Förnyelse av demokratin

Motion 2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag och regleringar för att begränsa mångsyssleriet i politiken.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en utvidgning av den valbara kretsen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av lättillgänglig information om demokratin och det svenska styrelseskicket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om medborgarpaneler och demokratibokslut.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barn- och ungdomsperspektiv i beslutsfattandet på samtliga nivåer.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om krav på barnkonsekvensanalyser i allt beslutsfattande på samtliga beslutsnivåer.

7. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för att införa ungdomsråd med förslagsrätt till fullmäktige.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans betydelse för en levande, hållbar demokrati.

9. Riksdagen begär att regeringen utreder Internets användning i demokratiska beslutsprocesser samt uppmuntrar och utvärderar sådana kommunala initiativ.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förtroendevaldas och politiska uppdragstagares rätt till ledighet och ekonomisk ersättning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öppna fullmäktigeberednings- och nämndsammanträden för allmänheten.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om offentlighetsprincipens värnande.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om funktionshindrade förtroendevalda.

14. Riksdagen begär att regeringen återkommer med åtgärder för att stimulera mer objektiv EU-information.

15. Riksdagen begär att regeringen ånyo utreder frågan om demokratins framtid i syfte att återkomma med förslag för en mer direkt demokrati.

Inledning

Demokrati betyder folkstyre. Det har tyvärr blivit långt emellan folket och styret. Miljöpartiet de gröna har flera förslag att komma till rätta med detta. Många av dem lämnas in som enskilda och välutvecklande motioner under årets allmänna motionstid, andra behandlas i denna mer samlande och sammanfattande motion.

Regeringen lämnade under slutet av förra mandatperioden fram en demokratiproposition för beslut i riksdagen. Eftersom propositionen byggde på den väl arbetande och mångfacetterade demokratiutredningen var förväntningarna på regeringens skrivelse ovanligt stora. Besvikelsen blev därefter. Det är Miljöpartiets bestämda uppfattning att demokratipropositionen var alltför lam och tandlös. I en tid då apatin till synes breder ut sig och människor känner allt mindre samhörighet med partipolitiken krävs krafttag. Demokratipropositionen var på intet sätt något bevis för sådana krafttag. Därför gör vi ett försök med denna motion och med andra motioner som bland annat förespråkar sänkt rösträttsålder, skilda valdagar och regeringars omedelbara avgång efter ett val att få med oss riksdagen på att ta det ansvar regeringen inte tar.

Mot politiskt mångsyssleri

En livaktig demokrati bygger på aktiva väljare och människor som är villiga att åta sig politiska uppdrag. Väljarintresset behöver stimuleras och stärkas på lokal, regional och nationell nivå. Alltfler behövs för politiska uppdrag, dels för att bredda rekryteringsbasen så att den representativa demokratin i verkligheten är representativ, dels för att mångsyssleriet inom politiken skall minska. Idag har alltför få förtroendevalda alltför många politiska uppdrag, på bekostnad av ett kvalitativt deltagande. Miljöpartiet vill påpeka att det är demokratin i sig som bör stärkas på så sätt att beslutsprocesser i praktiken blir mer demokratiska. En vital demokrati vars beslutsfattande människor känner sig delaktiga i leder till högre röstetal och ökat intresse för politiskt engagemang. Fattas beslut i praktiken av ett fåtal invigda i slutna rum lär varken antalet röstande eller antalet personer som är villiga att åta sig förtroendeuppdrag öka på grund av aldrig att så ambitiösa åtgärdsprogram. Aldrig så ambitiösa åtgärdsprogram kommer heller aldrig att locka fler människor till politiken om inte dagens politiker är intresserade av att detta ska ske. Därför önskar vi sätta in åtgärder och regleringar mot mångsyssleriet i politiken.

Valbarhet

Miljöpartiet anser att de nuvarande valbarhetskriterierna bör ses över. Det är inkonsekvent och högst otillfredsställande att begränsa den demokratiska delaktigheten endast till valet om representation. Full delaktighet borde vara en rättighet i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Dessutom kan en utvidgning av den valbara kretsen vara ett viktigt led i att minska segregationen i samhället och ge direkta incitament till integration, delaktighet i samhällsbyggandet och en känsla av tillhörighet. Möjligheten att utöka valbarheten även till icke-medborgare och människor under rösträttsåldern bör genast utredas. Det är inte att förglömma att den som ska tillträda ett politiskt uppdrag först måste vandra genom ett partis interna strukturer.

