Generalklausul som skydd för den enskilda människan

Motion 1990/91:K219 av Görel Thurdin och Per-Ola Eriksson (c)

Rättssäkerheten är den grund som demokratin vilar på.
Allt det som görs i samhällets namn måste utgå från detta.
Därför är det viktigt att myndighetsutövandet utövas med
rättssäkerhet som rättesnöre samt att enskilda människor
behandlas utifrån detta, oavsett om det gäller skattesystem
eller vårdsystem.

Det måste också prövas, om vi sätter upp så rigida regler
att rättssäkerheten blir åsidosatt. Enligt maktutredningen
1990 anser sig två och en halv miljon svenskar illa
behandlade av myndigheterna. Det är illavarslande. Det
behövs sunt förnuft i systemen. Orimligheter skapar misstro
och motsättningar. Tjänstemännen, som företräder
samhället måste åläggas större ansvar för rättssäkerheten.

Det finns många områden att lyfta fram, där
rättssäkerheten måste vara stor t ex vårdområdet,
skatteområdet, sociala området, byggnadsområdet osv.
Men där har det också skett flagranta övergrepp. Vi ska i
det följande belysa med exempel vad vi anser idag vara
stötande i det svenska samhället och ett ingrepp där
rättssäkerheten äventyras.

Vårdområdet

Alltför många människor har på ett upprörande sätt
drabbats av patientförsäkringens ofullkomligheter.
Människor har fått sina liv förstörda genom
röntgenkontrastmedel. Människor har smittats av HIV i
samband med blodtransfusioner. Trots att samhället varit
den vållande har dessa människor fått föra en mångårig
kamp för att få upprättelse. Den ersättning som samhället
utbetalat har i många fall skett efter ett ekonomiskt
schackrande som inte kan anses anständigt med tanke på att
det handlar om människoliv.

Skatteområdet

Under senare år har specifika skattemål visat på behovet
av en skattelagstiftning som garanterar den enskilde
rättssäkerhet i det fall då myndigheterna beslutat fel.
Hjortbergfallet var ett exempel där lagstiftningen inte
kunde ge tillräckligt skydd. Halvar Alvgard har nu
diskuterats under en lång tid, men fallet har inte fått sin
rätta lösning. Bilhandlaren Alvgard ruinerades och
vanärades på grund av myndigheternas felaktiga agerande
och beslutsfattande. Beslutande rättsinstans har inte heller
ansett att det är grav skada att ruinera och vanära, dvs att
en människas hela liv slås i spillror. Samhället har därför
inte ansett sig behöva betala ut något skadestånd! Detta är
en rättssäkerhetsskandal som ställer krav på agerande här i
riksdagen utöver vad som förevarit.

Vi kan också nämna fallet Kjell Hermansson, en
varvsarbetare som blev ålagd att betala 100.000 kr i skatt på
traktamenten han erhållit åtta år tidigare. Detta kunde han
inte klara med sin egen ekonomi. Orsak till detta var att ett
f d statligt bolag, Svenska Varv, felat. Detta har berörda
myndigheter inte känt något som helst ansvar för.

Andra områden

Inom byggområdet är behovet stort för människor att få
snabba beslut om byggnadslov med tanke på att detta för
det mesta är kopplat till lånefinansiering. För ett företag
kan det vara förödande att inte få veta vad som kan byggas
eller inte. Det kan vara skillnaden mellan verksamhet och
nedläggning. Samhället måste sätta upp regler som i första
hand är till för medborgarna, inte för tjänstemännen.

På det sociala området kan det också vara avgörande för
en människa eller en familj hur deras ärende hanteras.

Oavsett område är det viktigt att samhället tar sitt
ansvar, där samhällets företrädare gjort fel och detta fel
orsakat någon medborgare stor skada. Idag finns en
generalklausul som skydd för statens önskemål om
skatteintäkter. Den anser centerpartiet för övrigt ska tas
bort. I stället för en sådan generalklausul anser vi att det
behövs en omvänd generalklausul till skydd för
medborgaren.

Generalklausulen är inte till för att mångmiljonbelopp
ska kunna utgå till en person. Den är till för att skapa
grundtrygghet även på rättssäkerhetsområdet. Riksdagen
bör fatta ett principbeslut om en sådan generalklausul och
ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med
förslag till utformning av en sådan omvänd generalklausul.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omvänd generalklausul till
skydd för enskilda människor,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
omvänd generalklausul.

Stockholm den 18 januari 1991

Görel Thurdin (c)

Per-Ola Eriksson (c)