Fristående skolor

Motion 2004/05:Ub474 av Inger Davidson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Trots upprepade försök från Socialdemokraterna att hindra nyetableringar av fristående skolor växer antalet för varje år. De fristående skolorna har kommit för att stanna och de blir allt populärare. Kristdemokraterna har en positiv syn på fristående skolor eftersom de leder till ökad valfrihet och flexibilitet, vilket ger enskilda elever större möjligheter att utvecklas efter egna behov och förutsättningar. Dessutom är föräldrars rätt att välja skolform åt sina barn fastlagd i olika internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa. Kristdemokraterna ser denna rätt som ett viktigt inslag i ett demokratiskt upplagt samhälle.Fristående skolor ska behandlas på samma sätt som kommunala skolor. De ekonomiska förutsättningarna ska vara desamma och ingen skolform ska på subjektiva grunder ha rätt att neka elever tillträde eller ta ut avgifter. Skolverket ska utöva tillsynen av både kommunala och fristående skolor. De som missköter sina åtaganden ska få sina tillstånd indragna oavsett ägandeform. Skolor som uppfyller skollagen och läroplanen ska få drivas oavsett huvudman.

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fristående skolors betydelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konfessionella fristående skolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beteckningen fristående skolor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever som har rätt till skolskjuts till en kommunal skola skall få använda den resursen för att ta sig till en fristående skola.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till dispens från kravet på ett elevantal om minst 20 elever för att få tillstånd att driva fristående skola.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Skolverkets tillståndshantering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt ersättningssystem för fristående gymnasieskolor.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fristående gymnasiers rätt att starta individuella program.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fristående skolors rätt att bedriva vuxenutbildning.

3 Friskolereformen

Innan den borgerliga regeringen i början av 1990-talet genomförde friskolereformen var det bara barn till välbeställda som hade frihet att välja skola. I och med denna reform fick även barn till låg- och medelinkomsttagare den möjligheten. Sedan mitten av 1990-talet har den socialdemokratiska regeringen gradvis gjort det svårare att etablera och driva fristående skolor. Ändåökar antalet fristående skolor. Drygt sex procent av alla grundskoleelever går i fristående skolor, vilket fortfarande är en låg siffra ur ett internationellt perspektiv. Även lärarnas intresse för att arbeta i fristående skolor ökar. Det är politikens uppgift att ta till vara det engagemang som föräldrar visar när de aktivt väljer skola för sina barn, oavsett om det handlar om en offentlig eller en fristående skola.

4 Fristående skolor - en ideologisk fråga

Grunden för det offentliga skolväsendet är att det skall bedrivas i överensstämmelse med den värdegrund som vårt samhälle vilar på, att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov samt att den skall vara likvärdig i hela landet. Likvärdig behöver dock inte betyda likadan. Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling. Därför är det viktigt att de ges möjlighet till inflytande vid val av skola för sina barn. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. Därför måste skolor med olika inriktning finnas att tillgå och vara avgiftsfria.

Kristdemokraterna har arbetat för bättre villkor för de fristående skolorna sedan partiet bildades i mitten på 60-talet. För oss är elevernas och föräldrarnas perspektiv och önskemål utgångspunkten. Detta synsätt är också helt i överensstämmelse med de av Sverige undertecknade internationella konventionerna som försäkrar föräldrar rätten till inflytande över sina barns undervisning. Sveriges regering reserverade sig mot just föräldrarätten när den infördes som ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen:

Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

(Europakonventionen, första tilläggsprotokollet 1952, artikel 2.)

Den svenska reservationen bestod ända fram tills dess att konventionen blev svensk lag 1995 i och med att vi gick med i Europeiska unionen. Detta visar tydligt på det ideologiska motstånd som finns mot fristående skolor från socialdemokratisk sida.

Även FN:s barnkonvention tar upp frågan.

Ingenting i denna artikel eller artikel 28 får tolkas så att det medför inskränkningar i enskildas eller organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att de i punkt 1 i denna artikel (29) uppställda principerna iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter ska stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angivits som en minimistandard.

Skillnaden mellan regeringens och Kristdemokraternas syn på fristående skolor är mycket stor. Regeringen hävdar att de fristående skolorna är ett komplement till de kommunala skolorna och har uttryckt farhågor om att fristående skolor ökar segregationen. Kristdemokraterna delar inte dessa farhågor. För det första är inte fristående skolor enbart ett komplement till kommunala skolor, utan både fristående och kommunala skolor är var för sig viktiga delar av skolväsendet. Fristående skolor är inte ett skolväsendets B-lag, snarare kommer mycket av organisatorisk och pedagogisk förnyelse från just fristående skolor. Kristdemokraterna anser att även kommunala skolor bör få större frihet och därmed möjlighet till utveckling och profilering. Personalen ska ha goda möjligheter att påverka, förändra och förbättra arbetssätt. Den starkaste formen av segregation vi har idag är boendesegregationen. Den påverkar även segregationen i skolväsendet. Genom friskolereformen finns möjlighet att bryta placeringen som är kopplad till bostadsadress och välja en annan skola än den mest närbelägna.

