Glesbygd och landsbygd

Motion 1992/93:A450 av Bertil Måbrink m.fl. (v)

Glesbygdsmyndigheten (Statens myndighet för
glesbygdsutveckling) har under det senaste året
uppmärksammat en rad områden där olika förändringar ger
effekter som påverkar förhållandena i glesbygd och
landsbygd. Det gäller skolor, bibliotek, bilprovning,
vägfrågor m m. Vi skall i korthet redovisa en del av dessa
problem som har stor betydelse för glesbygd och landsbygd.

Vi tror inte att det finns något politiskt parti som inte
ställer sig bakom parollen ''Hela Sverige skall leva''. Så
långt är enigheten total mellan olika politiska partier. När
det däremot gäller konkreta ställningstaganden så visar sig
oenigheten.

För att glesbygden inte skall utarmas så är ett
minimikrav att viktiga servicefunktioner som bl a skola,
kultur, kommunikationer, handel inte försvinner.

Skolor

Glesbygdsmyndigheten sände under september--
oktober l992 ut en enkät till i stort sett samtliga kommuner
i Sverige där dessa tillfrågades om det inför budgetåret
l993/94 var aktuellt med nedläggning av låg- och
mellanstadieskolor i kommunen. 275 kommuner har
besvarat enkäten.

Sammantaget är det 107 skolor i dessa kommuner som
hotas av nedläggning eller där beslut redan har tagits om
nedläggning. Ytterligare 12 skolor tillkommer som ej exakt
kan redovisas eftersom berörda kommuner valt att inte
uppge vilka skolor det gäller.

Av de 107 skolorna ligger 96 st. i områden som kan
definieras som landsbygd enl. Europarådets definition
(landsbygd är områden utanför större tätort med mer än 3
000 inv.). 70 skolor ligger inom glesbygdsområden samt ll
skolor i omedelbar närhet av glesbygdsområdet.

Det är glesbygden som drabbas kraftigt därför att 65
procent av alla hotade skolor är belägna i glesbygden. Det
värsta är tydligen också att man ute i kommunerna i år bara
tar halva besparingen i årets budgetarbete, vilket då skulle
innebära en ny våg av nedläggningar nästa höst.

För att nämna några exempel från Gävleborg så handlar
det om följande skolor som är hotade: Ygs skola,
Holmsvedens skola, Kyrkbyns skola, Lillkärra skola,
Växsjö skola, Annefors skola och Undersviksskolan.

I Västernorrland handlar det om bl a Östbyskolan,
Frånöskolan, Vallenskolan, Forsse skola.

I Värmland är följande skolor aktuella; Hastebyskolan,
Annebergsskolan, Mellbyskolan för att nämna några.

Det är ett riksintresse att tillgången till utbildning inte
försvåras i vissa delar av vårt land. Det är oacceptabelt att
skolor skall läggas ner av besparingsskäl.

Bibliotek

Glesbygdsmyndigheten har gjort en telefonintervju med
varje kommuns bibliotekschef. Syftet bakom denna aktion
var att få fram om biblioteken, filialer och bokbussar är
hotade av indragningar och nedläggningar som kan leda till
försämrad service för människorna i glesbygden.

Om vi koncentrerar oss på de sju skogslänen som
tillsammans har 84 kommuner så visar det sig att
biblioteksverksamheten i 21 kommuner hotas av
nedläggning eller redan blivit föremål för
beslutsnedläggning. I Gävleborg handlar det om 13 filialer.
I Filipstad ev. 2 filialer. Grums drar in 1 bokbuss.
Sammantaget för skogslänen är det 24 filialer som hotas av
nedläggning eller där beslut redan har tagits om
nedläggning.

Besparingar som medel för att strypa kulturen i glesbygd
borde vara främmande för ett högt utvecklat land som
Sverige. Om inte regering och riksdag kan anslå de pengar
som krävs för att bibehålla biblioteksfilialer och bokbussar
som nu skall läggas ner eller planeras att läggas ner i
glesbygden så borde man häva det kommunala
skattestoppet.

