Genteknik

Motion 1990/91:So529 av Lennart Brunander m.fl. (c)

Sammanfattning

Biotekniken måste ges etiska, sociala och miljömässiga
ramar. Centern anser att det kräver en heltäckande
lagstiftning och en kraftfull myndighet, en
bioteknikinspektion.

Den genetiska integriteten skall skyddas. Den enskilde
skall garanteras rätt att slippa lämna ut uppgifter om sin
arvsmassa.

Regeringen och idrottsrörelsen bör tillsammans utarbeta
regler så att missbruk av bioteknik som doping förhindras.

Centern kräver skärpt lagstiftning för tillämpning av
genteknik på djur. Frisläppande av gentekniskt förändrade
organismer i naturen skall förbjudas till dess tillförlitliga
regler för detta har utarbetats.

Sverige måste uppmärksamma effekter av
bioteknikutvecklingen för tredje världen, så att den inte
missgynnas.

Utveckling av stridsgas med hjälp av bioteknik måste
uppmärksammas i internationella fora.

Centern anser att genteknikberedningen måste
behandla hela bioteknikområdet och ges en bred
expertrepresentation.

Biotekniken handlar om hur man kan se in i och
förändra livet. Utvecklingen på bioteknikområdet går
mycket snabbt. Men informationen och kunskaperna om
vad som är på gång är bristfällig. Någon egentlig
samhällsdebatt om värderingarna kring bioteknik har ännu
inte kommit igång. En sådan är nödvändig.

Regeringen har i takt med detta börjat uppmärksamma
frågans politiska betydelse. Fortfarande saknas emellertid
förståelsen för de omvälvande effekter som biotekniken
kommer att få för samhällets utveckling. Konsekvensen har
blivit att de förslag regeringen lämnat och de åtgärder man
vidtagit är otillräckliga. Det gäller bl a användningen på
människa och frisläppandet i naturen av gentekniskt
förändrade organismer.

Forskningen

Den biotekniska forskningen står inför många
utmaningar. Det gäller både risker och etiska frågor.

Det behövs en kraftig satsning på
kunskapsuppbyggande, främst inom den biologiska
grundforskningen. Sverige måste utarbeta ett samlat
forskningsprogram angående bioteknik. Det är också
viktigt att få en kraftig förstärkning av systemforskning och
tvärvetenskapliga studier av effekter av olika biotekniska
modifieringar.

Centern anser att de forskningsfinansierade organen
skall göra en riskvärdering av forskningsprojekten. Vi
efterlyser särskilt forskning om risker som är förknippade
med genetiskt förändrade organismer i naturen.

Centern vill stimulera en etisk diskussion bland forskare.
Vi föreslår därför en kraftig satsning, där tre procent av
forskningsresurserna till bioteknik skall användas till
hanterandet av etiska frågor.

Kartläggning

Med hjälp av den kunskap som idag växer fram inom de
projekt som kartlägger den mänskliga arvsmassan kommer
fler och fler av våra gener att kunna kartläggas. Därigenom
kan man förutsäga att vissa personer kommer att insjukna i
vissa genetiska sjukdomar och att andra är känsliga och kan
bli sjuka. På det sättet kan man få vägledning om hur man
skall förändra sin livsstil och välja rätt diet och miljö. I
förlängningen ligger möjligheter till att med hjälp av s k
genterapi föra in gener i arvsmassan hos en individ med en
genetisk sjukdom för att kompensera effekten av felande
gener.

Det perspektiv som kartläggningen av den mänskliga
arvsmassan öppnar är hisnande. Genom kunskapen kan
människan besegra sjukdomar och kanske rent av i någon
mening bestämma framtiden.

Det råder i det svenska forskarsamhället delade
meningar om huruvida Sverige bör delta i kartläggningen av
den mänskliga arvsmassan eller inte. Vi anser att ett sådant
deltagande är nödvändigt, men enskilda svenska forskares
medverkan i paraplyorganisationen HUGO räcker inte.
Det måste i ökad utsträckning vara ett aktivt deltagande där
Sverige medverkar i själva forskningsutförandet. Det är det
enda sättet på vilket man kan få den verkliga insynen i de
konkreta aktiviteterna. En sådan medverkan är också
nödvändig för att hålla den svenska forskningen på området
på en god kompetensnivå. Regeringen bör vidta de
nödvändiga åtgärderna för att säkerställa en svensk
medverkan och därmed insyn i kartläggningen av den
mänskliga arvsmassan.

Insyn

Biotekniken och inte minst kartläggningen av
arvsmassan väcker djupa frågor av etisk, filosofisk, religiös
karaktär. Man rör vid det innersta i människans privata liv.
Man nalkas möjligheter till diskriminering av människor på
ett sätt som vi aldrig tidigare varit med om.
Försäkringsbolag, arbetsgivare etc kan komma att visa sitt
intresse för den tillgängliga informationen.

