GBL och narkotikaklassning

Motion 2009/10:So331 av Birgitta Sellén och Maria Kornevik Jakobsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att narkotikaklassa GBL.

Motivering

Kvinna låg utslagen utanför porten. Fördes till sjukhus sedan hon misstänkts ha tagit GBL och amfetamin.

Tre unga kvinnor fördes till sjukhus sedan de förmodats ha tagit eller tvingats ta överdoser av GBL.

I början av juli fördes tio personer under ett dygn akut till sjukhus efter misstankar om överdoser av GBL.

Partydrogen GBL flödar på några ställen i Sverige. Sundsvall är tillsammans med Göteborg de städer i Sverige där GBL och GHB har starkast fäste.

GBL, gamma-butyrolakton, är ett lösningsmedel som används till bl.a. klottersanering. I människokroppen omvandlas det till den narkotikaklassade substansen GHB. Mycket av det GBL som är i omlopp beställs över Internet, oftast från andra länder. Under förra året och fram till halvårsskiftet i år (2009) har åtminstone sju liter GBL beställts på Internet av personer i Medelpad. När tullen i Göteborg upptäckte att många personer beställde GBL från en utländsk webbsida genomfördes ett samarbete med utländska myndigheter för att få fram vilka de svenska beställarna var. Tre av dem var från Sundsvall och flera var från Göteborg.

Lagligt importeras årligen 200–400 ton till Sverige eftersom det används som rengöringsmedel. Beslagen av den livsfarliga substansen GBL ökar. I Sundsvallsområdet har den funnits som ett alternativ sedan dess föregångare GHB narkotikaklassades. Drogen GHB, som är GBL:s föregångare, blev efter många påtryckningar klassad som narkotika år 2000. Dåvarande socialministern fick ta emot ca 45 000 namnunderskrifter samtidigt som han fick information om GHB. Det ledde sedan till att han i sin tur arbetade fram ett lagförslag som narkotikaklassade GHB. Men efter det har flera efterföljare kommit som exempelvis GBL, som beskrivits ovan. Vi vet att det är svårt att narkotikaklassa GBL eftersom preparatet återfinns i bl.a. rengöringsmedel, men det gör det inte mindre farligt bara för att det är ett legalt berusningsmedel. Lagen är alltså ihålig och tandlös när vi vet att legala preparat kan användas i knarksyfte.

Lagstiftning måste stärkas när det gäller GBL. Idag är det många som säljer GBL för att det ger låga böter eller ingen påföljd alls, eftersom det används som rengöringsmedel. Som rengöringsmedel är det miljövänligt, men det är förödande när man dricker det.

När man dricker GBL så fungerar kroppen så att den omvandlar GBL till den narkotikaklassade drogen GHB. Därför är det ologiskt att vi i Sverige inte kan hitta ett sätt att narkotikaklassa GBL. Detta bör ges regeringen tillkänna.

I Norge och Finland är GBL klassat som narkotika, men i Sverige klassas det bara som hälsofarligt. Den officiella förklaringen är att det är svårt att kontrollera drogen, eftersom den används helt lagligt inom främst industrin. Men om lagstiftning fungerar i våra grannländer så bör det rimligtvis också fungera i Sverige.

Regeringen måste kraftfullt agera för att komma åt problematiken kring GBL.

Stockholm den 29 september 2009
Birgitta Sellén (c)	Maria Kornevik Jakobsson (c)