Förenta Nationerna i en globaliserad värld

Motion 2003/04:U335 av Peter Eriksson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att FN skall vara den enda part som Sverige ger suverän rätt till globalt våldsmonopol och det organ som samordnar svensk medverkan i fredsbevarande styrkor eller vid grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att FN borde få utvidgat mandat för att kunna agera militärt i samband med medverkan i fredsbevarande styrkor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige sluter upp bakom generalsekreterarens ansatser att förändra och stärka FN.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frivilligorganisationer ges konsultativ status i generalförsamlingen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att FN ska erbjuda de frivilliga organisationerna ett partnerskap som omfattar rätten till information, former för inflytande samt koordinering.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för en reformering av säkerhetsrådet med avseende på dess sammansättning, antal stater och för ett borttagande av vetorätten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det totala ansvaret för medlemskapsprocessen bör ligga hos generalförsamlingen, liksom nominering och val av generalsekreterare.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att generalförsamlingen återigen bör ges det totala budgetansvaret för verksamheten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla medlemsländer i FN måste betala sina medlemsavgifter till fullo, i tid och utan villkor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att definitionen av folkrätten behöver moderniseras.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för fortsatt stöd till framställande av manualer för fredliga metoder av konfliktlösning.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige verkar för att UNEP skall uppgraderas till att bli en världsmiljöorganisation (WEO).

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fredsstyrkor med civila uppdrag och med bas i frivilligorganisationer skapas i alla länder för att tjänstgöra vid kriser och konflikter.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att miljökonventionerna och multilaterala miljöavtal efterlevs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en internationell miljödomstol som en del av Internationella domstolen i Haag där även frivilligorganisationer har talerätt.

Förenta nationerna i en globaliserad värld

All these threats – new and old, hard and soft – are real and must be addressed. And they are, of course, inter-related. After all, a world which is advancing to meet the Millennium Development Goals is more likely to be a world at peace. But the United Nations is not always as effective as it could be in meeting all these challenges.

Så inledde FN:s generalsekreterare Kofi Annan sitt tal till Interparlamentariska unionens möte i Genève den 1 oktober 2003.

Vi har emellertid vant oss vid att se FN som det internationellt erkända ramverket för det internationella samfundets problemhantering. Den stora internationella uppställning som visas i Millenniedeklarationen från år 2000, är dessvärre redan i fara. Globaliseringen av ekonomin, den ekologiska krisen, ökande antal konflikter inom länder, de senaste två årens tilltagande terrorinslag och iscensättningen av primitiva metoder utan stöd i FN eller folkrätten att bemöta dem på, har abrupt ställt FN:s roll i ett nytt och kanske försvagat ljus. För att möta vår tids globala utmaningar, t.ex. de öppna brotten mot folkrätten, ställs nya krav på FN-systemet. Vi instämmer till fullo med Kofi Annans analys och vädjan till handling.

Allvaret i situationen och behovet av att säkra FN:s legitimitet har understrukits av generalsekreteraren vid hans tal inför generalförsamlingen i september 2003. Nu går det inte att vänta och se längre, är den tydliga linjen genom hela hans tal. Lovande är, att det uppdrag generalsekreteraren lagt till en särskild panel, ligger mycket nära flera av de krav som tidigare framförts av företrädare för det globala civila samhället:

• Undersök samtida utmaningar för fred och säkerhet

• Tänk över med vilka gemensamma handlingar vi kan bemöta dessa utmaningar

• Förnya arbetsformerna av de viktigaste organen inom FN liksom relationerna dem emellan

• Ge rekommendationer om hur FN kan stärkas genom reformer av dess institutioner och arbetsformer

Generalsekreteraren talar klartext och tar upp behoven av att förändra/utöka säkerhetsrådet, förstärka generalförsamlingens roll och mandat liksom att inkludera och förstärka koordinationen av företrädare från det civila samhället i FN-systemets ramverk.

