Försäljning av Lernia

Motion 2011/12:N305 av Mats Gerdau och Helena Bouveng (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försäljningen av Lernia AB.

Motivering

Lernia är ett företag som finns över hela Sverige och som erbjuder tjänster inom bemanning, utbildning, jobbcoachning och organisationsutveckling till individer, företag, myndigheter och organisationer. Lernia ägs helt av staten. 2010 hade Lernia en omsättning på 2,1 miljarder kronor och resultatet för 2010 är bolagets hittills bästa.

De senaste åren har Lernia däremot gått med förlust och tyngts av underskott. Under 2009 minskade företagets lönsamhet med 19 %. Företaget har således varierat kraftigt i ekonomiskt utfall.

Alliansregeringens åsikt är att statens uppgift är att ange de ramar och regler som ska gälla för näringsliv och företag och att staten i princip inte bör äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens – såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på något annat sätt.

Marknaden för bemanings- och utbildningstjänster är både växande och välfungerande och hanteras av fristående aktörer, vilket bland annat visas genom att Lernia, omsättningsmässigt, placerar sig först på femte plats bland Sveriges största bemannings- och utbildningsföretag.

Utifrån detta är det statliga ägandet av Lernia ett problem.

Staten blir genom ägandet av Lernia både beställare och utförare av tjänsten. Ett exempel är när Lernia tillhandahåller jobbcoachning genom Arbetsförmedlingen. Staten ansvarar också för att granska utbildningsverksamhetens kvalitet, vilket när det gäller Lernia innebär att staten granskar sig själv. Staten sitter således på dubbla stolar.

På samma sätt blir staten både domare och spelare då staten är den aktör som ytterst reglerar marknaden. Den fria konkurrensen riskerar att snedvridas, och det kan skapas osäkerhet och orättvisa villkor för andra aktörer på marknaden. Detta är allvarligt då branschen arbetar med att förkorta människors tid utanför arbetsmarknaden och därför bör fungera optimalt för att uppnå bästa resultat.

Det statliga ägandet riskerar också att begränsa Lernia från att utveckla verksamheten på det sätt som företaget finner bäst, då det statliga ägandet kan innebära en politisk bedömning, i stället för en ekonomisk bedömning, av hur företaget bör utvecklas. Lernia klarar av att stå på egna ben, utan staten som ägare.

Lernias varierande ekonomiska rapporter visar också vilket ekonomiskt risktagande det är då stora vinster snabbt kan vändas till stora underskott. Nu är företaget inne i en positiv period, och en försäljning av Lernia skulle innebära en ansenlig vinst för staten.

Staten bör sälja Lernia och låta företaget bli en jämlik aktör med övriga företag på marknaden. Då skapas bättre förutsättningar för företaget att växa av egen kraft och utifrån egna ambitioner och mål. Minskat statligt ägande bidrar också till en positiv omstrukturering av svenskt näringsliv.

Stockholm den 4 oktober 2011
Mats Gerdau (M)	Helena Bouveng (M)