om framtid för Värmland

Motion 1987/88:A486 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :A486

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
om framtid för Värmland

Värmland - ett län med problem och möjligheter

Värmland har i många år varit ett län med stora arbetslöshetsproblem och har
näst Norrbotten haft den största arbetslösheten i landet. Tack vare de senaste
årens konjunkturuppgång har arbetslösheten minskat något och Värmland
är nu trea i arbetslöshetsligan. 1983 hade Värmland ca 10 000 öppet
arbetslösa medan siffran nu är nere i ca 5 000. Värmland skulle dock behöva
ca 5 000 nya arbetstillfällen för att ligga på genomsnittlig sysselsättningsnivå i
riket.

Situationen på arbetsmarknaden är särskilt besvärlig för ungdomar och
kvinnor. Andelen långtidsarbetslösa har minskat, men detta beror till största
delen på förtidspensioneringar (58,3-års-pensioner).

Deltidssysselsättningen ligger bland den högsta i landet.

Karlstadsregionen har - enligt en utredning vid högskolan - en högre
arbetslöshet än åtta jämförbara regioner. Detta innebär att ungdomarna länets
framtid - tvingas flytta utom länet för att få arbete. De flyttar främst till
storstäderna men även till Uddevallaregionen, som fått statligt stöd med ca 1
miljard de senaste åren.

Länet har en svag befolkningsutveckling jämfört med många andra län.
Värmland har ökat med 450 personer det senaste året - delvis på grund av
invandring - men norra Värmland har minskat sin folkmängd med 150
personer.

Den värmländska industrin har gått ganska bra de senaste åren, men
lönsamheten har minskat på senare tid, Värmland är fortfarande beroende
av sina basindustrier och det finns stor risk att länet drabbas av ytterligare
rationaliseringar och arbetslöshet.

Viktiga faktorer för Värmland
Vägar

En allmän höjning av vägstandarden i länet är nödvändig för att förbättra
infrastrukturen.

Vi har i motion 1987/88:A18 i anledning av bergslagspropositionen
framfört våra krav på en bättre vägstandard och ämnar återkomma i

Mot. 1987/88
A486

Järnväg

Bland de mest angelägna förbindelserna är en snabb anknytning till den
planerade snabbtågsförbindelsen mellan Stockholm och Göteborg samt stöd
för förbättring av banan till Göteborg inom ramen för det planerade
Vänerlänksprojektet.

De i länet aktualiserade delarna i Svealandsbanan bör byggas ut och det
s. k. Nykroppaprojektet, som möjliggör anknytning mellan Bergslagsbanan
och Inlandsbanan, förverkligas.

När det gäller den planerade Mälarbanan med sträckning Stockholm-EskilstunaÖrebro
bör denna fortsätta till Karlstad och Oslo. Med
färjeförbindelse från Stockholm till Åbo och Helsingfors bör det kunna bli en
konkurrenskraftig förbindelse mellan tre länder.

Flyg

Värmlands framtida näringsliv och arbetsmarknad är i hög grad beroende av
ett väl fungerande flyg. Den nuvarande flygplatsen kan ej behållas av
miljöskäl. Länet är därför i stort behov av en satsning på ett nytt flygfält i
karlstadsregionen. Det behövs också koncession för en flyglinje
Karlstad - Köpenhamn.

Bil

Bilen är nära nog en förutsättning för att människor skall kunna bo och
arbeta även i Värmlands glesbygder. Många människor bor i glesbygd och
arbetar i en tätort. Företag som Volvo i Arvika, Gruvöns bruk i Grums och
Uddeholmsföretagen hämtar till stor del sin arbetskraft från glesbygden. Det
är av stor betydelse för de enskilda människorna att själva kunna välja en
bostadsort, som ger god livskvalitet. För Värmlands del är det av stor
betydelse att glesbygdsbefolkningen håller det värmländska landskapet
öppet - inte minst för turistnäringens skull.