Miljöpartiet de gröna har i tidigare års motioner krävt förändringar i denna riktning och förordar därför att Sverige helhjärtat sluter upp bakom generalsekreterarens försök att förändra och stärka FN. Vi anser att FN måste demokratiseras, folkrätten anpassas till nya förutsättningar och att krig, terror, liksom aggressioner utan FN:s sanktioner måste ses som illegitima och irrationella sätt att avgöra konflikter. Miljöfrågor och hållbar utveckling bör dessutom genomsyra hela FN:s verksamhet.

Det globala civila samhället

Miljöpartiet anser att det globala civila samhället måste ges mer inflytande och plats i FN:s verksamheter, vilket också den av Ingvar Carlsson ledda Commission on Global Governance rekommenderat FN:s generalsekreterare. Det globala civila samhället har stora möjligheter att medverka till förnyade internationella samarbeten och har redan spelat en avgörande roll för utkomsten av t.ex. förbudet mot landminor och för inrättandet av den internationella brottmålsdomstolen ICC. Resultaten visar den växande betydelsen för det civila samhället roll som påtryckare och förvaltare av globala normer när det gäller gemensamma angelägenheter.

Civila frivilliga organisationer, NGO:er, har i olika former medverkat till att förverkliga globala mål inom många områden, även när det gäller säkerhetsfrågor. De har arbetat i konfliktområden, fungerat som observatörer av mänskliga rättigheter, bistått med humanitär hjälp, genomfört utvecklingsprogram och nått framgångar i sociala sektorer såsom hälsa och utbildning. Genom olika miljöprojekt har frivilligorganisationer även bidragit till att motverka miljöförstöring och skapat förutsättningar för hållbar utveckling. Därför är det positivt att generalsekreteraren nu ytterligare betonar vikten av ett väl fungerande samarbete mellan FN och det civila samhället som ett sätt att vitalisera och öka legitimiteten för FN-systemet.

Miljöpartiet vill att FN ska erbjuda de frivilliga organisationerna ett partnerskap som omfattar rätten till information, former för inflytande samt koordinering. Detta måste vara en av FN:s viktigaste prioriteringar de kommande åren. När det civila samhället saknar legalt och politiskt inflytande i sina länder, ska FN och andra länder aktivt involvera och försöka engagera dem i en transnationell dialog.

FN måste också i större utsträckning söka involvera NGO:er från fattiga länder i sina program och till nya verksamhetsområden. Att involvera det civila samhället i olika typer av nationella delegationer till FN-möten bör uppmuntras.

Information och öppenhet

Praxis bör vara att alla möten som är öppna för FN:s medlemsstater också skall vara öppna för det civila samhället och dess organisationer. FN:s information bör vara utan avgifter eller publiceringsrestriktioner för att uppmuntra insyn, kritiskt ifrågasättande och delaktighet i organisationens verksamhet. Internet är ett utmärkt verktyg för öppen publicering och spridning av FN:s arbete, men i stora delar av världen har mycket få människor tillgång till Internet och telekommunikationer. Olika former av informationsspridning måste därför utvecklas efter olika regionala, ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar. I alla dessa aspekter bör synpunkter, önskemål och erfarenheter från seriösa frivilligorganisationer vara vägledande för hur deras medverkan på bästa sätt möjliggörs.

FN:s säkerhetsråd

Bland generalsekreterarens prioriteringar har särskilt angivits förändringar av sammansättningen och mandatet för FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsrådet är fortfarande utformat efter de maktförhållanden som rådde efter andra världskriget 1945. Denna representation motsvarar knappast behoven i en globaliserad värld femtio år senare. Miljöpartiet anser att regeringen ska verka för att säkerhetsrådets sammansättning och befogenheter reformeras och vägleds av helt nya principer. Bland de förslag som kan nämnas är att öka antalet medlemmar från 15 till 24, varav tio permanenta, och att alla medlemmar i säkerhetsrådet på sikt borde väljas direkt av generalförsamlingen.

