Friare användning av skogskontomedel

Motion 1989/90:Sk397 av Kjell Ericsson m.fl (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk397

av Kjell Ericsson m.fl (c)

Friare användning av skogskontomedel

Användningen av de medel, som idag är insatta på s.k. skogskonton, är utförligt
reglerade i lag. För att kunna göra skattefria avskrivningar måste ägaren
investera inom jord- och skogsbrukets verksamhetsområde.

Skogskontona är till stor nytta hos yrkesverksamma jord- och skogsbrukare
för att utjämna inkomsterna över åren. Detta är väl också grundtanken
med skogskonton.

Problemet med skogskontomedel är att de ofta inte kommer till användning
utan utgör ett passivt kapital. Därtill kommer att kapitalet växer genom
ränteavkastningen. I vissa fall kan detta leda till att stora belopp ej kommer
till aktiv användning.

Vår idé går ut på att utreda konsekvenserna av om en innehavare av skogskontomedel
finge möjlighet att använda medlen för att investera i nya näringsgrenar
i den kommun där medlen förvärvats.

Utredningen bör även omfatta möjligheten att skattefritt använda skogskontomedel
för aktiekapital och/eller rörelsekapital till en ny förvärvskälla.
Detta under förutsättning att verksamheten är förlagd till den kommun där
medlen förvärvats. Ett sådant friare användningssätt borde även vara begränsat
till stödområdet.

En friare användning av skogskontomedel kan innebära, att många idérika
personer med affärsidéer skulle etablera olika företag. Även utboägare
, som många gånger har goda affärsidéer från näringslivet, skulle vara
med och investera i den bygd där de har sin fastighet. Möjligen skulle detta
också innebära att en del av utboägarna flyttade hem till sin fastighet.

Ett friare användningssätt skulle också med all sannolikhet underlätta att
skaffa riskvilligt kapital i glesbygd.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda konsekvenserna
av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet med vad
som i motionen anförts.

Stockholm den 24 januari 1990
Kjell Ericsson (c)

Per-O la Eriksson (c) Göran Engström (c)

Håkan Hansson (c)

Mot. 1989/90
Sk397

6