För alla de människor som bor i det glesbebyggda Värmland är det mycket
kännbart med höjda bilkostnader och vi avvisar därför bestämt höjda
bensinskatter och bilavgifter.

Vänertrafiken

anledning av propositionen om trafikpolitiken. De viktigaste vägobjekten är
följande:

Vägsträckan länsgränsen - Karlskoga på E 18, som är en viktig länk bl. a.
för Kristinehamn och Karlskoga.

Vägen Årjäng-Arvika, som är i mycket dåligt skick och i stort behov av
upprustning sedan järnvägen lagts ned.

Väg 62 i Klarälvdalen.

Sjötransporten på Vänern spelar en stor roll för det värmländska näringslivet,
inte minst för skogsindustrin. Kommunerna kring Vänern har gjort stora

8

investeringar i bl. a. hamnanläggningar. Vänersjöfartens framtid är av stor Mot. 1987/88
betydelse för hela länet. A486

En utredning pågår nu inom STORA-koncernen och det föreligger risk för
att företaget i stället kommer att frakta sitt gods med bil direkt till
västerhavet.

Vi anser att det nuvarande transportstödet snarast bör bli föremål för en
översyn i den regionalpolitiska utredningen och att det med hänsyn till
konkurrensneutraliteten mellan olika trafikslag är väsentligt att man undersöker
möjligheten att stödja sjötransporter. Detta inte minst med hänsyn till
att sjötransporter är miljövänliga.

Näringsliv

Det värmländska näringslivet har hittills präglats av de stora bruken med
basindustrier (trä-papper-massa), som genomgått stora strukturomvandlingar.
Efter en mycket prövosam tid har de stora företagen nu - åtminstone tills
vidare - konsoliderats, men nya rationaliseringar kan inträffa.

Positivt är att en ny företagaranda så småningom börjat växa fram och att
elektronik- och dataindustrin skapat många nya arbetstillfällen, t.o.m. på
mindre orter i glesbygd. Bland företag som har tillkommit eller utvecklats på
grund av datautvecklingen finner vi t. ex. Programatic Sweden i Karlstad,

Nords och Calamo i Molkom, TV AB i Årjäng/Säffle, Elektromekan i
Årjäng, elektronikföretagen i Säffle, Sunnex i Sunne, Tepro i Torsby,

Holmstrands i Vålberg, FFV, Flagfors Tooling, Saab i Kristinehamn och
Volvo i Arvika. Utvecklingen visar alltså att ny teknik skapar nya arbetstillfällen
- inte minst på mindre orter och t. o. m. i ren glesbygd.

För att en positiv utveckling skall ske av det värmländska näringslivet är
det viktigt att företagens kostnader hålls nere. Viktigast är en sänkning av
skattetrycket men även att arbetsgivaravgifterna hålls på en så låg nivå som
möjligt. Många värmländska företag har tråkig erfarenhet av att välutbildad
och eftersökt arbetskraft inte flyttar till länet på grund av den höga
kommunal- och landstingsskatten, som gör att nettolönen blir 500600 kr.
per månad lägre än i t. ex. Stockholms-området.

Företagen är också beroende av fasta spelregler och minskad offentlig
reglering.

För företag inom stödområdena har moderata samlingspartiet i kommittémotion
i riksdagen föreslagit en sänkning av arbetsgivaravgifterna. För
Värmlands del betyder detta att arbetsgivaravgiften i Torsby kommun
(stödområde B) sänks med 3 %.

Det är viktigt att näringspolitiken främjar småföretagande och entreprenörskap.

Vi har i en särskild motion om de mindre företagen föreslagit en rad
åtgärder, som skulle underlätta småföretagande, t. ex. sänkta skatter och
borttagande av skatt på arbetande kapital. Företagen bör även få använda
sina investeringsfonder utan särskilda dispenser.

9

Arbetsmarknadspolitiken

Vi anser att den utbildning, som bedrivs inom AMU:s ram, är bra och att den

Mot. 1987/88
A486

bör fortsätta att utvecklas på samma positiva sätt.