Demokratisering av FN

Millennietoppmötet innebar ett nytt åtagande av FN:s medlemsländer att respektera FN-stadgan och utveckla världsorganisationens verksamhet i enlighet med dess syfte. De demokratiska bristerna inom FN-systemet måste korrigeras, i synnerhet vad gäller vetot, säkerhetsrådets sammansättning, liksom de internationella finans- och handelsinstitutionernas dominerande roll. Miljöpartiet anser att det totala ansvaret för medlemskapsprocessen (inklusive inval och uteslutning) bör ligga hos generalförsamlingen. Även nomineringen och val av generalsekreteraren som representant för alla medlemsländerna borde åligga generalförsamlingen.

NGO:er bör utifrån resonemanget ovan, få konsultativ status i generalförsamlingen. På längre sikt borde alla medlemmar i säkerhetsrådet väljas av generalförsamlingen, de permanenta platserna i säkerhetsrådet likaså samt att försäkra sig om att vetorätten i säkerhetsrådet avskaffas. FN:s budget måste förstärkas för att möta de utmaningar som världsorganisationen står inför. Generalförsamlingen bör återigen få det totala budgetansvaret för verksamheten. Medlemsavgiften bör även i fortsättningen bestämmas utifrån landets nationalinkomster och kapacitet att betala. Alla medlemsländer måste betala sina avgifter till fullo, i tid och utan villkor. De medlemsstater som inte betalar sin avgift i tid bör inte ha rösträtt förrän avgiften betalats. Miljöpartiet uppmanar regeringen att nogsamt och aktivt stödja den viktiga processen som initierats för att utveckla och reformera FN:s institutioner och beslutsorgan.

Modernisera definitionen av folkrätt

FN:s grunduppgift att upprätthålla fred och säkerhet i världen formulerades i en annan tid och med den tidens metoder att förhindra mellanstatliga krig mellan nationalstater. I 1990-talets utveckling mot i huvudsak interna konflikter inom nationalstater, fungerade inte det kollektiva säkerhetssystemet som FN vilar på, d.v.s. den samlade mängden av konventioner och resolutioner samt deras uttolkningar och praxis. Den klassiska frågeställningen här är om FN i första hand ska skydda människorna eller staternas rättigheter och suveränitet. Folkrätten bygger på att alla stater är suveräna och FN får inte ingripa i deras interna angelägenheter. Samtidigt ser vi att det ofta är stater som kränker människornas mänskliga rättigheter som FN ska främja. Vi ser också idag fristående grupper som med vapen och våldshandlingar angriper mål inom sina länder, mellan länder och i helt andra världsdelar. Inte heller mot dessa grupper som inte verkar på något nationsmandat har FN kunnat svara upp med motåtgärder. Den så kallade USA-alliansens förmoderna vedergällningspolitik, baserad på en egen självpåtagen logik och bortom FN-systemets och folkrättens principer, är ett flagrant avsteg från intentionerna i den samlade folkrätten, både med avseende på staters rättigheter och individers.

FN har naturligtvis ett ansvar att ingripa när stater gör sig skyldiga till grova brott mot de mänskliga rättigheterna mot människor som bor eller befinner sig inom de egna ländernas gränser. FN:s passivitet i Rwanda, liksom vid folkmorden i Srebrenica har undergrävt FN:s legitimitet. Erfarenheterna måste leda till en modernisering av definitionen av folkrätt. Mot bakgrund av de terrordåd vi fått vänja oss vid de senaste åren, liksom den massiva vedergällningspolitik som har utvecklats utanför FN:s sanktionerade ramar, måste en omfattande debatt uppmuntras och landa i en väl förankrad och moderniserad definition av folkrätten.

