Försäkringskassans verksamhet

Motion 1988/89:Sf315 av Karin Israelsson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sf315

av Karin Israelsson m.fl. (c)
Försäkringskassans verksamhet

Socialförsäkringssystemet har under de senaste åren genomgått stora förändringar
som medfört betydande påfrestningar för försäkringskassorna.

Arbetsuppgifter

Timsjukpenningreformen, nya regler för föräldraförsäkringen, efterlevandereformen
och borttagande av friåret i sjukvården för pensionärer har
medfört ett utökat behov av vidareutbildning av personalen. Detta har skett
under en alltmera påtaglig press för personalen som redan dignat under en
ständigt ökande arbetsbelastning.

Genom den enorma ökningen av antalet arbetsskadefall har försäkringskassans
personal inte klarat av att hålla balanserna nere. Detta har ytterligare
försvårat och försämrat personalens arbetssituation.

Sedan 1982 har, på grund av de besparingstvång som lades på verksamheten,
dessutom reduceringar av personal skett.

Kostnadsutvecklingen

Sjukförsäkringen

Kostnaderna för sjukförsäkringen ökade kraftigt under 1988 bland annat
som följd av ändrade ersättningsregler för korta sjukfall. Under 1987 betaldes
ut ersättning motsvarande 23,1 dagar per försäkrad. Det innebär en
ökning med 4,7 dagar från 1983 när antalet sjukdagar låg på en låg nivå.
Varje ökning av sjuktalet med en dag ökar sjukpenningkostnaderna med
1 000 milj kronor per år. Genom att nedbringa dessa kostnader finns ett
ökat utrymme för åtgärder som gagnar sjukförsäkringssystemet.

Kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas för år 1989 uppgå till 50 983
milj. kr. Av detta utgör 32 787 milj. kr sjukpenningsersättning. Sjukförsäkringen
finansieras till 15 procent av statsbidrag och till 85 procent av socialavgifter
från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften till sjukförsäkringen
utgör fr.o.m. år 1988 10,1 % av lönesumman för arbetsgivare och 9,6% för
egenföretagare.

Andelen långa sjukfall står för 45 % av sjukdagarna, de korta sjukfallen
svarar för 17 %. En ökad satsning på rehabilitering i vården innebär klara
vinster i sjukförsäkringen.

Arbetsskador

Kostnaderna för arbetsskadorna har ökat på ett mycket oroande sätt. År
1984 var antalet ärenden som skulle prövas hos försäkringskassorna drygt
54 000. 1988 beräknas motsvarande antal ärenden vara drygt det dubbla.

Försäkringens kostnader har under samma period ökat från 1 600 milj. kr
till beräknade 7 000 milj. kr. Inte minst har kostnaden för livräntor ökat.

För närvarande tillkommer ca 1 000 nya livräntetagare varje månad. Detta
innebär att arbetsskadefondens resurser är tömda och den 30 juni 1988 var
underskottet 7 487 milj. kr.

Försäkringskassans roll

Mångå av de förut naturliga arbetsmomenten för personalen vid försäkringskassorna
får inte utrymme på grund av den ökade arbetsbelastningen.

Således förekommer inte med några få undantag kontroller i den
sjukes hem. Det finns kassor som inte följer upp de korta, upprepade sjukskrivningarna,
med att begära läkarintyg, det finns allt för många kassor
som inte klarar av att i rimlig tid betala ut de ersättningar som allmänheten
är berättigad till. Servicen har sålunda avsevärt försämrats. Rehabiliterande
insatser blir även lidande när personalsituationen är som den är idag.

Timsjukpenningreformen har även medfört att man inte klarar av att
beräkna den ersättning som skall utgå på ett korrekt sätt. Vid vissa kassor
har man vid kontroller kunnat visa att tre av fyra beräkningar var felaktiga.

Detta medför ökade kostnader.

Det finns alltså många åtgärder som behöver vidtas för att förbättra situationen
vid försäkringskassorna. Den utökning av personalen som äskades
inför årets budget har inte tillfredsställts. Det innebär att även under kommande
budgetår kommer situationen i stort sett bli densamma, med ökade
väntetider och ökad belastning på personalen.

Centerpartiet anser det vara rimligt att varje kassa får frihet att anställa
den personal som krävs för att utföra de arbetsuppgifter staten har ålagt
dem att utföra. Kostnaderna för detta får belasta det statsbidrag som utgår
för att täcka kostnaderna för sjukpenning men kommer i realiteten ej att
belasta detta konto. Det är möjligt att göra besparingar i försäkringssystemet
med att utföra de arbetsuppgifter som lagen ålägger försäkringen när
det gäller kontroll och tidiga insatser för att förhindra långvariga sjukskrivningar,
men även kontrollera och stödja den ofta korttidssjukskrivne. Genom
att aktivera de rehabiliterande insatserna bör antalet sjukdagar kunna
minskas. Om man exempelvis minskar med 2 sjukdagar sparas 2 000 milj.
kr. 15 % av detta utgör statsbidrag och dessa pengar räcker till att fylla det
personalbehov som föreligger.

Denna personal behöver försäkringskassan under ett stort antal år framöver,
med tanke på de stora reformer som beslutats av riksdagen.

