Förslag till nytt arealstöd

Motion 1992/93:Jo237 av Karl-Gösta Svenson och Bertil Danielsson (m)

Det nya arealstödet kommer att medföra såväl
administrativa som praktiska problem, vilka är svåra att
överblicka. Det kommer dessutom att innebära avsevärda
försämringar för de lantbrukare som var ute i god tid med
sin omställning.

Staten får inte ändra spelreglerna på sådant sätt att
mjöligheterna att effektivt utnyttja jordbruksmarken
hämmas. Det kan ju inte vara meningen att de bönder i
Blekinge och Kalmar län som genom nedläggningen av
sockerbruket på Öland tvingats lägga ned sin
sockerbetsodling, inte enligt förslaget kan utnyttja den del
av åkerarealen på ett vettigt sätt och dessutom måste delta
i en tvingande träda med 15 procent av befintlig stödareal.
Ej heller får staten ställa ytterligare krav på de lantbrukare
som redan i samband med Omställning 90 utnyttjade
basåret 1988 för en verklig omställning. Det är helt orimligt
att de som redan 1988 och 1989 planterade skog på
åkermark och således varaktigt ställde om sin areal skall
drabbas av denna framsynthet genom att tvingas att ställa
om ytterligare 15 procent av sin stödareal.

Nedan följer ett antal exempel som visar hur
snedvridande effekterna blir av det föreliggande förslaget:

Exempel A

Areal åker 50 ha

Grödfördelning
1990
Spannmål
30 ha
Oljeväxter
10 ha
Sockerbetor,
potatis och
grönsaker

10 ha

Stödarealen är i exemplet 40 ha. 6 ha måste anslutas till
omställningsprogrammet 1993. Arealen spannmål,
oljeväxter och proteingrödor får till och med 1996 inte
överstiga 40--6 = 34 ha.

Antag att A har odlat sockerbetor och/eller grönsaker
1990 och inte kan fortsätta med dessa odlingar. Vad skall
han odla i stället? Odlingsbegränsningen för spannmål,
oljeväxter och proteingrödor gäller och är 34 ha. För många
jordbrukare i såväl Kalmar som Blekinge län är en
minskning av sockerbetsodlingen en realitet efter
nedläggningen av sockerbruket på Öland.

Antag att A är arrendator och att arrendekontraktet går
ut 1994 och att han inte har för avsikt att fortsätta som
arrendator. Vad gör han eftersom omställningsprogrammet
varar till och med 1996? Om A inte går med i
omställningsprogrammet 1993 kan en ny arrendator 1994
inte få arealstöd eftersom han inte kan gå med i
omställningsprogrammet 1994.

Antag att arrendet går ut 1995 och A går med i
omställningsprogrammet 1993. Är vi med i EG 1995
kommer en ny arrendator 1995 inte att vilja ta över ansvaret
för As omställning. A blir då tvungen att betala tillbaka
omställningsstödet.

Exempel B

Areal åker 50 ha

Grödfördelning
1990
Spannmål
40 ha
Vall
10 ha

Stödarealen är för B 40 ha. 6 ha måste anslutas till
omställningsprogrammet. B är redan med i
omställningsprogrammet med 15 ha. Antag att B inte vet
vad han skall göra med sin omställningsareal. Detta är en
realitet för många som är med i omställningsprogrammet.
Han kan då under 4 år arrendera ut 10 ha omställningsareal
till en eller flera lantbrukare som inte är med i
omställningsprogrammet. B blir av med en del av sitt
problem. Den nya eller de nya brukarna av
omställningsarealen måste ändå genom villkoren för det
nya arealstödet dra på sig problemen med omställning. Den
nye eller de nya brukarna går i och för sig miste om
omställningsersättningen men kan i gengäld odla mer
spannmål eftersom den totalt tillgängliga stödarealen på
brukningsenheten ökar. För Bs del minskar kravet på
omställning från 6 till 4,8 ha eftersom totala stödarealen
minskar.

Lösningen med utarrendering av omställningsareal kan
komma att bli ganska vanlig. Detta kommer att medföra
mycket administrativt merarbete eftersom
skuldförbindelserna måste skrivas om. I samband med
markrörelser påverkas brukningsenheternas stödareal. Det
kan i många fall bli svårt för jordbrukarna att förutse vilka
konsekvenser en realförändring får på stödareal, krav på
omställning etc.

Exempel C

Areal åker 50 ha

Arealfördelning
1990
Spannmål
20 ha
Vall
30 ha

Stödarealen är för C 20 ha. 3 ha måste anslutas till
omställningsprogrmmet. Arealen spannmål, oljeväxter och
proteingrödor får inte överstiga 20--3 = 17 ha.

C är 60 år 1993 och tänker sälja korna under våren 1993.
C har redan kört upp vallarna och tänker odla spannmål
fram till pensionen. Vad gör C i det nya läget som uppstått?

Låt oss i stället anta att C vill börja med köttproduktion
eftersom han inte får ha mer än 17 ha spannmål. Då är
spelreglerna för mjölkpension sådana att annan
animalieproduktion på gården inte får öka. Detta innebär
att om C vill börja med traditionell köttproduktion kan han
inte ha fler köttdjur än som motsvarar antalet
rekryteringsdjur.

Det finns två undantag från regeln att annan
animalieproduktion inte får öka. Undantaget gäller dikor
och får. Antag att C väljer dikor eller får och vi kommer
med i EG 1995. Då är bidraget till dessa djur begränsat till
det antal djur man hade 1990, 1991 eller 1992. Eftersom C
inte hade dikor eller får under något av dessa år kan han
inte komma i åtnjutande av EGs bidrag såvida Sverige inte
förhandlar fram några övergångsregler.

Exempel D

Areal åker
1988
60 ha
Areal åker
1990
50 ha
Grödfördelning
1988
1990
Spannmål
40 ha
30 ha
Potatis och
vall 20
ha 20
ha

D var med i Omställning-90 med 10 ha och planterade
1988 skog på 10 ha och fick en jämfört med dagens
förhållanden låg ersättning för planteringen. Den
planterade arealen utgör 25 procent av Ds spannmålsareal
1988. D har således på ett tidigt stadium varaktigt tagit 25
procent av sin spannmålsareal ur produktion och mer än
andra bidragit till att skapa balans på spannmålsområdet.

Ds stödareal är 30 ha, vilket innebär att D måste gå med
i omställningsprogrammet 1993 med 4,5 ha. Arealen
spannmål, oljeväxter och proteingrödor får till och med
1996 inte överstiga 25,5 ha. Det nya arealstödet tvingar D
till ett åtagande som inte framstår som rimligt med hänsyn
till Ds tidigare insatser för att begränsa
spannmålsproduktionen.

Sammanfattningsvis visar exemplen på oklarhet och
ryckighet i jordbrukspolitiken. Fasta spelregler är
nödvändiga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att kravet på träda inte skall
omfatta år 1993,

2. att riksdagen beslutar att vidta erforderliga åtgärder
för att minimera de negativa effekter som i motionen
angivna exempel utvisar.

Stockholm den 26 januari 1993

Karl-Gösta Svenson (m)

Bertil Danielsson (m)