Insyn i den mänskliga arvsmassan kommer tveklöst att
föra forskningen framåt. Den kan bidra till att upptäcka och
behandla svåra sjukdomar. Flera av de möjligheterna måste
tas tillvara. Men den genetiska sekretessen och integriteten
måste garanteras! Några sådana tydliga garantier lämnas
inte i den proposition om genteknik på människa som
regeringen lämnade till riksdagen under hösten 1990. Från
centerns sida har frågan behandlats i en tidigare motion i
anslutning till propositionen. Vi anser att det skall vara
straffbart att kräva uppgifter om en individs genetiska
information. Regeringen bör utarbeta en lag som skyddar
den genetiska integriteten.

Genterapi

Med genterapi hoppas forskarna att så småningom
kunna bota genetiska sjukdomar genom att föra in friska
gener i patienternas celler. Man talar redan om det för att
behandla vissa blodsjukdomar.

Om genterapi genomförs på kroppsceller så dör de
förändrade generna med patienten. De kan inte överföras
till patientens kommande barn. Men så småningom kan det
bli möjligt att förändra gener i nyligen befruktade äggceller
eller i könsceller. Då kan de nya generna överföras från en
generation till en annan.

Genterapi på kroppsceller kan betraktas som avancerad
transplantation. Vi anser att genterapi på mänskliga
könsceller måste förbjudas. Det har centern tidigare
föreslagit med anledning av regeringens proposition om
genteknikens användning på människa.

Medicin och missbruk

Med hjälp av bioteknik kan man idag producera bl a
mänskligt tillväxthormon, insulin och interferon. Detta är
ämnen som kan användas för att behandla olika former av
sjukdomar. Men flera biologiskt framtagna läkemedel kan
också användas som dopingpreparat. Eftersom de är
kroppsegna ämnen finns det inga möjligheter att spåra dem
i dopingtester. Möjligheterna att med hjälp av gentekniskt
förändrade mikroorganismer, i laboratoriemiljö producera
nödvändiga läkemedel måste tas tillvara och utvecklas.
Samtidigt måste missbruk i bl a idrottssammanhang
motverkas. Regeringen bör i samverkan med
idrottsrörelsen ta sådana initiativ att missbruk av bioteknik
i idrottssammanhang förhindras.

Djur kan lida

Människan har ett alldeles speciellt ansvar för de djur
hon utnyttjar. Under lång tid har människan genom avel
förändrat djurens egenskaper. I vissa fall har kraven på
produktionsförmåga och ekonomi på ett oacceptabelt sätt
gått ut över djuren. Den moderna biotekniken med
gentekniken öppnar dörren till en mängd nya möjligheter
inom djurhållningen.

Men hur långt kan, bör och får man då gå i förändring av
djuren för att förbättra tillväxten, öka mjölkavkastningen
eller förstärka andra väsentliga egenskaper såsom större
motståndskraft mot sjukdomar?

Vi accepterar inte sådana åtgärder som leder till att man
skapar permanenta sjukdomstillstånd hos djuren för att
höja produktionen. Insprutning av tillväxthormoner hos
mjölkkor är en sådan hantering. Det är inte heller rimligt
att mänskliga gener för produktion av tillväxthormon skall
kunna användas för att göra en gris med köttig.

Biotekniken ger också möjlighet att sätta in mänskliga
gener i djur för att de skall utsöndra ämnen i mjölk och
blod, ämnen som kan användas som läkemedel. Mycket
omtalad är t ex möjligheten att på detta sätt ''få fram'' en för
människan viktig blodkoaguleringsfaktor. Vi anser att dessa
möjligheter måste efter noggranna etiska gränsdragningar
tas tillvara. Regeringen bör lägga fram förslag som leder till
att tydliga gränsdragningar görs vad gäller användandet av
genteknik på djur.

Frisläppande

Utsläpp av gentekniskt förändrade organismer i naturen
måste föregås av en sträng bedömning av möjliga
ekologiska effekter. De frågor som måste besvaras är av
olika slag: Kan en gen som man planterat in i en växt
överföras till den växtens närbesläktade växter i naturen?
Kan den första växten själv förvandlas till ogräs? Kan
gentekniskt förändrade bakterier som släpps ut överleva i
sin nya omgivning? Kan de spridas till andra ställen än där
de släpptes ut?

Den svenska lagstiftningen på detta område är
otillräcklig. Den omfattar bara växter och bakterier i
samband med växtodling. Den myndighetsorganisation som
finns för att hantera frågan är otillräcklig. På dessa punkter
skiljer sig Sverige avsevärt ifrån den utveckling som nu är
på gång i många andra länder, inte minst inom EG.

Vi måste snabbt få klarare regler, gällande lagstiftning
inom växtskyddsområdet är otillräcklig. Det saknas
dessutom tillämpningsföreskrifter för myndigheterna. Fram
till dess bör frisläppande i naturen av gentekniskt
förändrade organismer inte tillåtas. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.

Tredje världen

Tillgång till viktiga mediciner och inte minst medicinsk
rådgivning skulle för tredje världen vara av stort värde. Det
är här som den moderna bioteknikindustrin kommer in.
Men det finns inga enkla tekniska lösningar. Bioteknik kan
ge ny medicin och billigare medicin, men bioteknik och ny
medicin innebär inte automatiskt god hälsa.