Lättillgänglig information

Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta en lättillgänglig folder om demokratiprinciper, våra grundlagar, innefattande styrelseskicket och beslutsprocesser och mänskliga rättigheter, materialet bör innefatta EU:s konstitution och behörighetskompetens och beslutsprocesser. Specifikt med hänsyn till EU-medlemskapet och dess betydelse för den svenska demokratin bör existerande informationsmaterial ses över. För att säkerställa att informationen når invånarna och läses bör den ingå i en demokratifolder. För mycket separat material kan te sig avskräckande. Informationsmaterialet ska tillställas alla invånare. Materialet bör finnas tillgängligt på andra språk än svenska samt för synskadade. Särskilt viktigt är att tillse att nyvalda politiker och nyanställda tjänstemän ges relevant information. Detta bör ges regeringen till känna.

Medborgarpaneler

Olika former av medborgarpaneler och arenor kan öka människors möjlighet att påverka och de förtroendevaldas möjlighet att få ta del av enskilda personers och intressegruppers åsikter. Genom dialogen kan beslut förankras och ges ökad legitimitet. Genom medborgarpaneler och arenor kan olika gruppers särbehov och åsikter ventileras, såsom t.ex. barns, äldres, etniska minoriteters och funktionshindrades. Visst finns faror förknippade med icke representativa paneler och arenor, men det bör rimligtvis inte vara alltför svårt att inte tillskriva en grupp mer tyngd än vad dess antal och representativitet ger den. Trots positiva skrivningar om medborgarpaneler i regeringens demokratiproposition går arbetet trögt. Miljöpartiet anser att det nu är dags att sätta fart.

Demokratibokslut

I syfte att stärka demokratin och främja den fortsatta demokratiska utvecklingen på samtliga nivåer bör demokratibokslut biläggas övriga bokslut. Demokrati- och miljöbokslut bör alltid ingå i bokslutsdokument. I bokslutet ska utvärderas vilka möjligheter kommuninvånarna haft att ta del av och påverka beslutsprocesser. Boksluten skulle kunna utgöra en välbehövlig utvärdering och ett förändringsincitament samt leda till större engagemang i beslutsfattandet.

Barn- och ungdomsperspektiv och ungdomars inflytande

På nationell, regional och kommunal nivå bör ett barn- och ungdomsperspektiv finnas i verksamheten och i beslutsfattandet. Barns och ungdomars intressen ska tillgodoses och deras känsla av delaktighet i samhällsbyggandet stärkas. Barnkonventionen ställer redan idag krav på att barnperspektivet ska beaktas i beslut och verksamhet. Miljöpartiet vill att samtliga beslut som tas på kommunal, regional och nationell nivå föregås av en barnkonsekvensbeskrivning.

Ungdomsråd fyller en viktig funktion för att tillförsäkra att ungdomars intressen blir tillgodosedda. För att ungdomsråden ska få ett mer reellt inflytande bör de utvecklas till rena ungdomsfullmäktige, valda och fungerande utifrån samma principer som ett ordinarie, med rätt att få godtagna motioner behandlade i det ordinarie fullmäktige. Genom ungdomsråden kan intresset för politik och samhällets frågor väckas tidigt samt förståelsen för och delaktigheten i demokratiska beslutsprocesser öka.

En demokratisk skola

Miljöpartiet vill även betona skolans oerhört viktiga roll för att tidigt ge eleverna en förståelse för våra demokratiska beslutsprocesser. Elevinflytande är här ett oundgängligt instrument. Eleverna bör dessutom ges möjlighet att påverka sin utbildning och skolmiljön. Vi välkomnar en revidering av grundskolans kursplaner för att tillse att kunskap om alla samhällsnivåer ges i skolan. Vi vill dock att samtliga kursplaner ses över i syfte att stärka demokratifrågornas position. Samhällskunskap och kunskap om våra grundlagar (RF, TF och YGL) och mänskliga rättigheter (inte minst jämställdhetsfrågor) bör ges stort utrymme i undervisningen. Vidare bör historieämnet stärkas för att eleverna ska få en förståelse för samhällsutvecklingen över tid. Därtill vore det värdefullt om elevernas insikter om andra länders styrelseskick ökade för att på så sätt ge ett vidare perspektiv på det svenska styrelseskicket. För att inte begränsa detta till traditionella former för styrelseskick bör även sådana studier som disciplinärt faller in under den antropologiska vetenskapen inkluderas. Det är viktigt att man inte i skolan bara lär ut dagens version av demokratiskt beslutsfattande, utan också ger eleverna möjlighet att fundera över eventuella framtida former.

E-demokrati

E-demokrati med förslag och omröstningar på Internet bör beredas för en eventuellt kommande, positivt hållen, lagstiftning. De eventuella tekniska hinder och betänkligheter som finns bör adresseras och undanröjas, istället för att vi tar avstånd från de möjligheter tekniken ger. Särskilt bör beaktas vilka kanaler och vilken teknik ungdomar väljer för sitt engagemang. Därtill bör beaktas att den nya kommunikationstekniken har stor betydelse för enskildas möjlighet att påverka och/eller föra samtal i ett vidsträckt och glest befolkat land som Sverige. Goda exempel att bygga vidare på finns, t.ex. projektet Kalix rådslag.

