om fri radio och TV

Motion 1987/88:K426 av Margit Gennser m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:K426

av Margit Gennser m. fl. (m)
om fri radio och TV

Avregleringarna går snabbt ute i Europa på en rad olika kommunikationsområden,
inte minst vad gäller etermedia.

Orsaken till detta är den snabba tekniska utvecklingen inom mediaområdet.
Kraven på en fri TV och radio har ökat och informationsfriheten har
blivit en allt viktigare rättighet.

Framväxten av text-TV, videotex och lättillgängliga databaser samt den
snabba utvecklingen av satelliter och allt mindre och effektivare parabolantenner
har skapat ett genombrott för kabel- och satellitsändningar. Skall inte
vi i Sverige komma tekniskt, kulturellt och kommersiellt på efterkälken
måste de svenska radio- och TV-monopolen brytas.

I oktober i år beräknas reklam-TV komma i gång i Danmark. Södra Sverige
kommer utan problem att kunna ta in den nya TV-kanalen. Det skånska
näringslivet kommer helt naturligt att intressera sig för denna kanal. Reklammöjligheter
i dansk TV är givetvis av intresse för många skånska företag
samtidigt som obalansen mellan danskt och svenskt, när det gäller
reklam-TV, skapar en rad nya problem för kanske främst de skånska företagen,
inte minst företag inom mediabranschen.

Att utländska företag får konkurrensfördelar av det svenska reklamförbudet
i radio och TV framkommer indirekt av en undersökning som DLF
(Dagligvaruleverantörernas förbund) redovisat. I denna enkät uttalade sig 5
procent av företagen mot reklam i svensk TV. Nejsägarna utgjordes av utlandsägda
företag som just ser konkurrensfördelar med reklam via satellit
och kabel parat med hinder för svenska företag att utnyttja TV- och radioreklam
på hemmamarknaden.

Reklamförbud i etermedia - ett kommersiellt hot

Monopoliseringen av TV- och reklamverksamhet till ett fåtal statskontrollerade
kanaler kommer i framtiden att verka än mer hämmande på näringslivet
än i dag.

Sverige - som tidigare ofta utnyttjades som en testmarknad för introduktion
av nya produkter - är inte längre intressant för produkt- och marknadsutveckling.
Den viktigaste orsaken till detta är att information om nya
produkter och tjänster inte kan spridas med hjälp av radio och TV.

Vår självpålagda begränsning underlättar för internationella företag och
utländska tillverkare att stärka sin marknadsställning i Sverige. Detta innebär
att hemmamarknadsföretag drabbas av en slags omvänd tull genom

reklamförbudet i etermedia. Särskilt kommer tillverkare inom livsmedelsin- Mot. 1987/88
dustrin, den kemisk-tekniska industrin, hygienvaruproducenterna och lik- K426
nande samt deras underleverantörer att skadas i sitt marknadsföringsarbete.

Med tanke framförallt på Skånes betydande livsmedelsindustri är det en
nödvändighet för vår landsända att den svenska etermediapolitiken får samma
utformning som inom EG.

Men även för konsumenterna är det väsentligt att marknadsföringskanaler
som finns inom EG också öppnas för marknadsföring inom Sverige.

Inom dagligvaruhandeln går i dag endast 14 procent av reklamanslaget till
profilskapande märkesvarureklam, medan 60-70 procent avser sälj- och
varuaktiviteter i form av direktreklam, butiksreklam, säljkårsinsater och rabatterbjudanden.
Inte minst denna profil på marknadsföringsaktiviteterna
innebär att de stora kedjorna får en tyngre strategisk ställning med risk att
producentrabatterna i allt för ringa utsträckning kommer konsumenterna
till godo.

Reklamförbud i etermedia ger kulturell utarmning

Våra konstnärer inom bildkonst, teater, musik osv. arbetar med kommunikation.
Deras konkurrenssituation undergrävs om vissa kommunikationskanaler,
TV och radio, monopoliseras. Kulturpolitiken inriktas då på bidragsgivning,
där politiker och byråkrati i slutändan avgör vilka konstarter
och då också vilka konstnärer som skall främjas. Med den mångfald av
kommunikationskanaler som ny teknik tillhandahåller öppnas nya marknader
för våra konstnärer, som kan tillfredsställa både konstnärliga och
ekonomiska ambitioner.

