Förenklad uppgiftshantering till myndigheter för företag

Motion 2009/10:N209 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Jessica Polfjärd (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att upprätta ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag.

Motivering

Regeringen överlämnade den 4 juni 2009 en skrivelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010 samt att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regeringens handlingsplan för regelförenklingar har tagits fram i samråd med flera näringslivsorganisationer, och syftet med arbetet är att föreslå regelförändringar inom svenskt näringsliv. Handlingsplanen belyser många intressanta förändringsförslag och utgångspunkten finns i det uppsatta målet om 25 procents regelminskning fram till år 2010.

I skrivelsen anger regeringen följande: Regelförenklingsarbetet omfattar totalt över 940 åtgärder. Omkring 240 åtgärder genomförs, planeras eller utreds på regeringens initiativ och över närmare 700 åtgärder av myndigheter under regeringen. Drygt 460 har hunnit genomföras under 2007 och 2008. Av de återstående drygt 480 åtgärderna kan vissa genomföras på kort sikt, medan andra måste analyseras vidare, utredas och eventuellt remitteras före ett slutligt ställningstagande och eventuellt beslut.

Arbetet mot mindre byråkrati för enskilda företag och företagare måste fortsätta att stärkas. Näringslivet har länge hämmats av regler som tar dyrbar administrativ tid och i allt för stor utsträckning är kostsamma. Många företag har tvingats anpassa sig efter villkor som varken har haft legitimitet eller ens fyllt en funktion. Handlingsplanen måste därför kompletteras och kontinuerligt utvecklas.

Ett av de ännu icke genomförda förslagen är ett förenklat uppgiftslämnande för företag genom ett uppgiftslämnarregister. Syftet med ett sådant register är att minska uppgiftslämnandet från företag till statliga myndigheter genom återanvändning av uppgifter som en gång lämnats till statliga myndigheter. Fördelen med ett sådant register är att det förenklar för den enskilde företagaren som bara behöver lämna en och samma uppgift en gång. Nackdelen med ett sådant uppgiftslämnarregister är att uppgifter som företagaren lämnat hamnar i ett register som väcker frågor om sekretess, integritet och säkerhet när den inlämnade uppgiften används av en annan myndighet.

Vänder man på registret så att alla myndigheter måste registrera och informera på ett och samma ställe krockar det inte med skyddet för den personliga integriteten och sekretessfrågorna. Jag anser att handlingsplanen bör kompletteras med en central uppgiftshantering för samtliga myndigheter (kommunala och statliga) som har rätt att begära uppgifter från företag. I ett sådant register bör samtliga blanketter och uppgiftskrav som kan ställas till företag från myndigheter sammanställas. Syftet med en central registerhantering är att näringsidkare skall kunna vända sig till registret för information om de typer av krav som ställs samt handledning i frågor som rör regeltillämpning. Tanken med detta är att näringsidkare skall kunna vända sig till en enda instans, oavsett regelns karaktär. För att ge ett konkret exempel – den som önskar starta ett café ska på ett enda ställe få information om alla regler som rör denna form av verksamhet och på ett och samma ställe finna alla blanketter, handböcker etc. Detta lättar en stor börda och skapar tydlighet i och med att den enskilde får en överblick av vilka regler som gäller. Dessutom skapar det ett bättre och mer serviceinriktat synsätt gentemot företagen från myndigheternas sida.

Tillsammans med regeringens handlingsplan kan detta förslag skapa en kraftfull mekanism som motverkar onödigt och tidskrävande administrativt krångel samt svåröverskådliga regelsamlingar. Det är ett steg mot ett mer flexibelt näringsliv och kan hjälpa företag att fokusera på sin kärnverksamhet. Därigenom skapas bättre tillväxtpotential och förutsättningar till arbete.

Stockholm den 25 september 2009
Ulrika Karlsson i Uppsala (m)	Jessica Polfjärd (m)