Fördelning av högskolans resurser

Motion 2004/05:Ub312 av Håkan Juholt (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelning av högskolans resurser.

Motivering

Utbyggnaden av högskolan har betytt mycket för många orter och regioner. Det är idag omöjligt att i vårt eget län tänka bort Högskolan i Kalmar. Den högre utbildningen är mycket viktig för tillväxt, näringslivsutveckling och kompetensförsörjning.

Debatten om utbyggnaden av högskolan har framför allt handlat om kritiken från de etablerade universiteten. De är rädda för att utbyggnaden drabbar dem själva och att Sverige som kunskapsnation tappar i slagkraft om resurserna sprids ut på alltför många händer.

Jag anser att den kritiken är obefogad. Grundforskning bör givetvis koncentreras till de större universiteten, men programutbildningar och näringslivsanknuten forskning bör komma regionerna till del i högre grad än vad dagens regionhögskolesystem medger. Om vi menar allvar med talet om att hela Sverige ska leva och utvecklas måste satsningarna på högskolan fortsätta.

Jag vill i den här motionen i stället peka på det andra problemet, inte fördelningen mellan de etablerade universiteten och nya högskolor utan möjligheten för också andra kommuner än högskoleorten i ett län att få högskoleutbildning.

Högskoleutbildningen har flera syften. Ett är att höja den allmänna kompetensnivån. Ett annat att bli en stimulans och en motor för nytt företagande på en ort. Men den har också en viktig roll för att stödja och utveckla det befintliga näringslivet.

Såär det givetvis redan idag i många fall. Men vilka möjligheter har landets kommuner att få högskoleutbildning för att utveckla och stötta sitt näringsliv? Enligt min mening är de otillräckliga. Jag kan ta min egen hemkommun Oskarshamn som exempel. Här finns ett starkt näringsliv men inga statliga högskoleresurser. På sikt kan det få allvarliga effekter inte bara för den berörda kommunen utan för hela Sverige om företag inte stimuleras att satsa på framtiden. För det behövs kompetensförsörjning genom ett fruktbart samarbete med högskolan.

Därför bör kommuner med ett starkt näringsliv kunna få del av statliga högskoleresurser för att till exempel förlägga programutbildning och näringslivsanknuten forskning i kommunen.

Sverige är ett litet land men med många framgångsrika företag. Vi ska självfallet satsa på forskning och utveckling för att få fram nya produkter och tjänster. Men vi behöver inte alltid starta från noll. I stället kan vi bygga på den erfarenhet och kunskap som finns i näringslivet i många av landets kommuner. Vi måste inse att högskolesystemet inte bara är en utbildningsfråga utan att det även hänger ihop med den ekonomiska fördelningen i nationen och näringslivets framtid. Det behövs ett samarbete mellan högskola och näringsliv för att landets kommuner ska kunna utvecklas.

Det är naturligtvis en svår uppgift att fördela resurserna. Men att den är svår kan inte innebära att vi avstår från att pröva den här modellen.

Regeringen bör överväga att starta en försöksverksamhet i några kommuner. Syftet ska vara att genom omfördelning av högskoleresurser stötta och uppmuntra samarbetet mellan högskolan och näringslivet. Oskarshamn är en lämplig försökskommun mot bakgrund av den näringslivsstruktur som finns i kommunen. Det är lämpligt att försöksverksamheten får en geografisk spridning i landet.

Stockholm den 28 september 2004

Håkan Juholt (s)