Försäkringsförmåner vid graviditet

Motion 1989/90:Sf306 av Barbro Westerholm (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sf306

av Barbro Westerholm (fp)
Försäkringsförmåner vid graviditet

Mångå kvinnor upplever framför allt under graviditetens sista månader att
det är svårt att orka med sitt förvärvsarbete trots att sjukdom som berättigar
till sjukskrivning inte föreligger. Mellan 1974 och 1980 kunde en kvinna utnyttja
föräldraförsäkringen och ta ut 60 dagar av föräldrapenningen före barnets
födelse. Detta medförde att färre dagar av föräldraledighet återstod efter
barnets födelse. Detta missgynnade framför allt kvinnor med tungt arbete
som trots att graviditeten var normal inte orkade med detta. Därför infördes
1980 rätt till omplacering till lättare arbete under graviditet. Om arbetsgivaren
inte kan erbjuda lättare arbete har kvinnan rätt till s k havandeskapspenning
under högst 50 dagar. Denna påverkar inte antalet dagar för
föräldrapenning i samband med barnets födelse.

Under 1982 - 1984 gjordes en kartläggning av gravida kvinnors psykosociala
situation och omvårdnad inom mödrahälsovården av Gunilla Larsson,
Lisbeth Spångberg och Jan Wagner. Undersökningen utfördes i tre olika områden.
Man fann att andelen sjukskrivningar under graviditetsvecka 37 - 38
varierade mellan 23 och 46 %. Andelen som uppbar havandeskapspenning
låg mellan 5 och 15 % och andelen som fick föräldrapenning mellan 29 och
42 %. Sammanlagt uppbar c:a 80 % av kvinnorna i graviditetsvecka 37 och
38 i de tre områdena någon form av försäkringskassaersättning. Författarna
drog slutsatsen att en stor del av de kvinnor som ej var berättigade till sjukpenning
eller havandeskapspenning under slutet av sin graviditet upplevde
situationen så påfrestande att de i stället tog ut dagar av sin föräldrapenning.

Det här beskrivna mönstret stämmer väl med den statistik som riksförsäkringsverket
publicerat i sitt betänkande av föräldraförsäkringsutredningen
1983. Man konstaterade att 87 % av kvinnorna hade ersättning från den allmänna
försäkringen i form av sjukpenning, föräldrapenning eller havandeskapspenning
under någon del av de två sista graviditetsmånaderna. Det var
till största delen kvinnor med låg förvärvsinkomst som tog ut föräldrapenning
före barnets födelse.

Man har tidigare föreslagit att den gravida kvinnan skall ha rätt till betald
ledighet eller halvtidsarbete under de åtta sista veckorna av graviditeten oavsett
om sjukdom föreligger eller kvinnan har tungt arbete. Detta avvisades
med motiveringen att det skulle bli en väsentlig kostnadsökning för föräldrapenningförsäkringen.
Mot bakgrund av att en så stor andel av kvinnorna i
de båda studierna uppbar någon form av försäkringskassaersättning och att

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr S/305-314

nuvarande försäkringsformer missgynnar kvinnor med låg inkomst, monotona
eller tunga arbeten, bör regeringen få i uppdrag att ta fram ett aktuellt
underlag över i vilken omfattning och hur de olika ersättningsförmånerna
utnyttjas och på basis av detta material komma med förslag till eventuella
åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäkringsförmåner vid graviditet.

Stockholm den 24 januari 1990

Barbro Westerholm (fp)

Mot. 1989/90
Sf306

4