Utbildning, som gör den enskilde arbetstagaren bättre rustad på arbetsmarknaden,
är att föredra framför t. ex. beredskapsarbeten. Sådana är
emellertid i viss utsträckning nödvändiga i ett län med Värmlands arbetsmarknadsstruktur.

Inte minst för de mindre företagens skull är det nödvändigt med en översyn
av de s. k. trygghetslagarna. Många ungdomar, partiellt arbetsföra och
kvinnor, dvs. idag arbetslösa, skulle ha en chans att få ett arbete om det t. ex.
fanns generell rätt till provanställning.

Den s. k. starthjälpen har slopats, vilket har minskat rörligheten på
arbetsmarknaden. Alla erfarenheter talar för att flera människor i Värmland
skulle ha fått arbete med starthjälp. Vi anser därför att starthjälpen bör
återinföras.

Länsarbetsnämnden har nu fått en viss ökning av anslagen till utbildningsbidrag,
vilket är bra.

När det gäller handikappade anser vi att fler borde få plats i det reguljära
arbetslivet och moderata samlingspartiet har därför i särskild motion
föreslagit ett flexibelt lönebidragssystem med upp till 100-procentig ersättning
utan nuvarande stelbenta regler för avtrappning. Vi anser detta vara en
mer positiv åtgärd än anställning vid Samhall, där vi anser att en viss
nedskärning bör ske.

Vad beträffar ungdomarnas yrkesutbildning anser vi att den praktiska
yrkesutbildningen måste ske i samarbete mellan arbetsplats och skola, där
eleverna genom en lärlingsanställning är fast knutna till arbetsplatsen, där de
också får sin praktiska handledning. Skolan skall svara för den teoretiska
undervisningen.

Vi har i riksdagen tagit klar ställning till en 3-årig utbildning för vissa
yrkeslinjer och deras innehåll, t. ex. vårdlinjen. När det gäller den föreslagna
försöksverksamheten enligt den s. k. ÖGY-modellen kan vi inte nu ta
ställning förrän den kommande propositionen närmare presenterat de olika
utbildningslinjerna.

Glesbygdsstöd och utvecklingsprojekt

Det finns tillväxtkraft på den värmländska landsbygden. Det visar inte minst
de utvecklingsprojekt, som bedrivs av länsstyrelsen tillsammans med kommuner
och myndigheter med särskilda statliga medel. Enskildas idéer och
kommuners intressen kan på detta sätt tillvaratas, vilket är ytterst viktigt, om
den s. k. Landsbygd -90-satsningen skall förverkligas.

Bland intressanta projekt skall här nämnas några, t. ex. EDV-projektet,
som syftar till att öka tillämpningen av elektronik och data i Värmland och
som initierades av handelskammaren i Karlstad och Värmlands läns utvecklingsfond.

En rad projekt för att utveckla vattenbruket förekommer, där Munkfors
kommun är en av de största intressenterna. 10

Projektet Laxfond Vänern i samarbete mellan samtliga kommuner runt Mot. 1987/88

Vänern har påbörjats. A486

Projekt med alternativ odling i samarbete med Hushållningssällskapet är
intressant, då allt fler människor börjar inse kostens betydelse för hälsan.

Det särskilda glesbygdsstödet är en flexibel stödform, som syftar till att
främja sysselsättning och till att upprätthålla en god servicenivå på landsbygden.
Det är t. ex. viktigt att lanthandlare på detta sätt kan få fortsätta sin
verksamhet samtidigt som pensionärer kan få sina varor hemsända och
affären kan vara ett serviceorgan, t. ex. för apotek och systembolag.

Glesbygdsprojekt i samverkan mellan glesbygdsdelegationen-LRF-landstinget
avser att få igång aktiviteter på landsbygden och har bl. a. bedrivits i
Torsby, Sunne och Hagfors kommuner.

