Fritidsfisket

Motion 1990/91:Jo419 av Bo Forslund m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sportfisket, dvs. fiske med handredskap för nöje och
rekreaktion, har under de senaste decennierna utvecklats
till en av svenska folkets viktigaste friluftssysselsättningar.
En nyligen av Fiskeristyrelsen och SCB genomförd
omfattande undersökning (Fritidsfiske 90) visar således att
hela 2,8 milj. personer i åldersgruppen 18--74 år är
intresserade av fiske och att 2,1 milj. av dessa utövade fiske
de senaste 12 månaderna.
70 % fiskade enbart med handredskap (sportfiskare).
Det kan också nämnas att antalet fisketillfällen under ett år
uppgick till 34 milj. och att ca 600 000 
personer turistfiskade totalt 5,3 milj. dagar.
Sportfiskarna spenderade senaste året ca 2 miljarder kronor
på sin aktivitet. Därtill kommer ungefär lika mycket för
inköp av båt, campingutrustning m.m. Sportfisket är också
den mest jämlika av alla friluftsaktiviteter, det ger goda
resultat inom förebyggande hälsovård samt engagerar
människors natur- och miljövårdsintesse.
Allmän fiskevårdsavgift
Trots sportfiskets omfattning och stora värde så har
samhällets och inte minst statens insatser för att utveckla
verksamheten varit av ytterst liten omfattning. 1973 års
Fiskevattenutredning presenterade flera förslag , bl.a.
skulle sportfiske och fiskevård finansieras genom en
särskild allmän fiskevårdsavgift.
Enligt SCB-undersökningen ''Fritidsfiske 90'' berörs ca
1,5 milj. människor av en fiskevårdsavgift enligt
ovanstående. Många av dessa kommer emellertid enligt
förslaget vara befriade från avgiften. Det torde därför vara
realistiskt att räkna med att ca en miljon människor löser
avgiften. Avgiften bör kunna sättas i storleksordningen 50
kr.
Befrielse från avgiften Personer som fiskar efter
andra arter än lax och havsöring efter kust och i hav. Barn
och ungdom under 16 år. Fiskerättsägare som fiskar i eget
vatten. Licensierade yrkesfiskare.
Förvaltning
Medel som inflyter genom fiskevårdsavgiften bildar en
särskild fiskevårdsfond med kammarkollegiet som
förvaltningsmyndighetet. Bestämmanderätt över
fondmedlens användning anförtros en fondstyrelse. I
styrelsen, som utses av regeringen, bör ingå en representant
för vardera Sveriges turistråd, Fiskeristyrelsen och Sveriges
fiskevattenägareförbund. Dessutom utses en ordförande
efter förslag från Sveriges sportfiske- och
fiskevårdsförbund.
Kontroll
Var och en som upplåter fiskerätt till annan skall vara
skyldig att tillse att den, vilken fiskerätten upplåtits till, har
erlagt fiskevårdsavgift.
På enskilt fiskevatten och allmänt vatten får kontroll
utövas av den ordinarie statliga tillsynen.
Uppbörd och administration
För fiskevårdsavgiften kan lämpligen samma system för
administration och uppbörd tillämpas som gäller för
jaktvårdsavgiften.
Den administrativa kostnaden kan beräknas uppgå till
högst 10 % av avgiften.
Regeringen avser att i en särskild proposition föreslå en
förändring av den statliga fiskeriadministrationen och
Statskontoret har föreslagit att man härvid skall spara ca 20
milj.kr.
I det nuvarande statsfinansiella läget kan det vara
motiverat att även fiskets administration rationaliseras men
det är helt oacceptabelt att det redan helt otillräckliga
fiskevårdsanslaget, som föreslås i budgetpropositionen,
skall slopas. Detta under ett år då Fiskeristyrelsen begärt en
höjning av anslaget med 3 milj.kr. för att täcka kostnaderna
för bidrag till bildande av fiskevårdsområden. Detta med
anledning av att riksdagen beslutat att alla
fiskevårdsområden som ansökt om bidrag för bildande före
den 1 september 1990 skall erhålla sådant.
Regeringens förslag att slopa anslaget till fiskevård m.m.
innebär försämrade förutsättningar för fiskevård och
därmed också för fisket. Det ger också minskade
möjligheter att vårda vår värdefulla vattenmiljö, något som
blivit allt viktigare. Slopandet av bidraget får också
allvarliga konsekvenser för sportfiskarnas och
fiskevattenägarnas organisationer. Inga bidrag kan heller
utgå till bildande av fiskevårdsområden i enlighet med
riksdagens tidigare beslut.
Med en allmän fiskevårdsavgift skulle finansieringen
kunna lösas och nödvändiga anslag till fiskekvård m.m.
kunna bihållas och t.o.m utökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av en allmän
fiskevårdsavgift som finansiering av fiskevårdande
åtgärder.

Stockholm den 24 januari 1991

Bo Forslund (s)

Bo Holmberg (s)

Rune Jonsson (s)

Sven Lundberg (s)

Britta Sundin (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift som finansiering av fiskevårdande åtgärder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift som finansiering av fiskevårdande åtgärder.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.