Den moderna biotekniken kan så småningom göra i-
världen oberoende av viss import från u-världen. USA-
företag försöker t ex nu producera naturlig vanilj i
laboratorium. Exemplet illustrerar bioteknikens
möjligheter att överföra jordbruksproduktion i tredje
världens länder till produktion i laboratorier och industri i
den industrialiserade världen.

Den moderna biotekniken får inte leda till ytterligare
exploatering från tredje världen. Sverige måste
uppmärksamma dessa effekter av biotekniken i
internationella fora.

Vapen

Stridsmedel som utvecklas med hjälp av bioteknik är
förhållandevis billiga. De kan också skräddarsys för att
tjäna användarens ändamål. Oron för detta har ökat i
samband med kriget i Mellanöstern, eftersom man vet att
Irak 1988 bombade en kurdisk by med giftgas.

Gränslinjen mellan B- och C-stridsmedel har genom den
snabba utvecklingen inom bioteknik börjat förlora sin
betydelse. Genom biotekniken har en storskalig produktion
blivit möjlig, som överträffar nervgasernas giftighet många
gånger om. Ökad kunskap kan göra det möjligt målstyra
gifterna till att angripa speciellt utvalda organ.
Bioteknikbaserade stridsmedel kan på sikt bli ett allvarligt
hot. Sverige måste uppmärksamma riskerna med denna
utveckling i internationella fora.

Patent

För jordbruket står stora ekonomiska intressen på spel
om patent på levande material blir verklighet också i
Sverige. Möjligheterna att ta utsäde ur egen skörd kan
försvinna. Djurpatent kan tvinga uppfödarna att betala
licenser och roalty för avkommor i flera generationer.

Grundfrågan i patentdebatten är naturligtvis om vi
överhuvudtaget har rätt att ändra den genetiska
programmeringen av levande organismer och om vi skall ha
rätt att ta patent på ''liv''.

I de immaterialrättsliga förhandlingarna inom GATT
har USA fört fram krav på att avsaknaden av patenträtt
inom ett visst område skall betraktas som handelshinder och
därför regleras i GATT. På så sätt skulle GATT kunna
förbjuda inskränkningar i pantsystemets omfattning.
Länder kan då mot sin vilja tvingas acceptera patent på
mänskliga vävnader, djur, växter och mikroorganismer. Vi
anser att Sverige i internationella fora skall driva att patent
på liv inte skall accepteras.

Vi anser att patentlagstiftningen inte är tillämpbar inom
det biotekniska området. Vi föreslår mot denna bakgrund
att regeringen i internationell samverkan utarbetar andra
former för upphovsrättsliga regler än patent. Dessa regler
bör garantera fri tillgång till de genetiska resurserna,
samtidigt som de stimulerar vidareutveckling av
biotekniken.

Genteknikberedning

Den av regeringen tillsatta genteknikberedningen har
enligt centerns uppfattning fått direktiv och en inriktning
som inte tillräckligt uppmärksammar andra delar inom
biotekniken än de som hänger samman med gentekniken.
Detta trots att den internationella debatten,
patentlagstiftning etc talar om och berör bioteknik i den
vidare betydelsen. En vidgning av direktiven är angelägen.

Sverige har en mycket svag lagstiftning på
bioteknikområdet. Det behövs en samlad heltäckande
lagstiftning som anger de etiska, sociala och miljömässiga
ramarna för biotekniken. En kompetent
myndighetsorganisation måste byggas upp för att
kontrollera och följa utvecklingen. Centern har under följd
av år lämnat förslag avseende forskning, lagstiftning,
administration etc gällande biotekniken. Regeringen måste
ge genteknikberedningen tilläggsdirektiv så att riksdagens
behandling om biotekniken fullföljs.

I genteknikberedningen finns en bred
expertrepresentation och företrädare för ett stort antal
departement. Däremot saknas företrädare för den kunskap
som finns hos miljöorganisationerna, de fackliga
organisationerna, jordbrukets organisationer och
djurskyddsorganisationerna. En komplettering av
expertgruppen är nödvändig.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på
grundforskning,4]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att säkerställa svensk medverkan
och insyn i kartläggningen av den mänskliga arvsmassan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
skydd av genetisk integritet i enlighet med motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om initiativ till att förhindra att
bioteknik utnyttjas för doping,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt
lagstiftning vad gäller användande av bioteknik på
djur,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om frisläppande av gentekniskt
förändrade organismer,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bioteknik och tredje
världen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biotekniska vapen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om immaterialrätt,3]

[att riksdagen hos regeringen begär att
genteknikberedningen får i uppdrag att utvidga sitt arbete
så att riksdagens behandling av biotekniken
fullföljs,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till och
expertmedverkan i genteknikberedningen.2]

Stockholm den 25 januari 1991

Lennart Brunander (c)

Karin Starrin (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Göran Engström (c)

Karl Erik Olsson (c)

Stina Gustavsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

1 1990/91:U257

2 1990/91:Jo630

3 1990/91:L811

4 1990/91:Ub721