Fred, krig och konfliktlösning

Miljöpartiet anser att FN måste spela en mycket mer aktiv roll för fred, säkerhet och nedrustning i världen. Det finns idag många redskap för att avvärja konflikter innan de bryter ut i våld, så kallat early-warning system, utbyggd – om än icke i anspråk tagen – freds- och konfliktforskning, internationella ramverk och säkerhetsmetoder. FN måste få förstärkt mandat att skifta fokus till att förebygga krig, liksom att utveckla dessa fredliga former för konfliktförhindrande och konfliktavslutande verksamheter.

Miljöpartiet anser att icke-våldprincipen måste vara den huvudprincip som all konflikthantering utgår ifrån. Vid enstaka fall, då alla möjligheter till fredlig konflikthantering är uttömda, kan militära ingripande genomföras, men bara i FN:s regi. Fler typer av konfliktförebyggande lösningar, ökande insatser för preventiv diplomati, liksom humanitära interventioner och civila fredsstyrkor, är exempel på möjliga insatser att utveckla. Om konflikter ändå bryter ut måste FN kunna arbeta med en större mångfald av fredsskapande verktyg.

Smarta sanktioner

Smart sanctions handlar till exempel om att isolera utfärdade sanktioner till att omfatta bara ett lands eller en militant grupps ledning, utan att övrig civilbefolkning drabbas. De är riktade och de har företrädesvis bäring på finansiella områden. Det arbete som gjorts inom ramen för The Stockholm Process on the Implementation of Target sanktions i samarbete mellan FN och institutionen för Freds- och konfliktforskning inom Uppsala universitet, visar på möjligheterna att med sådana fredliga lösningar förhindra och/eller få slut på konflikter. Denna typ av metodutveckling bör få fortsatt stöd för tillämpning inom olika fält. Ytterligare metoder och insatser behöver också utvecklas för att användas efter att fred har återställts. Miljöpartiet vill att regeringen verkar för fortsatt stöd till framställande av manualer för fredliga metoder av konfliktlösning att användas inom samarbete med FN eller i FN:s regi.

Öka kvinnornas medverkan

Kvinnor spelar en aktiv roll i krig. Kvinnor är även en kraft att räkna med i arbetet för fred. Det faktum att kvinnor i hög grad håller samhällena igång under krig medför att det i stor utsträckning är kvinnor som har fungerande organisationer och nätverk för att ta itu med fredsbyggande efter krig. Ändå tas kvinnors kunskaper för lite tillvara i alla former av samhällsbyggande, konfliktlösande och fredsskapande verksamheter. Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att stödja kvinnors roll och medverkan i alla förefintliga insatser för att stärka freds- och konfliktförebyggande arbete.

Civil fredstjänst

Alla världsmedborgare borde ha rätt att göra en civil fredtjänst istället för att tvingas göra militär värnplikt i sitt eget land. Detta skulle understödja FN:s målsättningar om fred och säkerhet samtidigt som det skulle bidra till att sprida en global fredskultur. Civila fredsstyrkor, med bas i frivilligorganisationer, med utbildning och kompetens att tjänstgöra vid kriser och konflikter bör skapas i alla länder.

Nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning ska ske via FN

FN:s arbete för nedrustning, rustningsbegränsning och rustningskontroll är kopplat till organisationens huvuduppgift som är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Frågor om massförstörelsevapen, framför allt kärnvapen, är fortsatt centrala. Risken för utveckling och spridning av teknologi för massförstörelsevapen (nukleära, biologiska och kemiska vapen) är dessvärre fortfarande betydande. Arbetet för att öka FN:s möjligheter att förhindra konflikter liksom arbetet att förhindra spridning och användning av massförstörelsevapen måste få förstärkt mandat från medlemsländer och säkerhetsråd. Det visar inte minst erfarenheterna från den senaste tidens olyckliga avsteg från FN-systemets regler i samband med Irakkriget. Arbetet i Anna Lindhs anda har bara börjat!