Svensk bilprovning

I en utredning som gjorts angående AB Svensk
Bilprovning så föreslås att dess monopolställning skall
avskaffas.

Det i sin tur innebär bl. a. hårdare lönsamhetskrav som
i sin tur drabbar glesbygd och till viss del landsbygd.
Tillgången på besiktningsservice i glesbygd kan komma att
försämras.

Redan idag finns det ett trettiotal stationer som inte
uppfyller AB Svensk Bilprovnings avkastningskrav. Läggs
dessa ner efter det att monopolet upphör kommer 22 av 57
bilprovningsstationer i de sju skogslänen att försvinna.

Enligt SBP:s egna beräkningar kommer man att behöva
höja avgiften till 400 kronor för besiktning på stationer i
glesbygd för att nå avkastningskraven. Detta är
oacceptabelt.

En lösning som borde prövas för att behålla
besiktningsservicen i glesbygd och kanske också kunna
utveckla den vore att låta vanliga verkstäder i glesbygd få
tillstånd att utföra bilbesiktning.

Bensinskatt

Den senaste bensinskattehöjningen slår hårt mot
glesbygden. Det är så att sådana kostnadsökningar slår hårt
mot boende och företagande i glesbygd där avstånden är
långa och tillgången till kollektivtrafik är begränsad.

Enligt vår mening är det viktigt att en regionalt
differentierad drivmedelsskatt införs.

Vägar

Det är ingen överdrift att påstå att skogslänens vägar
föröds. Det sammanlagda behovet av omedelbara åtgärder
i skogslänen belöper sig till 13 miljarder kronor.

Alla vet att effekterna av hårt nedslitna vägar blir
mycket omfattande driftskostnader.

Orsaken till att det ser ut så här är enligt vägverket att
man utifrån sin begränsade kassa inte har råd att åtgärda de
nedgångna och kostnadskrävande norrländska vägarna. I
stället väljer man att upprätthålla en hyfsad nivå i södra
Sverige. I första hand prioriteras åtgärder som upprätthåller
standarden på vägnätet och i andra hand skall man vidta
åtgärder som återställer förslitna delar av vägnätet till en
acceptabel standard.

Gunnel Bångman vid högskolan i Östersund har
studerat samhällsekonomisk lönsamhet av
väginvesteringar. Hennes allmänna slutsatser blir att
grusvägar som är i så dåligt skick att den genomsnittliga
hastigheten ligger runt 50 km i timmen och ännu lägre vid
tjällossning har väldigt höga transportkostnader per fordon
(dvs lång restid, obekvämlighet och höga slitagekostnader).
Genom att bygga om sådana vägar kan
transportkostnaderna sänkas så ansenligt att det redan vid
en trafikmängd på drygt 200 fordon per dygn är lönsamt att
bygga ny väg.

Det är samhällsekonomiskt riktigt att öka anslagen för
investeringar i det hårt nedslitna vägnätet. Vi har i en
särskild partimotion begärt att väganslagen i första hand
skall användas för befintligt vägnät. Det finns också ett
program för varje skogslän när det gäller vägarna som nu
bör ges de medel som krävs för att få igång dessa projekt.

Bolagisering och avreglering

Processen med bolagiseringen och avregleringen av
verksamhet hos Televerket, Posten och SJ inleddes av den
förra regeringen och fullföljs nu med full kraft av den
sittande regeringen. Privatisering av delar av verksamheten
pågår vilket medför minskade möjlighet att påverka
glesbygdens villkor med politiska beslut. Försämring av
service och avskedanden av statligt anställd personal
drabbar glesbygden hårt. Centralisering av
postsorteringsterminaler, nedläggning av postkontor är
några exempel som drabbar glesbygden.

Konsekvenserna för den regionala balansen av
bolagisering, avreglering och åtstramning borde utredas
innan de nämnda åtgärderna förverkligas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att förhindra en
ytterligare utarmning av de sju skogslänen och i synnerhet
glesbygden.

Stockholm den 26 januari l993

Bertil Måbrink (v)

Jan Jennehag (v)

Björn Samuelson (v)