4.1Konfessionella skolor

Kristdemokraterna ser med oro på den upptrappade "jakten" på konfessionella skolor. Det är inget tvivel om att skolor som missköter sina åtaganden ska få sina tillstånd indragna, oavsett huvudman. Alla skolor måste följa de lagar och förordningar som reglerar det svenska skolväsendet. Det är dock inte rimligt att dra alla skolor med konfessionell inriktning över en kam när enstaka skolor inte klarar sin uppgift. Samma resonemang gäller knappast de kommunala skolorna. Skolor med konfessionell inriktning fyller en viktig uppgift. De erbjuder en skolgång som många barn och föräldrar trivs med och känner sig hemma i. Det är viktigt att poängtera att undervisningen i konfessionella skolor ska vara allsidig, men att det kan förekomma inslag av konfessionell karaktär i verksamheten. De konfessionella skolorna ska inte utsättas för vare sig hårdare eller mildare granskning än övriga skolor utan behandlas precis som Skolverket behandlar andra fristående skolor och kommunala skolor. Såär inte fallet idag. I den tillsyn som Skolverket gjort de senaste året har de inte funnit fler brister bland skolorna med konfessionell inriktning än bland andra. Den hetsjakt som bedrivits bland annat av medier men även av utbildningsminister Tomas Östros måste därför upphöra.

Det är också viktigt att de konfessionella skolorna tillåts ha konfessionella inslag i undervisningen så länge detta inte bryter mot den värdegrund som alla skolor ska omfatta.

4.2Fristående inte enskild skola

Kristdemokraterna är kritiska till det förslag som ligger från Skollagskommittén om att byta benämning på de fristående skolorna till enskilda skolor. Ordet enskilda associeras till icke offentligt finansierade skolor. Vid översättning till andra språk finns också en risk att enskild blir synonymt med ordet "private" istället för "independant". Fristående skola är ett inarbetat begrepp och är också den mest korrekta benämningen. Därför har Kristdemokraterna reserverat sig mot Skollagskommitténs förslag om en ny beteckning. Vi anser inte att regeringen bör lägga fram förslag om en ny benämning på fristående skolor.

5 Fristående skola - en möjlighet för alla elever

Idag är elever fria att välja vilken skola de vill gå i, vilket skapat dynamik i det svenska skolväsendet. Det är därför viktigt att se till att denna dynamik får fullt genomslag och att hinder för valfriheten undanröjs.

5.1Skolskjuts

En faktor som begränsar den reella möjligheten att välja skola är skolskjutsen. Kommunen är nämligen skyldig att ordna skolskjuts enbart till den närmaste kommunala skolan och inte till en annan kommunal eller fristående skola. Detta är inte tillfredsställande, och vi föreslår därför att kommunen ska vara skyldig att bekosta skolskjuts även till en fristående skola eller annan kommunal skola, så länge det inte innebär en merkostnad för kommunen. Om en elev som till exempel får busskort för att åka till den närmaste kommunala skolan börjar på en fristående skola dit han eller hon kan åka på samma busskort ska detta inte dras in, vilket sker idag. Vid val av annan skola än den närmast belägna anser vi det vara rimligt att kommunen står för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola. Resterande delen av kostnaden får bekostas av eleven.

Många byskolor i glesbygden hotas av stängning på grund av vikande elevunderlag. Detta har fått till följd att barn redan i sexårsåldern måste fraktas flera mil på dåliga grusvägar till tätortsskolan. Det är inte rimligt att ställa krav på att en kommun ska fortsätta att driva en byskola när elevantalet blir alltför lågt. Ett alternativ till nedläggning kan dock vara att starta en fristående skola, till exempel i form av ett föräldrakooperativ. För att öka möjligheten till detta anser vi att möjligheten att få dispens från kravet på ett elevantal om minst 20 stycken för att få starta en fristående skola förbättras. Om finansieringslösningar finns för att driva en skola och övriga krav uppfylls ska inte det exakta antalet elever få vara avgörande för om skolan ges tillstånd eller ej.

