Forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin

Motion 1993/94:N206 av Kurt Ove Johansson (s)

Livsmedelsindustrin i Sverige är en mycket viktig
näringsgren. Den omsätter mellan 90 och 100 miljarder
kronor, vilket motsvarar ca 14 % av den totala
tillverkningsindustrin i vårt land.

Det betyder att livsmedelsindustrin är den tredje största
industrisektorn i landet. Den sysselsätter omkring 70 000
personer. Inkl. primärproduktion och handelsled
sysselsätter sektorn ungefär 500 000 människor.

Mot bakgrund av den betydelse som livsmedelsindustrin
har för sysselsättning och Sveriges ekonomi är det viktigt att
det skapas goda utvecklingsmöjligheter för denna
näringsgren. Framför allt behövs det kraftfulla FoU-
insatser om näringen i en framtid skall kunna klara den
förväntade ökade konkurrensen från EG-länderna.

Studier som gjorts visar att vi i Sverige satsar allt för litet
på FoU inom livsmedelssektorn. Jämförelser har gjorts med
Danmark och Frankrike. De privata FoU-insatserna har
t.ex. i Danmark och Frankrike under de senaste åren ökat
mycket kraftigt. I Sverige har motsvarande insatser, enligt
tillgängliga uppgifter, minskat med 16 % mellan 1989 och
1991. Antalet personer inom FoU har under samma period
i Sverige minskat med 28 %. Neddragningarna har framför
allt gått ut över den högutbildade forskningspersonalen.

Ser man på den statligt finansierade FoU-satsningen blir
jämförelsen med Danmark och Frankrike lika dyster. Sedan
1989 har den statliga FoU-satsningen i Sverige resursmässigt
varit relativt konstant. I Danmark och Frankrike har
däremot stora satsningar gjorts på olika ramprogram.

Danmark och Frankrike har utvecklat mycket klart
målformulerade ramprogram. I Sverige har vi tyvärr ännu
inte preciserat hur livsmedelssektorn bör utvecklas och
vilken roll och inriktning som FoU skall ha. Det är mycket
otillfredsställande.

En satsning på FoU är väl använda pengar. Det visar
resultat från Danmark. År 1987 startades ett
produktutvecklingsprogram, initierat och finansierat av den
danska staten, med syfte att stärka utvecklingen inom
jordbrukets förädlingsindustri. Totalt satsades 22,7
miljoner DKK på 241 projekt.

Vid en utvärdering gjord 1991 av Landbruksministeriet
(Jordbruksdirektoratet) kunde konstateras att en (1) satsad
krona resulterat i 18 DKK i omsättningsökning. I
utvärderingen menade man att ramprojekt liknande detta
kan bli ett unikt näringspolitiskt instrument och bidra till att
dansk livsmedelsindustri tar ett ''tigersprång'' i
utvecklingen. Behovet av liknande satsningar framöver
poängterades särskilt.

En viktig uppgift för framtiden är att öka svensk
livsmedelsindustris förmåga att kunkurrera på en fri
europeisk marknad. Detta är särskilt viktigt för
livsmedelsektorn i södra Sverige. Av antalet anställda finns
30 % i de sex sydligaste länen. Södra Sverige har
förutsättningar att bli en dynamisk region vad det gäller
livsmedel. Det är också här som konkurrensen från EG-
länderna först kommer att bli kännbar. En fri europeisk
marknad och närheten till denna måste ses som en utmaning
och en möjlighet att utveckla en livskraftig
livsmedelsindustri i södra Sverige.

För att klara den uppgiften krävs emellertid kraftfulla
satsningar på FoU-området. Sverige kommer annars vid ett
närmande till EG i ett underläge. Det blir särskilt kännbart
i södra Sverige där jordbruk och livsmedelsindustri utgör en
väsentlig del av näringslivet.

I södra Sverige finns en stor koncentration av
livsmedelsindustri, jordbruk samt företag med stor
anknytning till dessa näringar. Som tidigare nämnts finns
drygt 30 % av näringens anställda i de sex sydligaste länen.
De är för sin utkomst helt beroende av att
livmedelsindustrin i Sverige utvecklas på ett
tillfredsställande sätt.

För att klara den uppgiften måste, enligt vår
uppfattning, statliga insatser till för att den svenska
livsmedelsindustrins långsiktiga konkurrenskraft skall
kunna stärkas. I samverkan med livsmedelsindustrin måste
därför staten utarbeta nationella mål och ramprogram där
båda parter bidrar med såväl ekonomiska som personella
resurser. Även regionala program och strategier bör
utarbetas för att tillvarata de skilda förutsättningar som
finns för livsmedelssektorn i olika regioner i Sverige.

För att möta den ökade konkurrensen från EG-länderna
i södra Sverige måste ett särskilt regionalt
livsmedelsprogram utarbetas för de sex sydligaste länen.
Detta för att tillvarata de särskilt goda förutsättningar som
finns att utveckla och öka konkurrrenskraften inom
livsmedelsektorn där. Det gäller bl.a. att bygga upp
kompetenscentra för koordinering av FoU vid de olika
universiteten och högskolorna, satsa på utbildning inom
marknadsföringsområdet, skapa samverkan mellan företag
och forskning och på så sätt utveckla nya affärsidéer.

Genom att förbättra kontaktnät och förmedling av
kunskap mellan universitet/högskolor och företag samt
genom en kraftigt ökad satsning på FoU-insatser har
sydsvenskt jordbruk och livsmedelsindustri alla
förutsättningar att utvecklas till en betydande och
konkurrenskraftig näring i ett internationellt perspektiv.
Dessa förutsättningar måste tas till vara.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om FoU-satsningar inom svensk
livsmedelssektor.

Stockholm den 13 januari 1994

Kurt Ove Johansson (s)