Framförhållning inom pedagogiken

Motion 2008/09:Ub523 av Irene Oskarsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om framförhållning inom pedagogiken när det gäller högpresterande elever.

Motivering

Inom pedagogiken och didaktiken lyfts problematiken kring glappet mellan intention och pedagogisk verklighet. Samhälle, utbildningsväsende, skolledning, föräldrar och lärare har självklart intentionen att barn och ungdomar ska lära sig mesta möjliga. Det är en intention som någonstans möter en verklighet där läraren står i ett klassrum, med begränsat antal pedagogiska instrument, med en klass av olika individer med skilda förutsättningar och möjligheter.

Alla elever har rätt att få sina behov tillgodosedda för att på så sätt kunna nå de mål och kunskapskrav sätts upp av antingen eleven själv, eller generella mål som skolan sätter upp för alla.

Skolan som institution klarar av att möta upp huvudparten av alla elevers olika behov. När en elev behöver extra stöd och extra hjälp för att nå olika uppsatta mål har skolan genom mångårigt målmedvetet arbete lyckats att skapa rutiner för att fånga upp många av dessa elever. Det är bra, samhället ska göra allt för att garantera att alla klarar målen och att ingen hamnar efter. Det finns naturligtvis dock mer att göra på detta område.

Vi kristdemokrater uttrycker ofta våra politiska ambitioner i termer av att vi inte vill att någon ska hamna efter, och ingen ska hållas tillbaka. Inom skolans verksamhetsfält betyder det att pedagogiken vidgar sin framförhållning att möta elever som har motsatta problem till de elever som behöver extra stöd och hjälp.

Forskning har visat att ett stort antal elever med hög begåvning inte får sina behov tillgodosedda. Läraren har inte den framförhållning som krävs för att på rätt sätt möta upp de elever som antingen utvecklat en tidig personlig mognad eller som har en hög begåvning. Dessvärre blir konsekvenserna för många av dessa högpresterande elever paradoxalt nog detsamma som för de elever som har sämre förutsättningar att inhämta kunskap. Begåvade elever som hålls tillbaka och som inte möter någon utmaning i sitt lärande tenderar i längden att komplext nog inte nå de olika kunskapsmålen. Elever som inte når satta kunskapsmål är ett misslyckande för samhället, oavsett vad som är bakgrunden till problematiken.

Det är viktigt att synliggöra problematiken, och på så sätt också möjliggöra en bättre framförhållning för att kunna tillmötesgå även elever med hög begåvning och goda prestationer. Vi behöver stimulera pedagogiska miljöer och attityden hos lärare att inse att det är viktigt att utveckla även högpresterande elevers kreativitet. Jag är medveten om den satsning på elitskolor regeringen nu gör. Det räcker emellertid inte då varje lärare, skola och lärarutbildning måste uppmärksamma frågan. Det behövs tydliga signaler om att alla elever ska ges den hjälp och de redskap som behövs för att uppnå nöjaktiga resultat.

Stockholm den 6 oktober 2008

Irene Oskarsson (kd)