Förmånsrättslagen

Motion 2004/05:L274 av Inger René m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att med ikraftträdande den 1 januari 2005 11 § förmånsrättslagen skall ges följande lydelse: Allmän förmånsrätt följer därefter med företagsinteckning i den egendom som återstår sedan borgenärer med förmånsrätt enligt 4, 4 a, 6-8, 10 och 10 a §§ har fått betalt.

2. Riksdagen beslutar att, vid avslag på yrkande 1, skjuta upp ikraftträdandet av ändrade förmånsrättsregler så att för företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före den 1 januari 2004 tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2007.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att snarast utvärdera hur ändrade förmånsrättsregler påverkar små och medelstora företag och deras möjligheter till kapitalförsörjning.

Motivering

Sverige är för sin välståndsutveckling beroende av välfungerande och vinstgivande företag. Möjligheten att låna pengar är ofta en avgörande faktor för att kunna starta och driva företag. För att låna pengar krävs i allmänhet någon form av säkerhet. En av de vanligaste formerna av säkerhet för företag är den som företaget kan lämna i sin rörelse bestående av lager och inventarier m.m., så kallat företagshypotek eller företagsinteckning.

Under riksmötet 2002/03 gjordes förändringar i förmånsrättslagen som trädde i kraft den 1 januari 2004. Förändringarna innebar bl.a. att företagshypoteket, som har särskild förmånsrätt i konkursboet, omvandlades till en företagsinteckning med allmän förmånsrätt och gällde i 55 procent av konkursboets egendom. På företagshypotek som på grund av inteckning beviljats före den 1 januari 2004 tillämpas de äldre reglerna fram till den 1 januari 2005.

De nu aktuella lagändringarna genomdrevs utan någon mer djupgående analys av konsekvenserna för företagens möjlighet att finansiera sin verksamhet. De farhågor som fanns redan när riksdagen behandlade regeringens proposition att små och medelstora företag skulle få svårigheter att erhålla krediter har besannats. Detta är särskilt tydligt i glesbygd där det kan råda större osäkerhet om fastighetsvärden för kommersiella lokaler och där andra möjligheter till säkerheter är begränsade.

Läget är nu kritiskt för de företag som i dag inte har några marginaler i sina säkerheter. Dessa riskerar under hösten 2004 att mötas av ökade krav på amorteringar, högre räntor och i värsta fall uppsagda krediter med därpå följande konkurs. Vi anser därför att det är rimligt att riksdagen beslutar att ge företagsinteckning sitt fulla värde och företagen möjlighet att belåna sin rörelse på ett bra sätt.

Den föreslagna ändringen skulle bara marginellt påverka övriga borgenärers möjlighet till utdelning i konkurser. Den borgenär som påverkas i störst utsträckning är staten som troligen får mindre utdelning i konkurser på sina lönegarantifordringar. Denna minskning motverkas emellertid av färre konkurser och ökad företagsamhet.

Regeringen bör även skyndsamt utreda hur ändrade förmånsrättsregler påverkar små och medelstora företag och deras möjligheter till kapitalförsörjning. I avvaktan på en sådan utredning bör ikraftträdandet av ändrade förmånsrättsregler senareläggas så att för en inteckning som har beviljats före den 1 januari 2004 tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2007.

Stockholm den 30 september 2004
Inger René (m)
Bertil Kjellberg (m)	Henrik von Sydow (m)
Hillevi Engström (m)	Nils Fredrik Aurelius (m)
Ewa Thalén Finné (m)