Företagspolitiken

Motion 2002/03:N202 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en aktivare företagspolitik.

Motivering

 Privat företagande inom vård, skola och omsorg måste tillåtas.

 Nätverken mellan kommunen och näringslivet måste utvecklas.

 Sänk skatten! Det skall vara värt risken att bli egen företagare.

 Det är viktigt att sprida positiva företagsbilder i skolan.

 Företagen måste bli bättre på att informera om sina behov av viss utbildning.

 Högskolan borde utvecklas till att bli bäst i landet inom några områden.

Dessa meningar finns i en sammanfattning som Svenskt Näringsliv gjort i något som kallas Upprop för tillväxt. 7 000 människor – de flesta företagare – har under våren diskuterat hur vi kan få fart på tillväxten i Sverige.

Meningarna borde vara guld värda, att lyssna på företagarna. De meningar jag inledde motionen med är hämtade från vad företagare i Hedemora-Avesta-Borlänge kom fram till.

Men det var också uppfattningar som företagare i bl a Älvdalen, Leksand, Gagnef, Rättvik, Smedjebacken, Falun, Malung, Orsa, Vansbro och Mora kom med i den sammanfattning som gjorts.

 Satsa på entreprenörskap i skola och högskola.

 Lagar och regler får inte hindra hederliga företagare.

 Underlätta för företagare att få tillgång till kapital – upphör med skattediskrimineringen.

 Stimulera kvinnors entreprenörskap.

 Konkurrensutsätt offentlig verksamhet.

 Fri handel över gränserna.

 Sänk de skatter som är skadliga för företagens utveckling.

Det är rubriker på de åtgärder som föreslås. Och utan tillväxt kan vi inte öka vårt välstånd. Detta även om man kan tro – i regeringens förhandlingar med vänstern och Miljöpartiet – att sedelpressar skapar välfärden i Sverige.

Vid varje befolkningsräkning de senaste åren har tyvärr Dalarnas län, mitt hemlän, funnits långt upp på listan över de värst drabbade länen.

Näringsminister Björn Rosengren besökte Dalarna. Han åkte därifrån och kommenterade det hela med att vi, som valt att bo i Dalarna, tydligen var någon sorts dysterkvistar. Det var tydligen den inställning som vår näringsminister skaffat sig vid sitt snabba besök.

Vad har då staten/regeringen gjort för att hjälpa till att utveckla Dalarna med statliga jobb? Vad har regeringen gjort för att stödja småföretagen? Vad har regeringen gjort för att tillföra arbetstillfällen på den statliga sidan?

Man skulle kunna påstå, utan att ta i, att Socialdemokraterna och stödpartierna fört en mycket andefattig företagspolitik, en politik som förorsakat de befolkningsminskningar som noterats. Men med tillväxtfientliga partier i kretsen av regeringen finns en förklaring till varför inget händer och varför glesbygden utarmas och varför vägnätet inte förbättras utan hela tiden förfaller.

Jag kan här passa på att hänvisa till den bok som s-veteranen Thage G Peterson gav ut. Han skriver i sin bok: Socialdemokratin tömde landsbygden på folk och har aldrig haft någon politik för en levande landsbygd.

Under den förra mandatperioden, liksom under förrförra perioden, gjordes flera påpekanden att Dalarnas län drabbats hårt av statliga omflyttningar. Då det var aktuellt att flytta ut olika statliga verk, från Stockholm, fick Dalarnas län inget.

Regeringen har bollen löd rubriken på en ledare. Jag citerar vad som bl.a. stod där, ord som jag helhjärtat instämmer i: Nu när det går bra för Sverige måste vi genomföra de förbättringar som måste göras. Det måste bli mera pengar kvar i företagen, till utveckling och investeringar. Det måste gå att leva på sitt företagande och inte bli misstänkliggjord och diskriminerad som småföretagare.

Orden kommer – självklart – från företagarna. De vet. Ta orden på allvar. Då näringsministern talar om dysterkvistar i Dalarna vet han inte vad han talar om. Det är ett län som har en mängd ivriga, entusiastiska, kloka och framåtsträvande människor som vill utveckla sina företag.

Det finns mycket som behöver göras. Då det gäller infrastrukturen så finns alltså problem med bl.a. ett eftersatt vägunderhåll, som i sin tur bidrager till höga transportkostnader och lägre leveranssäkerhet för näringslivet. Det kan påpekas att bristerna i transportnätet i flera avseenden är påtagligt större än i andra, mer tättbefolkade delar av landet.

IT-tillgången i Dalarnas län är inte heller helt tillfredsställande.

Infrastrukturen för IT är inte alls i samma omfattning som i de mer tättbefolkade delarna av landet. Kostnaden för att utnyttja den befintliga infrastrukturen är också väsentligen högre i Dalarnas län jämfört med andra. Företagarna i Dalarnas län presenterade en utredning om infrastrukturen. Det heter så här: När det gäller måttet på infrastruktur i länet, har undersökningen i Rättssäkerhet och tillväxt utgått från andelen kilometer motorväg och motortrafikled i förhållande till den totala sträckningen av statligt ägda vägar. Detta placerar Dalarnas län som nummer fem från botten (0,3 mot riksgenomsnittet 1,7) vilket ser ut att stämma väl med de andra infrastrukturförutsättningarna.

Det gäller nu att skapa det underlag som gynnar företagandet och därmed nya jobb. Det skall vara underlag och förutsättningar som ger länets företagare en ökad optimism, för att stanna kvar och för att utveckla verksamheterna.

Det gäller att få till en syn som talar om möjligheter att utveckla också län som inte tillhör de växande storstadsregionerna. Det finns stor framåtanda hos många – låt oss ta till vara den.

Till det som behöver göras hör också en kraftig satsning på vägnätet. Att vara företagare på orter med dåliga kommunikationer ger sämre konkurrensvillkor.

Det behövs en ny, frisk och öppen syn och kreativitet då det gäller att se på företagandet och dess villkor.

Alla bör känna till att en svensk företagare har ca 20 000 sidor med regler att hålla reda på. För ett litet företag kostar det varje år ca 30 000 kronor per år och anställd att hantera denna byråkrati.

Vi vet att antalet nyregistrerade företag är rekordlågt. Samtliga svenska län visar på minskningar. Antalet företagare har minskat med ca 17 000.

Det är inte nya och stora utredningar som behövs för att få fart på tillväxten. Sedan 1994 har den socialdemokratiska regeringen tillsatt 993 utredningar.

Det är inte utredningar som behövs!

Stockholm den 7 oktober 2002

Rolf Gunnarsson (m)