Förmånsrättslagen

Motion 2004/05:L220 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om en sådan ändring att steg två av den föreslagna lagändringen senareläggs med ett ikraftträdande tidigast den 1 januari 2007. Under den tiden gäller fortsatt 100 % värde. Det vill säga att den del av lagen som innebär att företagshypotek utfärdade före den 1 januari 2004 med 100 % värde omvandlas till företagsinteckning men med endast 55 % värde den 1 januari 2005.

2. Riksdagen beslutar att de företagsinteckningar som utfärdats under 2004 med 55 % värde omgående och senast den 1 januari 2005 omvandlas till 100 % värde.

3. Riksdagen beslutar om sådan ändring att nya företagsinteckningar får 100 % värde till dess en konsekvensanalys upprättats som kan ligga till grund för beslut kring samtliga företagsinteckningar och dessas fortsatta värde.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den analys av de nya förmånsrättsreglernas konsekvenser som utlovats påbörjas omgående och utförs skyndsamt.

Motivering

Riksdagen beslutade i juni 2003 att införa nya förmånsrättsregler (prop 2002/03:49, Bet 2002/03:LU17). I samband med det omvandlades företagshypoteken till en ny företagsinteckning som ger allmän företrädesrätt och gäller i 55 procent av värdet av all gäldenärens egendom som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt fått betalt.

I praktiken betyder detta att företag bara kan belåna 55 procent av värdet av företagshypoteket. Det har gjort att små och medelstora företag fått svårare att låna i bank - 45 procent av deras säkerheter i företagshypotek har gått förlorade.

Syftet med förändringen var att bankerna skulle göra en mer gedigen prövning av kreditvärdigheten hos respektive företag. Men i stället för en arbetskrävande kreditprövning har bankerna hänvisat till leasing, factoring och kompletterande privat borgen. Eftersom dessa låneformer har en högre marginal har bankerna kunnat öka sina intäkter från utlåning till småföretag. I och med bankernas agerande har hela syftet med reformen undergrävts. I händelse av en konkurs är det banken som äger större delen av lösöret. Fordringsägarna har i praktiken fått en ännu sämre ställning än innan reformen genomfördes.

Problemet är störst i glesbygd där osäkerheten om fastighetsvärden för kommersiella lokaler och industrilokaler är särskilt stor. Denna beskrivning bekräftas av såväl företagarorganisationer som flera oberoende personer i bankvärlden.

Syftet med den ändrade lagstiftningen har varit att minska följdkonkurser bland ett konkursföretags leverantörer, men samtidigt har de nya reglerna lett till stora problem för många skötsamma företag.

Det första steget i reformen togs vid årsskiftet 2004 då de nya reglerna trädde i kraft för nya företagsinteckningar. Den 1 januari 2005 tas det andra steget - då ska reglerna börja gälla även för befintliga företagsinteckningar. De ökade kraven ställs redan innan de nya reglerna trätt i kraft i samband med att lån läggs om. Bankerna håller för fullt på att förbereda sig för de nya reglerna.

Många företagare som skött sina betalningar i årtionden får plötsligt besked om att deras krediter dras in, om de inte kan skaffa fram nya säkerheter. Det kan i många fall ge fullt livskraftiga företag problem med likviditeten, något som kan leda till uppsägningar eller uteblivna nyanställningar.

Det finns ännu ingen officiell analys av hur stor denna effekt är, men överslagsberäkningar tyder på att företagsinteckningarna i Sverige omfattar ca 110 miljarder kronor. Eftersom dessa med den nya lagen endast får belånas till 55 procent av värdet kan det kan handla om så mycket som 50 miljarder i ökade krav på säkerheter, alternativt uteblivna krediter. Det kan innebära ett dråpslag mot livskraft och sysselsättning i Sveriges små- och medelstora företag.

Det är en risk som är alldeles för hög att ta.

För att motverka den risken måste det snarast göras en fullständig analys av vilka konsekvenser lagändringen om företagshypoteken hittills har haft. I samband med att den nya lagstiftningen beslutades utlovades också en sådan granskning. Den 20 maj 2003 skrev lagutskottet följande:

"Utskottet vill. understryka vikten av att den i propositionen aviserade utvärderingen kommer till stånd omgående. (.) Utskottet utgår från att regeringen återkommer med en redovisning av utvärderingsarbetet senast inom ett år och med förslag till konkreta åtgärder om så skulle vara erforderligt."

Utskottets uttalande gjordes för snart 16 månader sedan och fortfarande har ingen utvärdering presenterats av regeringen. Miljöpartiet föreslår att den analys av förändringen som tidigare utlovats tidigareläggs och bedrivs med stor skyndsamhet.

I avvaktan på att utvärderingen ska bli klar bör det andra steget i reformen bör skjutas upp. För att inte skapa allt för stor osäkerhet på marknaden bör de gamla reglerna gälla för alla befintliga företagsinteckningar fram till den 1 januari 2007.

Stockholm den 23 september 2004
Ingegerd Saarinen (mp)
Gustav Fridolin (mp)	Ulf Holm (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)	Claes Roxbergh (mp)