Förebyggande hälsovård

Motion 2002/03:Sk257 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av ett skatteavdrag för styrkta kostnader för förebyggande hälsovård.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler timmar i skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.1

1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.

Bakgrund

Genom träning och motion kan kroppens styrka och prestanda förbättras. Olika organsystem fungerar bättre och många sjukdomar kan förebyggas av motion. Träning gör också att man fungerar bättre i sitt vardagsliv, på arbetsplatsen och i hemmet. Träningen skall inte ses som elitidrott utan snarare som vardagsmotion. De regelbundet återkommande motionspassen i form av promenader och liknande är effektivast i relation till kostnader, skador och tidsåtgång. Många arbetsskador förebyggs dessutom av regelbundet motionerande. En del forskare hävdar till och med att man klarar psykiska påfrestningar bättre om man motionerar. Fysisk aktivitet gör också att man kan äta mera och därmed även få en större bredd på vitaminintaget. Självklart kommer kroppen även att få utlopp för den energi som maten innehåller. Fetma förebyggs således med träning.

På senare år har antalet sjukskrivningar ökat på ett oroväckande sätt. Rygg- och nackskador är en av de vanligaste orsakerna för sjukskrivning. Även fetma gör att människor ökar risken att drabbas av sjukdomar. Det som är anmärkningsvärt är att även barn och ungdomar påvisar tydlig tendens till fetma. Samhällsbilden har förändrats och p g a god tillgång till transportmedel förringas ofta gång- och cykeltrafiken.

Vår tids dåliga kosthållning i kombination med mycket stillasittande gör att människor i allt större utsträckning mår dåligt. Detta medför inte bara ett mänskligt lidande utan också kostnader för samhället i form av sjukskrivningar. Sjukskrivningar beräknas kosta samhället drygt 45 miljarder år 2002 och utan åtgärder kommer samma kostnad att öka betydligt under 2000-talet. Om fem år beräknas antalet sjukskrivna ha ökat till 500 000 personer

Livsstil

Redan i skolan borde såväl information om hälsa och livsstil förekomma på schemat som fler timmar i gymnastik. Människan är skapad för fysisk aktivitet och rörelser. Vår livsstil idag har skapat sysselsättning framför datorskärmar och annan stolburen verksamhet. Genom att förändra den livsstil som skapats under senare år, till dagliga och naturliga fysiska aktiviteter, påverkar vi vårt lands hälsotillstånd påtagligt. Det finns rön som visar att det skulle räcka med 30 minuters fysisk rörelse om dagen för att minska risken för hjärtinfarkt med cirka 60 procent.

Naturliga rörelser i form av promenad till och från arbetet eller cykel, istället för bil, skulle skapa bättre miljö i våra storstäder. Dessutom bereds större fysisk plats åt dem som av en eller annan anledning är tvingad att transporteras med bil.

Förslag

För att motverka de skador som i allt större utsträckning uppstått hos människor i arbetslivet måste människor bli bättre på att ta hand om sig själva. Det bästa sättet att bli av med arbetsskador är att förebygga dem genom motion. Man borde därför låta undersöka vad för effekter det skulle få om styrkta kostnader för gym och andra förebyggande hälsovårdskostnader blev avdragsgilla mot förvärvsinkomst.

Stockholm den 16 oktober 2002
Kenneth Lantz (kd)	Sven Brus (kd)