Gemensam vårdnad

Motion 2001/02:L242 av Fanny Rizell m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen låter den planerade utredningen avseende uppföljningen av bestämmelserna om gemensam vårdnad beakta frågan om gemensam vårdnad när våld förekommit, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen låter den planerade utredningen avseende uppföljningen av bestämmelserna om gemensam vårdnad se över frågan om nämndemän av båda könen finns representerade vid vårdnadstvister, i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen begär att regeringen låter den planerade utredningen avseende uppföljningen av bestämmelserna om gemensam vårdnad se över frågan om kravet på samtycke, i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen begär att regeringen låter den planerade utredningen avseende uppföljningen av bestämmelserna om gemensam vårdnad utreda växelvis boende ur ett barnperspektiv, i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen begär att regeringen låter den planerade utredningen avseende uppföljningen av bestämmelserna om gemensam vårdnad se över systemet med samarbetssamtal, i enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen begär att regeringen låter den planerade utredningen avseende uppföljningen av bestämmelserna om gemensam vårdnad se över umgängesförälderns rätt till information, i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stabila familjerelationer

All erfarenhet visar att fungerande och stabila familjer är bra för både barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Därför har varje samhälle ett särskilt ansvar för att skapa sådana förutsättningar att den gemenskapen kan fungera så bra som möjligt. Kristdemokraterna anser att familjestabilitet bör vara ett politiskt mål, i första hand för barnens skull. Barn behöver båda sina föräldrar. Lagstiftning och sociala och ekonomiska stödformer bör utformas med utgångspunkt från att stabila familjerelationer är bra och eftersträvansvärda.

När krisen i ett förhållande kommer skall man snabbt kunna få hjälp. Det måste finnas och erbjudas förebyggande och behandlande insatser när behovet uppstår. Ett bra sätt att främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent och kostnadsfri familjerådgivning. Familjerådgivningen bör även ha resurser att erbjuda rådgivningssamtal i förebyggande syfte, inte bara i en krissituation. År 2000 skilde sig 21 502 gifta par i Sverige, enligt SCB:s statistik. Många sammanboende separerar. Vid många separationer finns även barn i förhållandet. Mellan 1985 och 1995 ökade andelen barn som bor hos en ensamstående förälder från ca 13 % till 18 %. Var tredje 18-åring har idag föräldrar som separerat en eller flera gånger. Fenomenet med den frånvarande pappan utgör ett stort problem i en tid med omfattande familjesplittring. 25 procent av barnen har fem år efter skilsmässan/separationen förlorat kontakten med sin biologiska pappa.

Det är otillfredsställande och djupt olyckligt att så många barn förlorar vardagskontakten med den ena föräldern vid en skilsmässa/separation. Barnet behöver och har rätt till båda sina föräldrar. Generellt bör således gemensam vårdnad om barnet vara det som skapar bäst förutsättningar för en fortsatt vardagskontakt med båda föräldrarna.

Gemensam vårdnad

Den 1 oktober 1998 ändrades föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad m.m. (prop 1997/98:7 bet 1997/98:LU12). Domstolarnas möjligheter att döma till gemensam vårdnad vidgades; gemensam vårdnad kan idag komma ifråga även om en förälder motsätter sig en sådan ordning. En förutsättning är dock att gemensam vårdnad bedöms vara bäst för barnet.

I propositionen aviserade regeringen att den nya föräldrabalksreformen skulle utvärderas efter en tid. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att redovisa konsekvenserna av reformen när det gäller socialtjänstens familjerättsliga arbete. En utredning som skall utvärdera reformen har dock ännu ej tillsatts.

Negativa konsekvenser av den nya lagstiftningen har synliggjorts, där barnet kommer i kläm. Mycket tyder på att barnens synpunkter och önskemål sällan tillvaratas. Tyvärr finns idag alltför många exempel där barnets självklara rätt till båda sina föräldrar blandas ihop med föräldrarnas behov och önskningar om att få en rättvis tillgång till sitt barn.

Översyn av 1998 års reform

I den utredning som regeringen skall tillsätta för att se över 1998 års reform avseende gemensam vårdnad anser Kristdemokraterna att nedanstående bör beaktas.

I de fall där mannen utsatt kvinnan eller barnet för våld bör man överväga om gemensam vårdnad är lämplig. Forskning visar nämligen att våldsutövande män utnyttjar barnet för att fortsätta förföljelsen av kvinnan. Det har även visat sig att våldet mot barn och kvinna ofta fortsätter vid umgängestillfällena. Detta problem bör tas i beaktande när översynen av 1998 års reform görs.

Vid vårdnadstvister bör nämndemän av båda könen finnas företrädda vid rättegången. Här kommer ofta olika synsätt till uttryck och den samlade kompetensen från såväl manliga som kvinnliga nämndemän ger den bästa förutsättningen för bra beslut.

Ett barns vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga förhållanden. Även om kravet på samtycke från båda föräldrarna i grunden är positivt kan det innebära vissa komplikationer. Ett sådant exempel är när barnet är i behov av vård inom barn- och ungdomspsykiatrin och den ena föräldern motsätter sig detta. Detta bör utredningen särskilt beakta.

Lagutskottet har kommit fram till att en skyndsam utvärdering av föräldrabalksreformen, särskilt när det gäller för- och nackdelar med växelvis boende, bör göras. Psykologförbundet menar att små barn kan tvingas bo omväxlande hos mamma och pappa på ett sätt som strider mot den kunskap som idag finns om barn och barns behov. När en utvärdering gjordes för ett antal år sedan av hur barn upplevt växelvis boende såg man endast till situationen för barn över fem år. De små barnens situation har aldrig närmare studerats. Det är också viktigt att den kunskap och erfarenhet, svensk som internationell, som finns sammanställs och sprids.

Utifrån barnkonventionen, och med barns bästa för ögonen, bör man utreda hur föräldrar bäst kan informeras och stödjas så att barnets behov får styra hur umgänget utformas. I samband med detta borde de samarbetssamtal som idag erbjuds föräldrarna utvärderas. Kristdemokraterna anser att samarbetssamtalen bör göras till praxis. På så sätt undviks långdragna processer och upptrappade konflikter.

Umgängesföräldern saknar idag rätt att få information t.ex. rörande barns skolgång, tillstånd vid sjukhusvistelse osv. Vi anser att en översyn bör göras av nuvarande regler i syfte att så långt det går öka möjligheterna för umgängesföräldrar att få upplysningar om sitt barn. Gemensam vårdnad borde innebära att umgängesföräldern skall ha samma möjlighet att vara väl informerad om sitt barn.

Stockholm den 2 oktober 2001
Fanny Rizell (kd)
Inger Davidson (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Magda Ayoub (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Ingvar Svensson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Sven Brus (kd)	Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Maria Larsson (kd)