Enskilda konsthantverkare kan behöva visst stöd när det gäller gemensamma
försäljningslokaler samt med marknadsföring. I Ekshärad har t. ex. ett
sådant projekt kommit igång.

Det är viktigt för människor i glesbygd att kunna ha kombinationssysselsättning,
t. ex. jord- och skogsbruk samt slöjd och konsthantverk. Sådan
verksamhet bör på allt sätt uppmuntras.

Ytterst är den värmländska landsbygdens överlevnad beroende av de
många enskilda människornas idéer och engagemang. Det är viktigt att
politiken generellt är utformad så, att inte landsbygdsbefolkningen drabbas,
men det är också av värde att visst stöd kan erbjudas, t. ex. med glesbygdsmedel.

När det över huvud taget gäller de medel, som staten ställer till
länsstyrelsens förfogande, bör dessa få disponeras så fritt som möjligt av det
enskilda länet i samarbete med enskilda och kommuner.

Högskolan - en viktig faktor för länet

Ali erfarenhet visar att en väl fungerande högskola är en stor tillgång för
länet, när det gäller att rekrytera och behålla välutbildad arbetskraft. Med
sina ca 4 000 elever och utbildning i bl. a. teknik, ekonomi, lärarutbildning
och humaniora, är högskolan utan tvekan den främsta regionalpolitiska
satsningen i länet.

Det är mycket viktigt att högskolan arbetar i nära samarbete med länets
näringsliv, vilket också sker, Hjärnbruket vid högskolan är ett bra sätt att
utveckla den kreativa miljön.

I en särskild motion utvecklar vi de faktorer, som vi anser vara viktigast för
högskolans framtid, varför vi här endast vill framhålla högskolans stora
betydelse och att den måste få utvecklas på ett positivt sätt.

Kultur - en förutsättning för kreativ miljö

I en alltmer teknikorienterad tillvaro framstår kulturell mångfald och
variation i kulturutbudet som viktigare än någonsin.

Värmland med sin gamla tradition som kulturlandskap, sina invånare med
stort kulturellt intresse och sina många aktivt arbetande kulturpersoner har

alla möjligheter att erbjuda ett rikt kulturliv för sina invånare - en Mot. 1987/88

förutsättning för att kunna rekrytera och behålla dugligt och välutbildat folk A486

inom alla sektorer av samhället.

Säffleteatern och musikteatern i Karlstad är bevis på vad ett levande
kulturintresse kan åstadkomma i samverkan mellan enskilda, stat, kommun
och landsting. Rackenprojektet i Arvika visar vad enskilda initiativ kan
komma att betyda för Arvikabygden osv.

Den främsta finansieringskällan för kulturlivet bör vara vad den enskilda
människan - utifrån sina behov - betalar, men självklart är visst stöd
nödvändigt från stat och kommun. För en kraftigare satsning på t. ex. ett
kulturhus i länet bör alla möjligheter till sponsorering undersökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av satsning på de i motionen omnämnda
vägprojekten,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av vissa satsningar på
järnvägsförbindelser,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av ett nytt flygfält i
Karlstadsregionen,1 ]

[att riksdagen avvisar förslag om höjd bensinskatt,2]

[att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande sjötransportstöd
i syfte att bevara konkurrenskraften för den miljövänliga
Vänersjöfarten,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
sänkning av skattetrycket är nödvändig för en positiv näringsutveckling
och för att yrkeskunnigt folk skall kunna rekryteras och behållas i
länet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
arbetsgivaravgiften bör sänkas med 3 % i stödområde B (Torsby
kommun),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn av trygghetslagarna bör göras och att en generell rätt till
provanställning bör införas för att unga, handikappade och kvinnor
lättare skall komma in på arbetsmarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
s. k. starthjälpen bör återinföras,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett nytt,
flexibelt lönebidrag bör införas för partiellt arbetsföra.

Stockholm den 26 januari 1988

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

12

' 1987/88:T224
2 1987/88:Sk574