Frige Gui Minhai

Motion 2020/21:2359 av Lawen Redar (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få Gui Minhai frigiven och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I år har det gått fem år sedan den svensk-kinesiske förläggaren och författaren Gui Minhai frihetsberövades. Det åligger den svenska regeringen och Sveriges riksdag att fortsatt uppmärksamma hans fall och vidta nödvändiga åtgärder för hans frisläppande.

Gui Minhai föddes den 5 maj i Ningbo, Kina. Ett år innan massakern vid Himmelska fridens torg sökte sig Minhai till Sverige för att studera men kom, efter massakern år 1989 som bland annat riktade sig mot kinesiska akademiker, demokratiförespråkare och reformister, att stanna i Sverige. Minhai sökte politisk asyl och fick permanent uppehållstillstånd i Sverige år 1992.

Många år senare bestämde sig Minhai för att flytta till Hongkong och etablera bokförlaget Causeway Bay Books tillsammans med några vänner. Eftersom bokförlaget skulle vara beläget i Hongkong kunde fler fastlandskineser få tillgång till utgivningen av förlagets böcker. Dessa var inte sällan regimkritiska. Flertalet var dessutom förbjudna i Kina.

Den 17 oktober 2015 försvann Minhai från sin semesterbostad i Thailand. Vittnen har kunnat styrka att han lämnade sin semesterlägenhet i Pattaya med en okänd man, och fastighetsägaren till bostaden har återberättat att fyra män släppts in i bostaden i syfte att hämta hans dator. I januari 2016 sände den statskontrollerade tv-kanalen CCTV en så kallad bekännelse där Minhai gav uttryck för att han frivilligt överlämnat sig till myndigheterna. Under samma tidsperiod frihetsberövades ytterligare fyra andra bokhandlare som på något sätt haft samröre med Causeway Bay Books. Efter åtta månader i fängelse återvände en av grundarna, Lam Wing‑kee, till Hongkong och höll en presskonferens. Lams vittnesmål om tortyrliknande metoder för att få fram falska erkännanden, tyder på att gripandet av Minhai varit en del av en samordnad aktion. Omständigheterna kring fallet, försvinnandena, erkännandet och åtalen får omvärlden att reagera.

Under årens lopp har Minhais fall väckt stor uppmärksamhet. Det har handlat om påtvingade medieframträdanden, fortsatt brist på information och korrespondens. Svenska regeringen har fördömt den kinesiska behandlingen av Minhai liksom EU-parlamentet och internationella organisationer. Hans arbete har också uppmärksammats världen över och under sin tid som frihetsberövad har han erhållit ett flertal internationella priser.

I februari 2020 dömdes Minhai till tio års fängelse. Enligt kinesisk domstol har han försett utländsk makt med underrättelser. I domen framgår det att Minhai blev svensk medborgare men att han år 2018 återfick sitt kinesiska medborgarskap efter egen begäran. I domen står det också att han inte motsätter sig domen och att han inte kommer att överklaga. Vi delar inte domens slutsatser. Domen har väckt internationell uppmärksamhet och kritik. Därtill har turerna kring Sveriges tidigare ambassadör till Kina väckt frågor om hur man faktiskt arbetar för att få Minhai frigiven.

Regeringen bör verka för att Gui Minhai friges villkorslöst.

Lawen Redar (S)