FN bör också ta ett större ansvar för att kontrollera och ingripa mot den illegala globala vapenhandeln. Ett första steg för ett sådant arbete är att FN skapar sig en bättre överblick över både vapenproduktionen och vapenexporten. Efter en väpnad konflikt bör FN samla in, avlägsna och förstöra överskottsvapen från konfliktområdet.

Det absolut bästa sättet att motverka terrorism och undanrycka förutsättningarna för den organiserade globala kriminella ekonomin är att avskaffa fattigdom och marginalisering, att förbättra sociala förhållanden och verka för deltagande demokrati runt om i världen.

Vi ser FN som det enda legitima världsomfattande organet för gemensam konfliktlösning och det enda som har rätt att efterfråga truppinsatser tillsammans med det land vari konflikten utspelar sig. Vi anser därför att FN ska vara den enda part som Sverige ger suverän rätt till globalt våldsmonopol och det ska vara det organ som samordnar svensk medverkan i fredsbevarande styrkor. Miljöpartiet anser även att FN borde få utvidgat mandat för att kunna agera militärt i samband med grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

Följ upp miljötoppmötena

Miljöfrågorna sträcker sig över nationsgränser och förenar alla världens länder i behov av gemensamma lösningar. Vi anser att uppslutningen för miljöfrågorna i hög utsträckning kan bidra till att vitalisera FN-systemet och stärka FN:s roll. Behoven av lösningar sträcker sig bortom traditionella avgränsningar och kan därför bidra till nyskapande i såväl former som metoder. Därför bör en vitalisering av FN-systemet ta en särskild utgångspunkt i att stärka organisationen för miljö- och hållbarhetsfrågor och att följa upp oavslutade beslut från FN:s viktigaste miljötoppmöten i Stockholm 1972, Rio 1992 och Johannesburg 2002.

Uppgradera UNEP till världsmiljöorganisation och inrätta en internationell miljödomstol

Ett av det viktigaste konkreta resultaten från Stockholm 1972 blev att FN:s miljöprogram UNEP (United Nations Environmental Program), bildades. Idag genomför UNEP ett mycket omfattande arbete. Det är viktigt att Sverige är drivande inom alla internationella kanaler för att tidigare fattade beslut ska leda till handling och för att målkonflikter med miljömålen ska undvikas. Miljöpartiet anser därför att det är hög tid att Sverige verkar för att UNEP skall uppgraderas till att bli en fullskalig världsmiljöorganisation (WEO) med mandat till verklig förändring. Det skulle vara ett sätt att markera miljöfrågornas starkare ställning inom FN-strukturen.

Sveriges regering har tidigare uttryckt att det måste finnas en ömsesidigt stödjande relation mellan WTO:s regelverk och de multilaterala konventionerna på miljöområdet och det sociala området. Detta är en alltför defensiv hållning. Den undviker den centrala frågan om vad som händer i händelse av målkonflikt. Vi riskerar en situation där det är handelssystemet som har tolkningsföreträde över demokratiskt fattade beslut, vilket är oacceptabelt. Världshandelsorganisationens regelverk och andra handelsrättsliga överenskommelser behöver snarast se över de paragrafer som beskriver hur olika länder vid behov ska kunna skydda sina ekologiskt ansvarstagande industrier från s.k. dumpning. Att vissa länder skaffar sig kostnadsfördelar genom att inte ta ansvar för en hållbar utveckling utgör ett hållbarhetshinder, något som i längden bör anses allvarligare än ett handelshinder. Att komma till rätta med miljödumpning är viktigt dels för den globala miljöns skull, dels för de berörda (dumpande) ländernas egen skull. De undergräver sin egen lokala ekologiska situation, vilket på sikt också föröder den lokala ekonomin. Vid sådana avgöranden kan en internationellt verkande miljödomstol fälla avgörandet på ett auktoritativt sätt. Internationella avtal och konventioner är viktiga och bör utvecklas genom att man kopplar kontrollmekanismer och bindande beslut till deras undertecknande. Eftersom det ständigt riskerar att uppkomma målkonflikter till miljö- och utvecklingsmålens nackdel anser vi att internationella miljökonventioner MEA, Multilateral Environmental Agreements, ska kunna kopplas till en internationell miljödomstol som ska se till att konventionernas intentioner efterlevs. För att stärka det folkrättsliga systemet skulle denna miljödomstol kunna utgöra en del av Internationella domstolen i Haag. I den ska även frivilligorganisationer ha talerätt.

