Försäkringstjänstbegreppet i mervärdeskattelagen

Motion 1990/91:Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s)

Försäkringstjänster tillhör de tjänster som alltid varit
befriade från mervärdeskatt. I mervärdeskattelagens
tidigare lydelse fanns de inte med i den uppräkning av
särskilda tjänster som var skattepliktiga. Enligt de
bestämmelser som gäller från årsskiftet 1990/91 -- som
innebär att både varor och tjänster generellt är
skattepliktiga -- är försäkringstjänster uttryckligen
undantagna. Tyvärr är begreppet försäkringstjänst
ofullständigt preciserat i mervärdeskattelagen. Detta
medför att försäkringsbolagen kan komma att drabbas av
mervärdeskatt i en omfattning som inte kan ha varit
lagstiftarens avsikt.

Enligt försäkringsrörelselagen får sak- respektive
livförsäkringsverksamhet inte drivas i ett och samma bolag.
För att uppnå en så effektiv och rationell drift som möjligt
brukar i koncerner som omfattar både sak- och livrörelse,
ett av bolagen åta sig att enligt ett förvaltningsuppdrag
handha det andra bolagets verksamhet. All personal kan
vara anställd t.ex. i livbolaget som därmed utför allt arbete
också åt sakbolaget. Vid årets slut fördelas kostnaderna på
de olika bolagen med utgångspunkt i det faktiska
resursutnyttjandet.

Även i fall när koncernförhållande inte föreligger kan ett
försäkringsbolag enligt avtal åta sig att handha ett annat
försäkringsbolags verksamhet. Så t.ex. administrerar
Folksams livbolag hela AGS-försäkringen enligt
förvaltningsavtal med AMF-sjukförsäkring som ägs av SAF
och LO. Det innebär att Folksams livbolag med sin personal
svarar helt för bl.a. produktutveckling, skadereglering,
utbetalning av ersättning samt kapitalförvaltning, dvs.
samtliga funktioner som typiskt ingår i
försäkringsverksamhet. AMF-sjukförsäkring har inte några
egna anställda. AMF-sjukförsäkring överför till Folksam
varje månad 1/12 av de beräknade årsutläggen och
slutavräkning sker i samband med bokslutet.

Det kan även förekomma att ett försäkringsbolag åtar
sig vissa begränsade uppdrag åt ett annat försäkringsbolag.
Det kan exempelvis gälla kapitalförvaltning eller utförande
av datatjänster. Det förekommer också att försäkringsbolag
av effektivitetsskäl förlägger vissa delar av sin verksamhet i
separata bolag som uteslutande har till ändamål att biträda
försäkringsbolaget i försäkringsverksamheten.

Med den otydlighet som vidlåder begreppet
försäkringstjänst i den nya mervärdeskattelagen riskerar
här relaterade verksamheter att bli belagda med
mervärdeskatt. Detta skulle innebära t.ex. att Folksams
livbolag skulle betala mervärdeskatt för den
administrationskostnad som bolaget påför Folksams
sakbolag och AMF-sjukförsäkring.

Inom EG har medlemsstaterna rätt att som ett enda
skattesubjekt behandla bolag som är nära knutna till
varandra genom finansiella, ekonomiska och
organisatoriska band. Enligt uppgift har denna möjlighet
utnyttjats av bl.a. Nederländerna, Storbritannien och
Tyskland.

Det är naturligtvis angeläget att skatteomläggningens
effekter inte leder till en snedvridning av konkurrensen
mellan företag som bedrivs i olika företagsformer. Enligt
vår mening är risken stor att de nya mervärdeskattereglerna
får konkurrenssnedvridande effekter i flera avseenden.
Dels gäller detta i förhållandet mellan ett bolag som
beroende på storlek eller verksamhetsinriktning kan driva
all verksamhet i ett enda bolag och ett försäkringsföretag
som på grund av lag eller av effektivitetsskäl måste driva
verksamheten i flera bolag. Dels gäller detta i konkurrensen
mellan svenska försäkringsföretag och företag i sådana
länder som medger att koncerner och grupper av bolag
behandlas som ett enda skattesubjekt. Det är att märka att
bolag från de nyss nämnda länderna är våra viktigaste
konkurrenter när det gäller just försäkringar och andra
finansiella tjänster såväl utomlands som på den svenska
marknaden. De negativa effekterna förstärks av att
mervärdeskattesatsen är betydligt högre i Sverige än i flera
av konkurrentländerna.

Nu nämnda problem skulle av bolagen i och för sig
kunna lösas på det sättet att bolagen upphör att utföra
tjänster åt varandra och i stället anställer egen personal.
Därigenom kommer bolagen att undgå mervärdeskatt.
Detta skulle emellertid få till följd att bolagen tvingas
organisera om verksamheten med utgångspunkt i
mervärdeskattelagstiftningen utan hänsyn till vad som är
företagsekonomiskt betingat i övrigt. Därmed skulle de
effektivitetsvinster som motiverar att bolagen utför tjänster
åt varandra gå förlorade.

Problemet skulle på ett bättre sätt kunna avhjälpas
genom att lagstiftaren i anvisningarna till
mervärdeskattelagen förtydligar begreppet
försäkringstjänst. Av ett sådant förtydligande bör framgå
att försäkringstjänst är en tjänst som tillhandahålls av ett
försäkringsbolag med koncession enligt
försäkringsrörelselagen eller av ett i koncernen ingående
bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att
biträda försäkringsbolaget vid rörelsens bedrivande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av
begreppet försäkringstjänster.

nStockholm den 25 januari 1991

Björn Ericson (s)

Lars Svensson (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Gustav Persson (s)

Lennart Pettersson (s)