Företagandet i Jönköpings län

Motion 2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat krångel för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det skall göras lättare att starta och registrera företag, exempelvis via Internet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av den offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det för all kommunal verksamhet som erbjuder kommersiellt gångbara varor eller tjänster åt allmänheten bör krävas tillstånd från länsstyrelsen.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagarnas försäkringsskydd måste stärkas.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förlängning av perioden för prov- och visstidsanställningar från sex till tolv månader.3

1 Yrkande 4 hänvisat till KU.

2 Yrkande 5 hänvisat till LU.

3 Yrkande 6 hänvisat till AU.

Jönköpings län som företagarregion

Jönköpings län är av hävd en stark region för företagande. Inte minst de små och medelstora företagen sätter en tydlig prägel på näringslivet. 85 procent av företagen har mindre än 200 anställda. Nästan 60 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag har tio anställda eller färre.

Det går inte att beskriva företagandet i länet eller ens knappast regionen i sin helhet utan att nämna Gnosjö och Gnosjöandan. Gnosjö är den svenska småföretagsamhetens vagga. Hela bygden sprudlar av energi, av arbetslust och av entreprenörskap. Det rikliga företagandet skapar tillväxt, utveckling och välfärd också utanför regionen.

Men företagandet, i Jönköpings län såväl som i övriga Sverige, är hotat. Under 1990-talet har det kontinuerligt startats alltfler nya företag. Men enligt de senaste siffrorna från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) är den uppgången nu bruten. Förra året, 2001, sjönk antalet nystartade företag med åtta procent jämfört med året dessförinnan. I Jönköpings län var fallet dramatiskt – nästan 20 procent. Siffrorna inger stark oro.

Många företagare, inte minst inom mindre och medelstora företag, känner att de möter en stor oförståelse från politiker och myndigheter inför de villkor som de lever under. Skatterna på företagande är för höga, regler och bestämmelser krångliga och snåriga. Småföretagare misstänkliggörs, de betraktas som potentiella skurkar och skattesmitare. Sverige behöver en ny kurs i företagarpolitiken – en liberal politik för företagare och entreprenörer.

Skarp åtgärdsplan för företagandet

Företagens och företagarnas viktiga roll får ofta en framskjuten plats i de politiska högtidstalen. Småföretagarna borde vara vår tids hjältar, förklarade ett socialdemokratiskt statsråd för några år sedan. Men i praktiken har väldigt lite hänt. Det är dags att sluta prata och istället gå från ord till handling. Det behövs en skarp åtgärdsplan för att förbättra företagandets villkor i Sverige. Vid sidan av allmänna skattelindringar och åtgärder som underlättar generationsskiften krävs reformer bland annat på följande områden:

• Minska regelkrånglet – F-skattsedel via Internet! Alla som vill ska ha rätt till F-skattsedel. I Kanada kan en person som vill starta ett företag göra det enkelt via Internet. Att registrera ett företag – fylla i de nödvändiga uppgifter som myndigheterna måste ha – behöver inte ta mer än 20 minuter. Varför ska det vara annorlunda i Sverige? Startpaket som förenklar och förkortar igångsättningsprocessen gentemot myndigheter ska finnas.

• Bekämpa myndigheternas avgiftsraseri. Myndigheternas avgiftsraseri måste bekämpas. Det regleras om kontroller, tillsyns- och straffavgifter till orimliga belopp. Dessa avgifter har växt nästan varje år sedan mitten på 70-talet. Kontroll- och tillsynsavgifter vid start kan uppgå till mellan 5 000 kronor och 60 000 kronor – för små företag i vanliga branscher. Detta stimulerar inte nyföretagandet. Den offentliga avgiftspolitiken måste därför ses över.

• Kommuner ska inte leka företag. För att komma till rätta med att kommunernas förvaltningar eller kommunalt ägda företag erbjuder tjänster åt allmänheten som konkurrerar ut privata företag bör all kommunal verksamhet som erbjuder kommersiellt gångbara varor eller tjänster åt allmänheten kräva tillstånd av länsstyrelsen.

• Stärk företagarnas försäkringsskydd. Ett problem för många företagare som följer av bristerna i rättsväsendet kan vara svårighet att få försäkringar. Det bör övervägas om inte försäkringsbolagen bör vara skyldiga att erbjuda grundläggande försäkringsskydd till företag på samma sätt som till enskilda.

• Inför en modernare arbetsrätt. Det måste bli lättare att anställa. Förläng perioden vid prov- och visstidsanställningar från sex till tolv månader. Då vågar fler företagare anställa inte minst ungdomar och invandrare som idag ofta stängs ute från arbetsmarknaden.

Stockholm den 15 oktober 2002

Tobias Krantz (fp)