Miljökonsekvenser av krig

Arbetet med att kartlägga miljökonsekvenser av krig, ett av UNEP:s banbrytande arbetsfält, borde utvidgas. De flesta militära konflikter får negativa, ibland förödande miljökonsekvenser, som drabbar civilbefolkning och miljö för lång tid efter att ett fredsavtal uppnåtts. Mark och vatten kan förödas och göras obrukbara för odling och försörjning, minfält kan för alltid förhindra tillgänglighet till mark, bomber mot storstäders infrastruktur av vatten och avlopp får massjukdomar till följd.

Miljöeffekter används också som ett led i propagandan mellan krigförande eller fientliga parter i en konflikt. I samband med en krigssituation är information alltid censurerad eller kraftigt partisk. Om meder och myndigheter sprider uppgifter om att vatten är förgiftat eller att radioaktivt material eller andra gifter används mot befolkningen är dessa uppgifter erkänt svåra att kontrollera men får direkt oerhörda psykologiska effekter bland befolkningen.

Frågan om Natos användning av så kallat utarmat uran vid beskjutningarna mot Serbien 1999 gav en blixtbelysning över hur miljöargument användes av alla parter i konflikten. UNEP:s rapport om miljökonsekvenser av konflikten var banbrytande för att kunna komma vidare politiskt och psykologiskt efter angreppen. Rapporten startade en bred diskussion om vilken typ av vapen som används, liksom om angreppens miljö- och hälsoeffekter.

Det är avgörande att det finns ett från konflikten oberoende organ, för att kunna kartlägga och informera befolkning, medier, organisationer och myndigheter samt bidra med förslag på möjliga åtgärder för att återskapa en sargad miljö. Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att UNEP, helst i form av ett uppgraderat miljöorgan, kan göra miljökonsekvenser av alla typer av militära konflikter eller aggressioner, oavsett om den militära aggressionen har haft stöd i FN eller inte.

Ta upp tappade trådar

Johannesburgskonferensen var tänkt att fastställa konkreta mål och tidtabeller för att genomföra de ambitioner som Riokonferensen gav uttryck för för tio år sedan och som även finns uttryckta i de s.k. Millenniemålen som antagits av FN år 2000. Trots vissa framsteg i Johannesburg kommer resultaten från den gigantiska konferensen knappast att räcka för att klara de många utmaningar vi står inför. Redan 2025 beräknas jordens befolkning nå 8 miljarder. Samma år kommer hälften av jordens befolkning att lida av vattenbrist. Den politiska deklarationen efter Johannesburg har en vinglig färdväg, saknar riktning och visioner. Miljöpartiet vill att Sverige fortsätter arbetet som lämnades oavslutat i Johannesburg och har i tidigare sammanhang lämnat konkreta förslag för detta. Sverige och den svenska regeringen bör och kan med vår ställning som hållbarhetstänkandets generaladvokater spela en viktig roll genom att ta initiativ i olika sammanhang så att detta sker.

Stockholm den 6 oktober 2003
Peter Eriksson (mp)
Maria Wetterstrand (mp)	Lotta N Hedström (mp)
Leif Björnlod (mp)	Åsa Domeij (mp)
Barbro Feltzing (mp)	Gustav Fridolin (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)	Ulf Holm (mp)
Mikael Johansson (mp)	Mona Jönsson (mp)
Claes Roxbergh (mp)	Yvonne Ruwaida (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)	Kerstin-Maria Stalin (mp)
Mikaela Valtersson (mp)	Lars Ångström (mp)