Företagens ansvar vid nedläggningar

Motion 2004/05:A280 av Jan Björkman m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagens ansvar vid nedläggningar.

Motivering

Ekonomin blir alltmer globaliserad. Det kan också beskrivas som att kapitalet inte känner några gränser. På ett sätt gynnas vi alla av globalisering, friare handel och avskaffande av tullmurar och andra handelshinder. Det kan ge billigare varor och tjänster och ge fattiga länder bättre möjligheter till utveckling och välstånd.

Men många löntagare tvingas också se nackdelarna av globaliseringen. Det är enkelt att flytta produktion till ett land där löner och andra anställningsvillkor är betydligt lägre än i Sverige. Det som svenska löntagare har uppnått genom ofta hård facklig kamp är helt plötsligt ingenting värt. Det räcker att nämna Flextronics i Karlskrona, Electrolux i Västervik och Continental i Gislaved som exempel.

Det har alltid varit så att villkoren för produktion och företagande har förändrats. Det räcker att nämna förändringarna för varvs- och tekoindustrin i Sverige. Den traditionella svenska linjen både hos politiker och fackföreningsrörelsen har varit att acceptera förändringarna. I stället för att hålla sig kvar i gamla branscher ska löntagarna genom bland annat utbildning få möjlighet att byta till nya arbeten.

Men kanske är situationen på väg att förändras i Sverige. Den fråga som då måste ställas är om det är för enkelt att lägga ned verksamhet i Sverige och flytta till ett annat land. Såär det utan tvivel om man jämför med till exempel Frankrike och Spanien.

Fackföreningsrörelsen i Sverige är skeptisk till att försvåra och göra det dyrare för företagen att lägga ned. Skälet är att det kan leda till att investeringarna minskar. Det är en viktig invändning mot att skärpa reglerna för företagens ansvar vid nedläggning. Men vi anser att det är nödvändigt att regeringen analyserar företagens ansvar i det här hänseendet och därefter föreslår eventuella åtgärder. Det är också nödvändigt att belysa och jämföra villkoren i olika länder, inte minst inom EU.

Stockholm den 30 september 2004
Jan Björkman (s)
Christer Skoog (s)	Krister Örnfjäder (s)
Ann-Marie Fagerström (s)	Tomas Eneroth (s)
Lars Wegendal (s)	Kerstin Andersson (s)