Centerpartiet säger därför ja till det av riksförsäkringsverket begärda
anslaget till nyanställning av personal inom försäkringskassan. Ökade resurser
vid kassorna minskar kostnaden för försäkringar och förbättrar servicen
till allmänheten. 4

Mot. 1988/89
Sf315

Lokalkontoren

Centern vill ytterligare slå vakt om lokalkontoren. Inte bara de s.k. glesbygdskontoren
bör finnas kvar, det finns även anledning att behålla andra
lokalkontor för att ge närhet till den service befolkningen skall ha. Det har
visat sig synnerligen värdefullt att ex.vis kunna handlägga arbetsskadeärenden
i den arbetsskadades hemort. Den lokala kännedomen ger många fördelar.
Genom att reducera handläggningstiden för arbetsskadeärenden vinner
den skadade många fördelar. Besked är viktigt för att fatta beslut om
fortsatt arbete och varje månad av väntan är till skada.

Genom en aktiv samverkan mellan sjukvård, arbetsförmedling, socialtjänst
och försäkringskassa kan man skynda på rehabiliteringsärenden.

Detta är betydligt enklare att genomföra vid de mindre kassorna där det
finns god personkännedom och lättare att nå beslutsfattare. Detta är till stor
fördel för alla parter.

Centerpartiet säger därför nej till ytterligare indragningar av lokalkontor.

FAS-90-projektet

För att rätt kunna bedriva en bra verksamhet krävs att försäkringskassan
förfogar över ett bra ADB-system. Vi anser att FAS-90-projektet med det
snaraste bör genomföras för att underlätta det dagliga arbetet ute på kassorna.
Centern anser det värdefullt att lokalkontorens uppgifter, lagrade i datorerna,
ej kan delges andra kontor. Det är viktigt att behålla småskaligheten
i dataverksamheten. Den enskilde måste ovillkorligen behålla sitt integritets-
och sekretesskydd även när personuppgifter införes i ett datasystem.

Förebygg arbetsskador

Arbetsskadorna har visat sig öka i ett antal som inte var förutsebart. Centern
fick sitt motionskrav angående en analys av orsakerna tillgodosett av
fjolårets riksdag. Tyvärr har regeringen inte ännu, trots löften om detta,
presenterat någon form av analys.

Centerpartiet har i socialförsäkringsutskottet begärt en hearing rörande
arbetsskadorna med hänsyn till försäkringen. Den kommer att hållas i mitten
av februari.

Arbetsmiljön ger idag betydligt flera typer av skador än de som tidigare
drabbade arbetstagare, även om många farliga moment eliminerats. Vissa
typer av skador står mera än andra för det stora antalet arbetsskadeärenden.
Dit hör belastnings- och förslitningsskador.

Inom vård- och omsorgsarbete förtidspensioneras många, likaså inom
slakterinäringen. Men även i många till synes lätta arbetsuppgifter med
ringa påfrestning påvisas stora skadefrekvenser. Ensidiga belastningar ger
förvånansvärt ofta snabbt förslitningsskador. Olika arrangemang måste då
tillskapas för att arbetet skall kunna bedrivas fortsättningsvis.

Det viktigaste är att förebygga arbetsskador. Genom aktiva åtgärder ute
på arbetsplatsen och genom att individen också tar ett ansvar för sin övriga
livsföring kommer en del av skadorna att kunna minimeras. 5

Mot. 1988/89

SO 15

Arbetsskadeförsäkringens utformning har även medfört att antalet ska- Mot. 1988/89

dor som numera hänförs till arbetslivet har ökat. Centern vill dock inte SO 15

innan analysen av arbetsskadorna presenterats föreslå åtgärder för att komma
tillrätta med problemen. Klart är dock att de kraftigt ökade kostnaderna
som arbetsskadorna och de ökade sjuktalen medför, innebär att åtgärder
måste vidtas för att hejda ökningarna.

Förslag

Centern kräver att regeringen snarast presenterar sin analys rörande orsakerna
till det ökande antalet arbetsskador, samt presenterar förslag för att
komma tillrätta med det ökade antalet arbetsskador.

För att hejda kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen föreslår centerpartiet
som en första åtgärd att införa arbetsgivarinträde för de första 14
sjukdagarna. Detta medför minskade kostnader för arbetsgivaren, genom
att arbetsgivaravgiften då kan sänkas.

Det medför även att arbetsgivaren mera direkt ser vilka kostnader sjukskrivningarna
innebär för företaget. Detta medför ökat ansvar för arbetsmiljön,
vilket minskar risken för sjukskrivning.

Centerpartiet anser även att de ökade kostnader det innebär för att tillgodose
försäkringskassans personalbehov skall täckas genom de minskade
utgifter som en minskning av sjuktalet innebär.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäkringskassornas rätt att fritt disponera
över sina resurser och möjligheter att anställa personal i försäkringskassan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande arbetsgivarinträde
i sjukförsäkringen under de 14 första sjukdagarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nedläggningar av lokalkontor,

4. att riksdagen hos regeringen begär en analys av orsakerna till de
ökade arbetsskadorna samt förslag att komma tillrätta med de ökade
kostnaderna.

6

Stockholm den 23 januari 1989
Karin Israelsson (c)

Ulla Tillander (c)

Rune Backlund (c)

Roland Larsson (c)

Kersti Johansson (c)

Mot. 1988/89

SG15

Rosa Östh (c)

Göran Engström (c)

Marianne Jönsson (c)

7