Forskning för att skydda Vättern

Motion 1989/90:Jo609 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo609

av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark
(båda fp)

Forskning för att skydda Vättern

Vättern med öar och strandområden är av riksintresse, och skyddas enligt
NRL. Länsstyrelse, kommunerna och industrin runt sjön samarbetar inom
Vätternvårdsförbundet.

Vättern är en unik sjö. Den är mycket djup, innehåller en fauna som kräver
kallt och rent vatten. Kvar finns t.o.m. ishavsrelikten Pontoporeia, som
är ett kräftdjur. Dessutom finns ett 30-tal fiskarter.

Sedan lång tid tillbaka har man kunnat konstatera att Vättern är känslig
för föroreningar. Detta har engagerat många människor eftersom Vättern
har en så stor betydelse som dricksvattentäkt. Ett par hundra tusen människor
får redan idag sitt färskvatten från Vättern och det finns intresse från
många fler att på sikt kanske få ansluta sig.

Vätterns dricksvatten är av god kvalitet och är enligt forskare inte direkt
hotat. Däremot är forskarna mer bekymrade över miljöskador på djur och
växter, som visar tecken på en rubbad balans.Om några arter slås ut kan det
få allt större följdverkningar i näringskedjorna.

Vätternvårdsförbundet har arbetat fram ett forskningsprogram som Statens
Naturvårdsverk också anser är angeläget. Vättern är näringsfattig, har
relativt enkla näringskedjor och lång omsättningstid. Dessa faktorer ökar
möjligheten att belysa och utreda principiella samband och följa såväl effekterna
av en ökande belastning (t ex kväve) som en minskande belastning
(t ex klororganiska föreningar). Programmet är av stort allmänt intresse.
Även internationellt finns intresse av att denna forskning görs.

Forskningsförslaget ställer stora krav på systematisk och ekologisk kunskap
och föreslås löpa under ca sex år. Det har beräknats till en kostnad av
12 miljoner.

Fyra delmoment föreslås:

- Kväveomsättningen i Vättern - bottnarnas ekologi

- Dioxinfisk

- Sediment-sedimentationsstudier

Dessutom finns två angelägna utredningar som förbundet saknat medel för
att utföra.

1. Kväveomsättningen i Vättern

De kontrollprogram som löpande görs av kvävehalterna i Vättern har visat
att de kan bero på förändringar i den naturliga denitrifikationen. Kväveom

sättningen påverkas också av andra stora miljöproplem som t ex försurning
och våtmarksdikning. De kunskaper som nu finns begränsas av bristen på
direkta mätningar av denitrifikationen. Man kan med de tänkta efterforskningarna
få kunskaper som inte bara är intressanta för Vättern utan även
mer generellt.

2. Bottnarnas ekologi

De senaste femton åren har flera bottenorganismer gått kraftigt tillbaka, t ex
laken och djupsiken. Men även kräftdjuret Pontoporeia har varierat i antal
på ett sätt som man inte kunnat klarlägga.Dessutom har yrkesfiskare och
allmänhet rapporterat att grund som tidigare var bra fiskeplatser nu är överväxta.

Orsakerna till dessa ekologiska förändringar vill man kunna utröna genom
forskningsprogrammet.

3. Dioxinfisk

I debatten om dioxin i fisk har vätternrödingen varit mycket omdiskuterad.Detta
har grundat sig på ett alltför litet och ofullständigt material. Man
vet att fisk i Vättern innehåller klororganiska föreningar som är typiska för
blekeriutsläpp, men detta är en otillräcklig kunskap.

Vätternvårdsförbundet föreslår att 20 fiskar från Vättern och, som referens,
10 från Unden analyseras på dioxininnehåll varannat år under sexårsperioden.

4. Sediment-sedimentationsstudier

Det är viktigt att grundläggande sedimentationsstudier blir av bästa kvalitet
för att forskningen och kontrollen i fortsättningen skall kunna utföras på ett
riktigt sätt.

Tidigare studier har visat en komplicerad bild av förhållandena i Vättern.
Forskningen skall visa fördelningen mellan olika sedimenttyper och ge viktig
information om spridning och anrikning av föroreningar.

Utredning om transporter av miljöfarligt gods

Eftersom Vättern är en mycket viktig vattentäkt och i övrigt av riksintresse
måste effekterna av olyckor med farligt gods utredas. Det gäller både transporter
av gods på och runt Vättern.

Kvävebelastning från trafiken

De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har visat att framförallt nitraterna
har ökat på ett drastiskt sätt. Detta är inget unikt för Vättern, men
de kan inte härledas från de kända kvävekällorna. Fortfarande måste fler
betydande källor fastställas, framförallt vill man undersöka trafiktäta områden.

Mot. 1989/90
Jo609

3

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning för skydd av Vättern som naturoch
kulturområde och som dricksvattentäkt.

Stockholm den 25 januari 1990

Lola Björkquist (fp) Karl-Göran Biörsmark (fp)

Mot. 1989/90
Jo609

4