Förskola på samiska

Motion 1989/90:So639 av Berith Eriksson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:So639

av Berith Eriksson (vpk)
Förskola på samiska

Sameskolstyrelsen har utöver uppgiften att vara styrelse för de särskilda sameskolorna
även som uppgift att följa den samiska undervisningen från förskola
till vuxennivå och då även komma med förslag som främjar undervisningen.

På förskoleområdet har under åren 19861988 bedrivits försöksverksamhet
med en förskolekonsulent som var knuten till sameskolstyrelsen. Projektet
genomfördes i samråd med socialstyrelsen och medel utgick från allmänna
arvsfonden.

I dag finns sameförskolor (deltidsgrupper och daghem) i Kiruna och Gällivare.
I Gällivare har verksamheten drivits som ett försöksprojekt. Gällivare
kommun har nu tagit över och permanentat verksamheten.

Fem gånger har samerna motionerat i Jokkmokks kommun om samedagis
och samtliga gånger fått nej. Biträdande socialministern har besökt kommunen
på intiativ från samerna och nu är frågan åter väckt i en motion till fullmäktige.

Staten har det yttersta ansvaret för att de minoritets- och kulturpolitiska
målen infrias. Staten har därför det yttersta ansvaret när det gäller att konkretisera
den statliga samepolitiken på det sätt denna är formulerad i proposition
1976/77:80 om insatserna för samerna.

Dessa mål och den principiella ramen för den statliga samepolitiken sammanfattas
i propositionen s. 107108 enligt följande.

Det bör således klart uttalas att samerna utgör en etnisk minoritet i Sverige,
som, i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land, intar en särskild
ställning både gentemot majoritetsbefolkningen och andra minoritetsgrupper.
Vid utbyggnaden av samhällets stöd till samekulturen måste man ge utrymme
åt även andra bedömningar än de som kan göras beträffande övriga
minoritetsgrupper i det svenska samhället. Det ligger ett särskilt ansvar i att
stödja samiska organisationer och instutitioner...

Jokkmokk kommuns envetna nej till kravet från samerna i Jokkmokk om
samisk barnomsorg motarbetar statens samepolitik.

Socialutskottet ansåg i sitt betänkande 1988/89:SoU 13 att det var viktigt
att de samiska barnen inte utestängs från möjligheten att aktivt ta del av sitt
modersmål och sitt kulturarv, men hänvisar till olika utredningar som avsågs
vara slutförda under 1989. Betänkandet som bland annat behandlar språk

frågan väntas inte bli klar förrän tidigast i slutet av 1990. I den kommittén
som arbetar med språkfrågor har hittills inte framförts några tankar om hur
den samiska förskolans problem skall lösas. Den andra utredningen (en enmansundersökning
om den samiska kulturens fortbestånd) är klar, den pekar
på behovet, men ger inga förslag på lösningar.

Att sameskolstyrelsen har ansvar även för förskoleverksamheten anser vi
vara bra, men då måste även medel för ändamålet budgeteras. Projektredovisningen
av projektet med förskolekonsulent visar att en konsulent behövs.
Detta för att ge information till föräldrar och kommuner, kartlägga behov
av samisk barnomsorg och tillgång och efterfrågan av personal, ansvara för
personalfortbildning och materialanskaffning m.m. Sameskolstyrelsen bör
därför erhålla medel dels till en konsulenttjänst, dels till andra kostnader för
pedagogiskt material, läromedel, informationsmaterial m.m. Vi föreslår
därför att 250 000 kronor budgeteras för en förskolekonsulenttjänst och
100 000 kronor till materialanskaffning m.m.

Vi anser även att möjligheten undersöks om sameskolstyrelsen kan få som
uppdrag att teckna kontrakt med kommunerna och den vägen kanalisera ersättning
till kommunerna för eventuella merkostnader i förhållande till om
barnomsorgen för samebarnen hade ordnats på annat sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om medel för samisk
barnomsorg kan kanaliseras genom sameskolstyrelsen.

Stockholm den 25 januari 1990

Berith Eriksson (vpk)

Mot. 1989/90
So639

12