Ledighet och ekonomisk ersättning för förtroendevalda

Det är viktigt att förtroendevalda har rätt till den ledighet från sin anställning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Miljöpartiet ser dock en utveckling att ledighet för andra möten som är nödvändiga för uppdraget kan leda till gränsdragningsproblem, varför detta bör ses över.

Förtroendevalda ska ges skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Frågan är om och hur man kompenserar hemarbetande, arbetslösa, pensionärer eller dem som studerar. Här måste en förändring ske som uppmuntrar även dessa grupper. Denna fråga bör ses över specifikt. Givetvis bör funktionshindrade ha rätt till skälig ersättning för resekostnader och förtroendevalda med barn ges skälig ersättning för barntillsynskostnader, särskilt då detta kan vara en förutsättning för ensamstående föräldrars engagemang. Fullmäktige ska, liksom tidigare, besluta på vilka grunder ersättning ska utbetalas.

Öppna fullmäktigeberednings- och nämndsammanträden

Idag sker fullmäktigeberednings- och nämndsammanträden i allmänhet bakom lykta dörrar. Beredningen och nämnden får besluta att deras sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. För att ytterligare förstärka öppenheten och allmänhetens deltagande i de demokratiska beslutsprocesserna bör beredningar och nämndsammanträden så långt möjligt vara offentliga. I den mån enskilda ärenden rör känslig myndighetsutövning eller liknande mot enskild eller behandlar sekretessbelagda uppgifter skall dessa givetvis behandlas bakom lykta dörrar.

Värnande av offentlighetsprincipen

För att individer och sammanslutningar ska ges en reell möjlighet att delta i beslutsfattandet behöver den generella samhällsinformationen och informationen i enskilda ärenden förbättras. Vi måste värna offentlighetsprincipen och sprida kunskap om densamma. Beslutsforum och beslutsprocesser bör vara öppna och transparenta.

Funktionshindrade förtroendevalda

Kommuner, landsting och riksdag ska tillse att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i ärendehandläggning på samma villkor som andra förtroendevalda. De ska ha rätt till samma tillträdesmöjligheter som andra vad gäller lokaler dit allmänheten har tillträde. Dessa rättigheter ska givetvis tillkomma funktionshindrade icke förtroendevalda. Regeringen bör skärpa kravet på kommunerna. Det räcker inte med en fin målsättning om förbättrad tillgänglighet – jämlika möjligheter är ett självklart krav. Inte heller bör tidsfristen för att rätta till sådana här problem omfatta flera år. Åtgärder bör genomföras inom denna mandatperiod.

Objektiv EU-information

I regeringens demokratiproposition konstaterades det att politikens förutsättningar och villkor har förändrats. Globaliseringen, informationstekniken, ökad etnisk och kulturell mångfald har förändrat det svenska samhället och medfört att vi idag utgör en del av en större helhet. Den internationella nivån, ekonomiska intressens ökade inflytande och inte minst EU-medlemskapet har flyttat beslutsfattandet från våra traditionella arenor. Om de traditionella beslutsarenorna inte stärks och övriga, särskilt EU, demokratiseras, leder det demokratiska underskottet inte bara till att de traditionella beslutsarenorna marginaliseras, samma marginalisering drabbar väljare och potentiella förtroendeuppdragstagare. På sikt undergrävs respekten för demokratin i och med att den för den enskilde upplevs som fiktiv. Vi kan inte förvänta oss att människor ska engagera sig på traditionella inhemska arenor om besluten fattas någon annanstans. Miljöpartiet vill se mer objektiv saklig information om EU, information som inte är av marknadsföringskaraktär eller politiskt färgad. Enskilda individer måste ges en möjlighet att ta ställning till EU:s fortsatta utveckling i EU-anknutna frågor samt ges information om hur och av vem beslut fattas samt hur beslut kan påverkas.

En ny demokratiutredning

Den demokratiutredning som låg till grund för regeringens demokratiproposition var bra och på många sätt nytänkande men tyvärr långt ifrån heltäckande. På många sätt missade den, och i än högre grad regeringen i sin proposition, att komma med förslag för att göra demokratin mer direkt. Det demokratiska system vi har idag har sett likadant ut sedan den allmänna rösträttens införande för drygt åttio år sedan. Detta trots att de människor som lever idag bär på långt fler kunskaper om världen och komplexa sammanhang än de som levde för åttio år sedan. Det är dags att uppgradera demokratin och gå flera viktiga steg mot att göra den mer direkt, och mindre representativ. De motioner Miljöpartiet lägger under allmänna motionstiden syftar på detta, men för att verkligen komma framåt krävs en ny demokratiutredning. Denna gång bör man ha det uttalade syftet att återkomma med förslag för att göra demokratin mer direkt.

Stockholm den 13 november 2002

Gustav Fridolin (mp)