Företagsklimatet

Motion 2002/03:N287 av Anna Lilliehöök (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för förbättrat företagarklimat.

Motivering

Det behövs fler små och framför allt fler nya företag i Sverige. Antalet nystartade företag har ökat under ett antal har år, men nu har trenden vänt på ett oroande sätt med en rejäl nedgång under 2001.

Ett bra företagarklimat är en nödvändig investering för tillväxt. Vi behöver ha en god grogrund där frön till nya idéer att utvecklas och kan växa till sig.

En politik som arbetar för ett gott företagsklimat måste vara positiv till företagare som personer. De flesta företagare vill tjäna pengar på sin verksamhet, det måste vara accepterat och inte beskrivas som girighet. En politik för ett gott företagsklimat måste skapa utrymme för företagare och företagsamma, det måste finnas utrymme för att vara udda, att vara olika och kanske ibland till med galen nog att kämpa i motvind för idéer och produkter som omvärlden ännu inte förstår sig på.

En politik för ett bra företagarklimat måste se till att företagare inte behandlas sämre än andra. Många egna företagare har invaggats i tron att våra trygghetssystem gäller lika för alla. Många har så småningom blivit varse att statens trygghetssystem gör stora skillnader mellan att vara anställd och att vara egen företagare. Många av de sämst ställda pensionärerna har varit egenföretagare. Lägre ersättningar om man skulle bli sjuk och svårigheter att få a-kassa gör att det blir riskfyllt att vara företagare. Det är visserligen mer riskfyllt att arbeta som företagare, det ligger i sakens natur. Det finns emellertid inget skäl för att staten skall spä på den risken.

En politik för ett positivt klimat för nya och små företag måste göra det lätt att vara småföretagare. Bilden av hur företag skall fungera och vilka krav det allmänna kan ställa är ofta grundad på hur storföretagen fungerar med stora organisationer, administrationsavdelningar, personalavdelningar och ekonomiavdelningar. Företagaren krävs på fler och fler uppgifter och förväntas känna till och följa en uppsjö av lagar och regler som dessutom ändras alltsomoftast. Regeringen har under senare år tillsatt ambitiösa utredningar för att förenkla för företagare. Ett stort antal förslag har lagts men få har genomförts. Ett krafttag bör tas för att förenkla för företag – åtminstone borde den s.k. Simplexgruppens förslag kunna genomföras omedelbart. Politisk vilja är det enda som behövs; Simplexgruppen finns redan på Näringsdepartementet.

En politik för ett gott företagsklimat verkar för att skatteregler skall utformas som gör det möjligt att överleva som småföretagare och som skapar marginaler. De flesta verksamheter är mycket sårbara i början. Vissa år kanske kostar men är ändå en investering som kan löna sig senare. Resultat behöver kunna fördelas över tiden så att vinster kan sparas för att ta förluster och förluster kan dras av mot senare vinster. Att vara företagare är riskfyllt. Man kanske behöver belåna sitt hus, och konjunkturnedgången slår direkt mot resultat och inkomster. Staten bör understödja viljan att ta risker genom goda möjligheter till skatteutjämning mellan åren och inte i stället öka riskerna genom att bara se varje år för sig. Inom vissa verksamheter kan ett underskott i ett eget företag som man arbetar i på deltid kvittas mot inkomster från anställning på deltid. Det borde gälla fler verksamheter.

En politisk vilja att skapa positiva attityder till företagande måste inkludera att skapa positiva attityder till företagande inom alla de verksamheter som finansieras av det offentliga, dvs. skolor, daghem, sjukvård, äldrevård. Under den senaste tioårsperioden har det vuxit fram alternativ inom dessa områden. Detta behöver uppmuntras och inte misstänkliggöras med beteckningar som gräddfiler eller med varningar om börsen är snart inne i operationssalarna. De fristående företagen inom vård och omsorg visar vägen till hur vårdarbetet kan bli attraktivt, ge större arbetstillfredsställelse och ha lägre sjukfrånvaro.

En politik som bidrar till ett positivt klimat för fler som startar eget måste mönstra ut regler som gör det svårt att starta egen verksamhet. Regler som gör det svårt är F-skattsedeln, som måste tas bort eller ändras. Att få F-skattsedel behöver göras till en möjlighet för alla och inte ett nålsöga att ta sig igenom. Reglerna slår särskilt mot vårdpersonal som vill starta eget. En sjuksköterska som vill arbeta fristående har ofta bara en uppdragsgivare, landstinget, och kan inte få F-skattsedel eftersom hon måste visa att hon har flera arbetsgivare. Sådana regler måste mönstras ut i en politik som arbetar för ett positivt företagsklimat.

Nya företag startar i de flesta fall som små företag. I ett klimat för tillväxt skall små företag kunna växa till större. En uppgift för politiken är att ta bort regler som försvårar för företag att anställa. Företag måste kunna behålla den personal som är nödvändig för att verksamheten skall kunna fortsätta. Förslag som ålägger företag ytterligare rapporteringar och ytterligare ansvar hör inte hemma i den politik som förs för att mindre företag skall kunna växa. Sådana förslag kan bara accepteras som en yttersta nödlösning när allt annat har prövats. Regeringens förslag om omfattande redovisning av sjukfrånvaron för att öka trycket på arbetsgivarna är ett exempel på ett sådant förslag som borde dras tillbaka.

Stockholm den 22 oktober 2002

Anna Lilliehöök (m)