Forskning om den svenska landsbygdsutvecklingen

Motion 1989/90:Jo606 av Roland Larsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo606

av Roland Larsson (c)

Forskning om den svenska
landsbygdsutvecklingen

Den svenska landsbygden står i dag inför den största förändringen sedan urbaniseringen
vid industrialismens genombrott.

Den mycket dramatiska befolkningsminskningen på landsbygden som
följt av industrialiseringen och jordbrukets mekanisering har visserligen varit
mycket omvälvande men ändå hittills inte lett till total avfolkning. Huvuddelen
av åkermarken har alltjämt brukats och det traditonella jordbrukslandskapet
har kunnat hållas i hävd. Däremot har betydande delar av forna
tiders ängs- och hagmarker försvunnit. Det som fortfarande finns kvar av
dessa sköts ofta med stöd av statliga och kommunala medel i kultur- och miljöbevarande
syfte.

Jordbruket är fortfarande ryggraden för vår landsbygd. Med den omställning
av svenskt jordbruk som nu kan förväntas, lagd till tidigare förändringar,
kommer vi inte bara att få uppleva en ytterligare befolkningsminskning
utan också påtagliga förändringar av jordbrukslandskapet och dess
miljö.

Omställningen

Om de planer som nu finns sätts i verket, kommer till en början 500000900
00 ha åkermark att tas ur produktion eller omställas till andra grödor.
Den åker som inte kommer att användas för produktion kommer med tiden
att växa igen. Vissa arealer kommer att planteras in med granskog och stora
delar kommer sannolikt att tas i anspråk för någon form av biobränsleproduktion,
t ex energiskog. Vissa delar kommer i bästa fall att användas för
framställning av råvara för drivmedelsetanol.

Många jordbruk kommer att slås ut eller slås samman till allt större enheter.
Det fåtal som fortfarande brukar jorden kommer troligtvis endast i begränsad
omfattning att bo kvar på landsbygden och kommer istället att bosätta
sig i tätorter på pendelavstånd från brukningsenheten. Till följd av
detta kommer på sikt allt fler bostadshus på landsbygden att försvinna eller
omvandlas till fritidsbostäder. Den service som fortfarande finns kvar kommer
att uttunnas ytterligare och i många fall helt försvinna.

För svensken i gemen kommer landsbygden att bli något helt annat än det
man hittills förknippat den med. En levande landsbygd i dess rätta bemärkelse
kommer inte längre att vara verklighet. Speciellt påtagligt blir detta i

skogs- och mellanbygderna, där de lågproducerande jordbruken är de som
först kommer att slås ut i konkurrensen med de högproducerande slättjordbruken.
Det är också dessa bygder som oftast förknippas med begreppet
svensk landsbygd.

En levande landsbygd

Det är inte troligt att svenska folket vill se sin landsbygd utarmas genom en
dåligt underbyggd jordbrukspolitik där konsekvenserna inte blivit tillräckligt
grundligt studerade och belysta utifrån ett sakligt helhetsperspektiv. En levande
landsbygd är inte bara ett intresse för den mindre del av befolkningen
som nu bor och verkar på landsbygden. Det är i högsta grad en fråga för oss
alla - för vårt behov av livsmedel, för vårt behov av energi och av förbättrad
miljö och för vårt behov av rekreation.

Forskning

Med den radikala förändring som en ny jordbrukspolitik och en omställning
av vårt energisystem kan komma att innebära för svensk landsbygd såväl
ekonomiskt, miljömässigt som socialt, är det lämpligt att landsbygdsutvecklingen
utifrån alla aspekter blir föremål för ett grundläggande forskningsprojekt.
Ett sådant kan med fördel knytas till institutionen för temaforskning
vid Linköpings universitet.

Genom en samverkan med den forskning som bedrivs vid Lantbruksuniversitetet
skulle hela bredden på landsbygds- utvecklingen kunna fångas
upp.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsutveckling som forskningsprojekt.

Stockholm den 23 januari 1990

Roland Larsson (c)

Mot. 1989/90
J06O6

10