Fryshuset

Motion 1991/92:Kr423 av Annika Åhnberg och Eva Zetterberg (v)

Fryshuset i Stockholm är ett välkänt begrepp. I
Fryshuset sjuder det av idéer och verksamheter, av och för
ungdomar. Här tar man vara på och uppmuntrar ungdomars
kraft och initiativförmåga.

Några exempel på verksamhet: Det finns
repetitionslokaler för 150 musikband. Det finns
idrottsverksamhet. Där ordnas disco. Mindre känt är
kanske att det också finns bostäder för ungdomar och att det
bedrivs högstadieundervisning. Det finns
folkhögskoleverksamhet. Ur Fryshusets verksamhet växte
idén med ''farsor och morsor på stan'' fram.

Fryshuset är ett projekt som bygger på det bästa ur
folkrörelsetraditionen, det ideella engagemanget, den egna
aktiviteten och solidariteten. Men det är
folkrörelseengagemang anpassat till 90-talets verklighet.
Det mesta av arbetet drivs som samarbetsprojekt där många
organisationer och rörelser engageras. Man har utvecklat
ett unikt sätt att arbeta. På Fryshuset finns det plats för alla
sorters ungdomar, även de som befinner sig i riskzonen
mellan ''vanligt'' liv och ''kriminellt''. Det sociala arbetet
blir en allt viktigare del i verksamheten.

Ett område av mycket stor vikt är arbetet mot
främlingsskepticism. Fryshuset har med sin mångfald av
kulturella och idrottsverksamheter ovanligt goda
förutsättningar att arbeta framgångsrikt med detta.

Vårt samhälle är fattigt på sådana företeelser som
Fryshuset, men det finns också på andra håll i landet
liknande verksamheter. Erfarenheterna från Fryshuset kan
bli till stor nytta för andra projekt som växer fram.

Verksamheten är sektorsövergripande. Det är inte
antingen -- eller, utan både utbildnings-, kultur- och social
verksamhet. Fryshuset passar inte in i de vanliga ramarna
för ungdomsverksamhet. Det hamnar därför mellan alla
stolar när det gäller finansiering. Det gäller också
geografiskt. Till Fryshuset i Stockholm kommer många
ungdomar från hela länet. Fryshuset kan därför inte sägas
vara enbart en kommunal angelägenhet för Stockholm.

Mot bakgrund av hur lite verksamhet det finns för
ungdomar och med tanke på den handfallenhet, som ofta
präglar samhällets försök att möta tonåringars behov, så är
det mycket värdefullt att Fryshuset och liknande
verksamheter finns och trots ständiga ekonomiska
svårigheter lever vidare.

För Fryshuset ter sig framtiden nu oviss. Verksamheten
går runt, men man är beroende av finansiärer, som i sin tur
har en osäker framtid. Stockholms kommun, som är den
viktigaste bidragsgivaren, kommer om
Kommunalekonomiska kommitténs förslag blir beslut att
tvingas göra omfattande besparingar. Risken finns att
bidragen till Fryshuset kommer i farozonen.

Fryshuset har också gamla skulder, som inskränker på
det ekonomiska utrymmet trots att verksamheten nu är i
ekonomisk balans. Det finns alltså många skäl som gör det
nödvändigt att staten nu går in som garant för möjligheten
för Fryshuset att leva vidare och utvecklas.

Det måste vara en angelägenhet för samhället att genom
ett ekonomiskt projektbidrag skapa möjlighet till fortsatt
verksamhet. Ett projektanslag på 5 000 000 kronor bör
därför inrättas. Regeringen bör få i uppgift att utforma
villkoren för detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett projektanslag för
verksamheter såsom Fryshuset i Stockholm.

Stockholm den 27 januari 1992

Annika Åhnberg (v)

Eva Zetterberg (v)