvudsak åtgärder som skall vidtas när en väpnad konflikt har avslutats. Det anger ansvar för röjning av explosiva lämningar efter krig. Vidare innehåller protokollet regler för delgivning av uppgifter och skydd av civilbefolkningen från följderna av explosiva lämningar efter krig. Protokollet ställer också upp villkor för internationellt samarbete. I huvudsak avser protokollet framtida väpnade konflikter men innehåller i begränsad utsträckning även uppmaningar att bistå länder, i dag drabbade av explosiva lämningar efter krig, med röjningsinsatser och med stöd för vård och rehabilitering av skadade. Till viss del behandlar protokollet ocksååtgärder för att i förebyggande syfte minska förekomsten av explosiva lämningar efter krig.

Med detta menas att man anser att t.ex. klusterbomber ska ha en självutlösare som ska få bomben att explodera i de fall det blivit en blindgångare. Det är bra, men inte tillräckligt. Även den tekniken kommer att fallera från gång till annan. Med ovan beskrivet resultat.

I betänkandet (bet. 2003/04:UU16) kan man även läsa:

Regeringen påpekar att medan truppminor varit reglerade eller förbjudna under en lång period har oexploderad och kvarlämnad ammunition hittills inte reglerats i internationella avtal, trots att konsekvenserna i hög utsträckning är liknande. Behovet av internationellt stöd till ammunitionsröjning och till vård och rehabilitering av dem som drabbats av skador är stort. Det nya femte protokollet fyller därför en viktig funktion i det internationella regelsystemet och innebär ett erkännande av staters ansvar för att göra något åt de allvarliga hot mot civilbefolkningen som lämningarna utgör, menar regeringen.

Detta är ett vällovligt och bra steg i rätt riktning, men är, enligt Vänsterpartiet inte nog. Vi vill verka för ett förbud att använda klusterbomber, därför bör Sverige verka inom EU för ett omedelbart moratorium till dess ett förbud mot klusterbomber finns.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Klusterbomber finns i många länders arsenal därför måste motståndet mot dem drivas på många fronter. Vänsterpartiet vill, med ovanstående motivering, att Sverige verkar inom FN och övriga relevanta internationella fora för ett omedelbart moratorium till dess ett förbud mot klusterbomber finns.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

De flesta av de i dag befintliga klusterbomberna fungerar som ovan beskrivet. I andra bomber och projektiler finns en inbyggd självdestruktion som gör att en blindgångare exploderar av sig själv efter en viss tid. Båda dessa typer fungerar i praktiken som minfält. Även om den senare sorten, i de fall självdestruktionsmekanismen fungerar som tänkt, endast utgör en fara under en begränsad tid.

Det av riksdagen ratificerade femte protokollet till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen är enligt Vänsterpartiet inte tillräckligt långtgående. Regeringen borde därför verka för att protokollet ska inkludera ett förbud mot klusterbomber.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2004
Berit Jóhannesson (v)
Karin Thorborg (v)	Alice Åström (v)
Sermin Özürküt (v)	Sven-Erik Sjöstrand (v)