Förlängd agronomutbildning

Motion 2008/09:MJ286 av Betty Malmberg (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att agronomprogrammet ska förlängas med en termin till en sammanlagd studietid på fem år.

Motivering

Då en motion med liknande innehåll väcktes riksmötet 2006/07 anförde utskottet bland annat att en förlängning av utbildningen var en fråga för universitetets styrelse, men det är dessvärre inte korrekt. Utbildningstidens längd regleras nämligen i en förordning som bara kan ändras efter beslut från regeringen. Detta har också bekräftats i samtal med Högskoleverket.

SLU har vid upprepade tillfällen hemställt att agronomprogrammet, liksom övriga långa utbildningar vid SLU, ska bli femårigt. SLU:s motiv för förlängningen är att agronomen i yrkeslivet har samma krav gällande avancerade kunskaper och färdigheter som de som utbildas vid de femåriga programmen jägmästare, hortonom och landskapsarkitekt, vilket till exempel avspeglas i att de har samma fördjupning i examens mål. Enligt styrelsen har också kraven på vetenskapligt grundade och tillämpade kunskaper ökat inom yrkesrollen. En viktig information i sammanhanget är att de flesta som avlägger agronomexamen redan i princip studerar fem år.

Bolognaprocessen startade 1999 och är ett europeiskt samarbete kring högre utbildning som i dag omfattar 45 länder. Tanken är att de högre utbildningarna ska harmonieras och bli jämförbara i hela EU. Processens tre övergripande mål har varit:

• att främja rörlighet

• att främja anställningsbarhet

• att främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent.

För att anpassa sig till Bolognaprocessen har de flesta längre svenska utbildningar gjorts femåriga, uppdelat på tre års grundexamen och två års masterexamen. Det gäller till exempel civilingenjörs-, jägmästar- och hortonomutbildningen men märkligt nog inte agronomutbildningen, som ju är likvärdig de nämnda utbildningarna.

Självklart måste nu agronomutbildningen förlängas på motsvarande sätt, så att inte det svenska agronomprogrammet kommer att få lägre status än andra motsvarande universitetsutbildningar i Norden och Europa. Om utbildningen inte anpassas till Bolognasystemet försvåras dessutom internationella studentutbyten och agronomernas internationella anställningsbarhet försämras. Detta är djupt olyckligt med tanke på alla agronomer som finns verksamma i internationellt biståndsarbete.

En förlängd agronomutbildning är mycket viktig också för de stora och spännande utmaningar som Sverige står inför, inte bara inom livsmedelssektorn utan även inom den biobränslebaserade energisektorn och den framväxande miljötekniska marknaden. Inom samtliga dessa områden kommer agronomer och deras kompetens att vara av mycket stor betydelse.

Stockholm den 29 september 2008

Betty Malmberg (m)