Forskning och doktorsutbildning

Motion 2007/08:Ub495 av Eva Selin Lindgren m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa professionsinriktad doktorsutbildning och forskning i Sverige och att etablera mekanismer för ett tätare samarbete mellan högskolor och universitet å ena sidan och arbetslivet inom såväl privat som offentlig verksamhet å andra sidan med syfte att möjliggöra avancerad kompetensutveckling, forskning och doktorsutbildning för personer vilkas huvudsakliga målsättning är att utveckla sin kompetens inom ett professionsområde.

Motivering

Högre utbildning och forskning blir allt viktigare för Sverige som ett modernt industriland. Dagens forskarutbildning bedrivs inom ramarna för s.k. vetenskapsområden (humaniora och samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap och teknik), vilka bygger på en månghundraårig tradition. Men dagens problem är inte alltid så renodlade att de låter sig föras in under enbart ett av dessa vetenskapsområden. Eftersom kunskaperna inom många branscher växer snabbare än inom akademin anser vi att de doktorsexamina som ges vid de svenska universiteten och högskolorna behöver kompletteras med doktorsexamina som riktar sig mot ett yrkes- eller professionsområde. Forskningen kommer då inte bara att bygga på akademisk kunskap utan också på den beprövade erfarenhet, innovationsrikedom och praktiska kunskap som finns i yrkeslivet.

Målsättningen med de nya professionsinriktade doktorsutbildningar som vi förordar är att utbilda doktorerna för arbetslivet utanför högskolorna och att göra detta i samarbete med omvärlden. Vissa delar av utbildningarna kan då göras verksamhetsförlagda och utnyttja de stora materiella resurser som finns både i den offentliga och privata sektorn. Inte minst kan den beprövade erfarenheten inom respektive verksamhet integreras med akademisk kunskap, vilket gör den blivande doktorn attraktiv på arbetsmarknaden och även tillvaratar kompetensen hos många av Sveriges seniorer. Man kan i detta sammanhang också notera att de traditionella vetenskapsområden som är mest professionsinriktade, nämligen medicin och teknik, också är de som har haft den största tillväxten både i Sverige och i ett globalt perspektiv.

Vi vill särskilt framhålla vikten av att också den nya professionsinriktade forskningen och doktorsutbildningen som föreslås kvalitetssäkras. Men forskningsråd, forskningsstiftelser, institut och högskolor har lång erfarenhet av kvalitetssäkring – och det gäller såväl forskning inom ett vetenskapsområde som gränsöverskridande och tvärsektoriell forskning. Inom det akademiska systemet finns vissa gemensamma kvalitetskriterier som också tillämpas för gränsöverskridande forskning (t.ex. nyhetsvärde, välformulerad målsättning, relevans, genomförbarhet, kompetens hos utföraren, rimlig tids- och kostnadsplan m.fl.). Det bör därför inte stöta på några större hinder att vid behov anpassa kriterierna till de nya professionsinriktade doktorsutbildningar som flera svenska högskolor och universitet är i färd med att utveckla.

Vi vill därför uppmana regeringen att

1. införa professionsinriktad doktorsutbildning och forskning i Sverige som inte nödvändigtvis underordnas de traditionella vetenskaps- och fakultetsområdena men som kan kvalitetssäkras enligt internationellt vedertagna normer och

2. etablera mekanismer för ett tätare samarbete mellan högskolor och universitet å ena sidan och arbetslivet inom såväl privat som offentlig verksamhet å andra sidan för att möjliggöra avancerad kompetensutveckling, forskning och doktorsutbildning för personer vilkas huvudsakliga målsättning är att utveckla sin kompetens inom ett professionsområde.

Stockholm den 28 september 2007
Eva Selin Lindgren (c)
Sven Bergström (c)	Solveig Ternström (c)
Åke Sandström (c)