Fristående skolor

Motion 2004/05:Ub330 av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skyndsamt utreda de samhälleliga konsekvenserna av de gällande reglerna för fristående skolor.

Inledning

Idén om en demokratisk skola som är en mötesplats för elever med olika social och kulturell bakgrund är en hörnsten i Vänsterpartiets skolpolitik.

Vi vill därför utveckla och förbättra den kommunala skolan. Av den anledningen har vi också varit motståndare till den kraftiga expansionen av fristående skolor och har i en rad motioner föreslagit förändrade regler, som har syftat till att skapa mer rättvisa mellan kommunala och fristående skolor. I takt med att antalet fristående skolor har ökat kraftigt det senaste decenniet, även om ökningstakten har varit något lägre de senaste åren, har de negativa konsekvenserna av denna utveckling blivit allt tydligare.

Vi vill i den här motionen lyfta fram några av de problem och frågor som vi tycker är viktiga att belysa.

Kommunalt inflytande

Så fort Skolverket bedömt att en skola uppfyller de uppställda kraven blir kommunen där skolan är belägen tvingad att betala bidrag till skolan för varje elev som väljer den fristående skolan. Utvecklingen innebär betydande svårigheter för kommunerna att planera sin skolverksamhet. De negativa konsekvenserna i storstadsregionerna är kända sedan länge, men nu drabbas kommuner i glesbygden allt oftare.

Ett aktuellt problem är det minskande elevunderlaget vilket tvingar en del kommuner att lägga ned små byskolor. Inte sällan kommer då en ansökan till Skolverket om att få driva samma skola som en fristående skola.

Sedan början av 1990-talet är det kommunerna som har ansvaret för skolans organisation och ekonomi. Staten styr genom nationella måldokument och tillsyn. I ett sådant system är det orimligt att en fristående skola skall kunna bedrivas i en kommun mot kommunens egen vilja. För Vänsterpartiet vore det därför självklart att kommunen borde ha möjlighet att fatta det avgörande beslutet vid godkännandet av en ny fristående skola. Det skulle alltså innebära att för att Skolverket ska godkänna en ny fristående skola som bidragsberättigad, ska kommunen i fråga tillstyrka ett sådant beslut.

Skolpliktskostnader

Det övergripande kommunala ansvaret för att vid varje tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar en god utbildning måste tydliggöras. En kommun måste i alla lägen kunna erbjuda elever plats i sina skolor till skillnad från en fristående skola som kan optimera sin skolorganisation.

Inflyttningar, elevökningar, fristående skolor som inte startar sin verksamhet eller fristående skolor som upphör, medför att kommunen ska ha en beredskap och en överkapacitet som medför högre kostnader per elev. Dessa s.k. skolpliktskostnader borde därför inte inkluderas i grunderna för bidraget per elev i fristående grundskolor, fristående särskolor och fristående gymnasieskolor.

Negativa konsekvenser

I samband med Skolverkets beslut om rätt till bidrag skall kommunens yttrande innehålla en konsekvensbeskrivning. Av den bör framgå vilka följder etableringen av en fristående skola får för kommunens samlade skolväsende. Skolverkets prövning ska ske utifrån en helhetsbedömning där kommunens yttrande ska ha avgörande betydelse.

Skolverkets ansvar att ta ställning till ansökan utifrån en helhetsbedömning kvarstår dock om en sådan bedömning visar att ett bifall skulle få påtagliga negativa följder för elever och skolväsendet i kommunen så borde ansökan alltid avslås, även om kommunen tillstyrker ansökan.

Uppföljning och utvärdering

Kommunen skall ha möjlighet att bedöma kvaliteten i all den skolverksamhet som erbjuds barn och ungdomar i kommunen och som finansieras med offentliga medel. Den kommunala uppföljningen och utvärderingen av fristående skolor bör alltså stärkas.

En kommun borde vara skyldig att inkludera fristående skolor i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor. Det skulle innebära att kommunen måste ha insyn i verksamheten hos en fristående skola som får offentligt bidrag. Det skulle också innebära att den fristående skolan skulle vara skyldig att delta i kommunens uppföljning och utvärdering.

Betygsättningen

Skolverkets kvalitetsgranskning av betygsättningen i fristående skolor visar på behovet av tydlighet. Ett naturligt kriterium för godkännande av en fristående skola där betygsättning är aktuell vore att huvudmannen redovisar hur man avser att arbeta för att betygens likvärdighet säkerställs.

En icke-konfessionell skola

I läroplanerna både för det obligatoriska skolväsendet och för gymnasieskolan anges att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Vänsterpartiet menar att detta är en mycket viktig princip särskilt i ett mångkulturellt samhälle. Att undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning utan i stället uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i skapandet av en egen världsbild är för oss grundläggande i en demokrati.

Vi ställer oss därför frågande till hur de fristående skolor som drivs på konfessionell grund uppfyller detta grundläggande krav. Det är svårt att se varför offentliga medel ska användas till verksamheter som på avgörande punkter gör avsteg från gällande läroplaner.

I Frankrike ges t.ex. ej fullt bidrag till skolor som ej följer den franska läroplanen. Den offentligt organiserade skolans uppgift är enligt vår mening bl.a. att utgöra en mötesplats för barn och unga med olika ursprung och därmed verka för integration, förståelse och respekt.

Kunskap saknas

Vi har här bara gett exempel på några av de problem som har uppstått p.g.a. det gällande regelverket för fristående skolor och hur dessa regler tillämpas. Det finns långt fler problem och frågor som borde diskuteras. Tyvärr saknas det en fullständig analys av vilka samhälleliga konsekvenser det rådande regelverket för fristående skolor har haft. I samband med arbetet med en ny skollag skulle det vara värdefullt med en sådan genomlysning.

Det finns därför ett akut behov av en utredning om detta som inte bara identifierar problem utan också lämnar förslag till lösningar på dem. Det gäller t.ex. kommunernas ekonomi och möjligheter att planera verksamheten inte bara inom skolans område utan även vad det har haft för effekter på annan verksamhet. Även effekterna på statens ekonomi och verksamheter bör tas upp. Andra frågor som behöver belysas är de fristående skolornas inverkan på jämställdhet och segregation samt skoldemokrati och inflytande.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 Oktober 2004
Lennart Gustavsson (v)
Britt-Marie Danestig (v)	Camilla Sköld Jansson (v)
Anders Wiklund (v)