Förbud mot retroaktiv skattelagstiftning

Motion 2002/03:K237 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar i regeringsformen att det införs ytterligare begränsningar av möjligheterna för riksdagen att med hänvisning till särskilda skäl fatta beslut om skatter och avgifter med retroaktiv verkan.

Motivering

I 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen stadgas att skatt eller statlig avgift inte får uttas i vidare mån än som följer av föreskift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Samtidigt ges det undantaget att lag dock får innebära att skatt eller statlig avgift får uttas trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om riksdagen finner särskilda skäl påkalla det och regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta.

Regeringen föreslår då och då lagstiftning med sådan retroaktiv tillämpning. Ibland används metoden att först lämna en skrivelse till riksdagen med avisering av kommande förslag till lagstiftning och därefter en proposition med förslag om att den föreslagna lagstiftningen skall tillämpas fr.o.m. dagen efter det att skrivelsen lämnades in, ibland – om lagstiftningsärendet är mindre komplicerat – väljs metoden att direkt lägga fram en proposition med förslag om att den nya lagstiftningen skall tillämpas fr.o.m. dagen efter det att propositionen lämnades in till riksdagen. Syftet kan vara att eliminera en skatteflyktsmöjlighet, att förhindra ett överutnyttjande av någon skattefördel innan nya skärpta regler träder i kraft eller att över huvud taget täppa till något oavsiktligt skatteläckage.

Användningen av den i lagstiftningen tänkta begränsade möjligheten att lagstifta med retroaktiv verkan på skatteområdet leder till stor rättsosäkerhet för enskilda individer och för näringslivet. Det visar sig dessutom att tiden mellan en skrivelse och en proposition tenderar att bli allt längre.

Nedan följer några exempel på retroaktiv lagstiftning på skatteområdet de senaste åren.

  • Genom beslut i kammaren den 13 juni 1995 begränsades avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier för inbetalningar som gjorts efter den 7 april 1995. Förslaget hade föregåtts av en skrivelse som inkom den 7 april 1995. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 juli 1995.

  • Genom beslut i kammaren den 13 juni 1995 gjordes ett förtydligande av skattereglerna vid avregistrering av bolag med retroaktiv verkan. De nya reglerna blev tillämpliga på avregistreringar efter den 4 april 1995, dvs. dagen efter den dag då propositionen lämnades in. Ingen skrivelse hade lämnats in i förväg. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 juli 1995.

  • Genom beslut i kammaren den 19 december 1995 likställdes i fråga om premieskatten på utländska livförsäkringar en betalning för övertaget försäkringsavtal med en engångspremie vid tecknande av nytt avtal. De nya reglerna om premieskatteplikt gjordes retroaktivt gällande i fråga om betalningar efter utgången av juni månad 1995. Förslaget hade aviserats i en tidigare skrivelse som inkommit den 21 juni 1995. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 januari 1996.

  • Genom beslut i kammaren den 6 mars 1996 gavs vissa nya bestämmelser om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal retroaktiv effekt med stöd av propositionsdagen – den 6 mars 1996 – sedan en regeringsrättsdom lett till osäkerhet om tillämpning av dubbelbeskattningsavtal. De nya bestämmelserna gjordes tillämpliga på inkomst som förvärvats efter utgången av år 1995 och på förmögenhet som taxerats vid 1996 års taxering eller senare. Ingen skrivelse hade lämnats i förväg. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 april 1996.

  • Genom beslut i kammaren den 10 juni 1997 antog riksdagen ett förslag om vissa begränsningar i den s.k. strukturregeln vid vissa aktiebyten med verkan fr.o.m. den 6 maj 1997, dvs. dagen efter propositionens avlämnande. Ingen skrivelse hade lämnats i förväg. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 juli 1997.

  • Genom beslut i kammaren den 15 juni 1999 genomfördes vissa skärpningar i de nya skatteregler vid omstrukturering av företag som riksdagen antog hösten 1998. Den ena skärpningen gällde koncerninterna andelsöverlåtelser och innebar att en möjlighet att i samband med fusioner få eftergift på ett skatteuppskov som medgetts vid en tidigare koncernintern överlåtelse slopades. Den andra skärpningen tog sikte på reglerna om tillskott av kapitalbeskattad reavinstegendom till juridiska personer. Bägge ändringarna gjordes tillämpliga fr.o.m. den 20 mars 1999. Förslagen hade aviserats i en tidigare skrivelse som inkommit den 19 mars 1999. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 juli 1999.

  • Genom beslut i kammaren den 1 december 1999 förtydligades lagen (1992:643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall genom att det uttryckligen föreskrevs att en tilläggsköpeskilling för den som överlåter en handelsbolagsandel alltid beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet om tilläggsköpeskillingen beräknats på grundval av handelsbolagets vinst e.d. vid avyttringen. Den nya bestämmelsen gjordes tillämplig på överlåtelser efter den 20 september 1999, dvs. dagen efter propositionens avlämnande. Ingen skrivelse hade lämnats i förväg. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 januari 2000.

  • Genom beslut i kammaren den 12 december 2001 genomfördes vissa ändringar i de särskilda skatteregler som gäller för vissa andelsägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Regelsystemet gjordes bl.a. tillämpligt om andelsägaren själv eller om han eller hon genom någon närstående är eller har varit verksam i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet som fåmansföretaget. Vidare gjordes den särskilda definitionen av fåmansföretag som gäller i 3:12-systemet, dvs. att delägare och närstående till delägare som varit verksamma i betydande omfattning i företaget anses som en enda delägare, tillämplig även på andelsägarna respektive deras närstående i exempelvis ett moderföretag i de fall verksamheten helt eller delvis bedrivs i ett eller flera dotterföretag. Vidare gjordes den ändringen att en andel som en fysisk person äger indirekt i ett fåmansföretag inte skall anses ägd av en utomstående om andelen hade varit en kvalificerad andel om den i stället ägts direkt av den fysiska personen. Slutligen inskränktes undantagsbestämmelsen om att en underprisöverlåtelse från ett företag inte skall medföra beskattning i inkomstslaget tjänst. De nya reglerna gjordes tillämpliga på utdelningar och avyttringar av andelar i fåmansföretag samt på underprisöverlåtelser fr.o.m. den 2 februari 2001. Förslagen i propositionen hade aviserats i en tidigare skrivelse som inkommit den 1 februari 2001. De nya bestämmelserna trädde formellt i kraft den 1 januari 2002.

  • Regeringen föreslår vissa begränsningar av möjligheterna att i inkomstslaget näringsverksamhet dra av kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag samt på andelar i utländska delägarbeskattade företag. Ändringarna skall enligt förslaget göras tillämpliga fr.o.m. den 7 december 2001. En skrivelse med avisering om de kommande förslagen lämnades dagen före denna dag in till riksdagen. De nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 2002. Ärendet är ännu inte färdigbehandlat i skatteutskottet. Beslut i kammaren förväntas den 29 maj 2002.

Alla dessa exempel gör det uppenbart att det utrymme för retroaktiv lagstiftning som av lagstiftaren var tänkt att vid särskilda skäl möjliggöra begränsade undantag används allt oftare. De är därför nödvändigt att regeringsformens principiella förbud mot retroaktiv skattelagstiftning skärps. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare i lagtexten uttalade begränsningar av möjligheter att fatta beslut om skatter och avgifter med retroaktiv verkan.

Stockholm den 16 oktober 2002

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)


Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar i regeringsformen att det införs ytterligare begränsningar av möjligheterna för riksdagen att med hänvisning till särskilda skäl fatta beslut om skatter och avgifter med retroaktiv verkan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.