6Tillstånd och utvärdering

För att få driva en fristående skola med offentligt stöd krävs tillstånd från Skolverket. Ansökningarna för att få starta en skola ska i nuläget vara inne senast den 1 april två läsår innan det är tänkt att starta verksamheten. För att skolorna ska ha tillräckligt med tid för alla förberedelser måste de få sina tillstånd i god tid innan terminen börjar. Under senare år har ansökningsförfarandet dragit ut på tiden hos Skolverket och många skolor har fått sina tillstånd alldeles för sent för att hinna komma igång med skolorna. Ibland till och med så sent att de inte hinner överklaga inför nästkommande ansökningsomgång. Det är inte rimligt. Skolverket måste förbättra sina rutiner så att alla som ansökt om tillstånd får besked i rimlig tid.

Det finns en vilja hos regeringen, som återkommer gång på gång, att öka kommunernas kontroll över de fristående skolorna. I 2003 års budgetproposition kan man läsa: "Regeringen anser att en fristående skola bör bli skyldig att, utöver till Skolverket lämna sin kvalitetsredovisning till den kommun där skolan är belägen." (Budgetproposition för 2003 volym 8, s. 65.) Det är en tanke som Kristdemokraterna vänder sig emot. Nuvarande skollag är tydlig. Fristående skolor står under nationell tillsyn, utvärdering och uppföljning som utförs av Skolverket. Detta anser vi vara en korrekt ordning.

I skollagen sägs dock att "sådana [fristående] skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommun bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommun gör av sitt eget skolväsende" (skollagen 1985:1100 9 kap. 11 §). Kristdemokraterna anser att detta inte bör vara ett krav utan ett erbjudande. Kommunen ska vara skyldig att erbjuda de fristående skolorna att delta i de kommunala utvärderingarna och kvalitetsredovisningarna. För de allra flesta fristående skolor borde det vara ett egenintresse att göra detta. På det sättet kommer de med i kommunala informationsmaterial etc. Genom att ge kommunen en skyldighet att erbjuda de fristående skolorna att delta kan de inte heller avstå från att ha med dem i kvalitetsredovisningen. I dag är det många kommuner som över huvud taget inte gör någon kvalitetsredovisning. Kristdemokraternas förslag skulle öka trycket på att redovisningarna blir gjorda.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom detta förslag (riksdagens betänkande 2002/03:UbU15) och gjort ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen har dock fortfarande inte genomfört den begärda lagändringen, vilket är anmärkningsvärt.

7 Ersättning till fristående gymnasieskolor

Frågan om hur fristående gymnasieskolor ska ersättas har vållat en hel del debatt. Sedan några år tillbaka gäller ett system där den fristående skolan ska få ersättning som motsvarar kostnaden för likartad utbildning i kommunal regi i elevens hemkommun. Tyvärr har det lett till att kommuner som velat motarbeta eller lägga ned fristående gymnasieskolor gjort beräkningar utan saklig relevans. Många fristående skolor har också råkat ut för att bidrag dragits tillbaka retroaktivt då kommunen gett ersättning. Det har dessutom visat sig vara svårt för fristående skolor att ta fram en budget då riksintaget medför att intäkterna kan variera kraftigt beroende på varifrån i landet eleverna kommer. Detta har sammantaget lett till stora ekonomiska avbräck för många fristående skolor. Fortsätter den utvecklingen hotas de fristående gymnasieskolornas existens. Kritik har också riktats, bland annat från Skolverket, mot dagens system.

Kristdemokraterna anser att ett modifierat ersättningssystem bör införas. Samhället ska värna kvaliteten och tryggheten i alla skolor och slå vakt om föräldrarnas möjligheter att välja den skola, oavsett huvudman, som gagnar just deras barns utveckling och lärande. Vi menar därför att kommunen i dialog med de fristående skolorna ska fastställa ersättningen. Om någon är missnöjd med ersättningsnivån ska den parten kunna vända sig till Skolverket för prövning. Skolverket ska se till att ersättningsnivån stämmer med den som ges för likartad utbildning i kommunal regi.

8 Individuella programmet och vuxenutbildning

Många fristående skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I vissa fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som saknar studiemotivation och som av olika anledningar har svårt att klara de nationella gymnasieprogrammen. Det är dock inte tillåtet för fristående gymnasieskolor att starta individuella program. Vi anser att detta är en orimlig begränsning som bör förändras.

Nu har Fryshuset i Stockholm fått ett undantag från denna lag och ska på försök bedriva ett individuellt program. Vi hoppas att detta är ett tecken på att Socialdemokraterna är på väg att se det orimliga i denna lagstiftning.

Vi anser även att man skall få starta fristående skolor för att bedriva vuxenutbildning på motsvarande sätt som gäller för grund- och gymnasieskolor. I dagsläget kan en fristående skola endast utföra delar av vuxenutbildning på entreprenad åt en kommun.

Stockholm den 27 september 2004
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)