En fri etermediapolitik innebär att koncentrationen till Stockholm inom
kultursektorn i viss mån kan brytas. Detta är ett avgörande argument för en
landsdel som Skåne, som på grund av sitt geografiska läge och de gamla historiska
kontakterna med Danmark och kontinenten alltid tidigt mottagit
kulturella impulser utifrån. Skåne har exempelvis varit pionjären vad gäller
radiosändningar i Sverige och Skåne fick också de första reguljära TVsändningarna
i vårt land vid Danmark.

Om regleringen av etermedia kommer att vidmakthållas i Sverige kommer
kultur- och mediasektorn tappa mycket av de allra bästa begåvningarna.
Unga talangfulla människor har inga möjligheter att lära sig TV-skapande,
eftersom karriärvägarna är stängda inom monopol-TV, som kommer att
erbjuda få möjligheter för ny personal eller för projektarbeten. Samma gäller
radio. Detta får återverkningar på allt kulturskapande och också på kunnandet
inom kommersiell kommunikation. Det går inte att dra skarpa
gränser mellan olika kommunikationssektorer i framtidens värld.

Kulturskapande av högsta klass kommer att kräva betydande tekniska resurser,
dvs. sådana som tillhandahålls av företag inom etermedia.

Minskad koncentration och skånska särdrag Mot. 1987/88

Trots många års negativ utveckling i Skåne under 1970- och början av ^26
1980-talet finns i dag en stor optimism och en stark vilja till expansion. Samtidigt
känner vi oss i södra Sverige med rätta både bortglömda och undanskuffade
av dem som styr i Stockholm. De tycks inte alltid känna till och förstå
våra förhållanden och vår kulturella särprägel. Vår historia och våra traditioner
inom en rad områden är annorlunda än Mälardalens eller
Dalarnas. För vår landsdels identitet är det viktigt att få en fri massmediautveckling.
Om skånska krafter släpps loss, skulle hela landet få ett rikare register
inom musik, teater och konst. Kontakterna med den kulturella och
även kommersiella utvecklingen ute i Europa skulle gå snabbare och bli mer
mångfasetterad om Skånes ställning som opinionsbildare stärktes. Det för
hela vårt land bästa sättet att stärka olika landsdelars särprägel och stärka
den kulturella utvecklingen är att avskaffa de regleringar som hindrar fri
etablering av TV och radio.

Det är dessvärre risk att frågan om reklam i svensk TV och radio och etableringsfrihet
ytterligare förhalas med de negativa effekter detta medför.

Med tanke på Skånes närhet till Danmark och EG är det ett starkt önskemål
från näringsliv och kultur att södra Sverige snarast får möjligheter till
fria radio- och TV-sändningar.

En fristående kanal bör - även om etableringsfrihet ännu inte införts för
TV/radio i Sverige - således inrättas på den lediga frekvensen 50 och ha ett
sändningsområde över exempelvis Skåne, Blekinge och södra Halland. Den
skall vara helt fristående från Sveriges radios monopol och finansieras genom
reklamintäkter. Förbudet mot reklamfinansierade radiosändningar bör
också upphävas för motsvarande område. De erfarenheter som ett frisläppande
av etermedia skulle innebära i södra Sverige skulle konkret belysa
etableringsfrihetens överlägsenhet över monopol och regleringar.

9

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en fristående, reklamfinansierad
skånsk TV-kanal i enlighet med de synpunkter och
krav som framlagts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förbudet mot
reklamfinansierade radiosändningar upphävs i enlighet med de synpunkter
och förslag som framlagts i motionen.

Mot. 1987/88
K426

Stockholm den 25 januari 1988

Margit Gennser (m)

Olle Aulin (m)

Rune Rydén (m)

Per Stenmarck (m)

Wiggo Komstedt (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Ingvar Eriksson (m)
Sven Munke (m)

Knut Wachtmeister (m)
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

10