Goda bostäder

Motion 2000/01:Bo513 av Owe Hellberg m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen ger Boverket i uppdrag att utreda hur
ökade behov av tillgänglighet skall bemötas för att säkra tillgängligheten
vid nybyggnation och större ombyggnader.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge handikapporganisationerna rätt att delta i byggsamråd
med byggherren och byggnadsnämnden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidta åtgärder för att säkerställa byggkontrollen i
byggprocessen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om bygganmälan för större byggprojekt i ett tidigare
skede av byggprocessen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om differentierade bygglovsavgifter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kvalitetsansvarig i byggprocessen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slutanmälan i byggprocessen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om varsamhetskrav i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda tillsynsansvaret i byggprocessen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillföra ekologiskt hållbara kretsloppslösningar som
egenskapskrav i BVL.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta bort undantaget för direktverkande elvärme i en- och
tvåbostadshus.

2 Inledning

En bra planering, en helhetssyn på byggprocessen och ett aktivt
deltagande av såväl fastighetsägare som berörda bostadskonsumenter är
krav som måste uppfyllas för att goda bostäder till rimliga kostnader skall
komma till stånd. Det är dyrt att bygga fel eller att inte anpassa byggandet
till de behov som finns. Allmänna intressen måste tillgodoses för att möta
särskilda gruppers behov t.ex. äldre eller funktionshindrade.

3 Åtgärder för ökad tillgänglighet

Vi vet att funktionshinder förekommer tätare ju högre upp i åldrarna vi
kommer och att behovet av anpassning av bostäder och tillgänglighet till
allmänna platser ökar ju fler äldre vi får i samhället. Vi vet också att om
trettio år har antalet medborgare som är 65 år eller mer ökat med ca
665 000 personer eller från 17,4 % av befolkningen till 23,6 %. Antalet
personer över 85 år ökar starkt. Detta ställer stora krav på samhället och
förutsätter en strategi för samhällsplaneringen som tydligt tar avstamp i
den förändrade demografin. I proposition 1997/98:113 uttrycks: "Målen
som regeringen föreslår är att äldre skall kunna åldras i trygghet och med
bibehållet oberoende."

Detta kan inte tolkas på något annat sätt än att förutsättningar för
kvarboende skall öka. För att uppnå detta mål måste arbetet med
tillgängligheten i boendet tas på största allvar. För både de boende och
samhället finns stora vinster i en politik som ökar möjligheten till kvarboende.
Det handlar om allt från stoppande av generationssegregation till minskade
kostnader för "särskilt boende".

Vidare kommer kostnaderna för bostadsanpassning att minska om den
byggda miljön redan från början är byggd och planerad för tillgänglighet.
Dessutom skulle arbetsmiljön för vårdpersonalen förbättras avsevärt.

Den byggda miljö som finns i dag har dessvärre utformats innan det fanns
tydliga krav på tillgänglighet i lagstiftningen. Detta tillsammans med den
försämring som skett av bygglovsreglerna och kontrollfunktionerna innebär
att det är nödvändigt att ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor för att uppnå
den tillgänglighet som regeringen säger sig eftersträva. För att få det
nödvändiga helhetsgreppet på de här frågorna bör Boverket få i uppdrag att
utreda hur vi skall möta de ökade behoven av tillgänglighet och hur reglerna
vid bygglovsprocessen skall förändras för att säkra tillgängligheten vid
nybyggnation och större ombyggnader. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

4 Handikapporganisationernas roll i
utformningen av byggandet

När det gäller möjligheterna för handikapporganisationer m.fl. att få insyn
och kunna påverka utformningen vid byggnation, för att skapa bästa
möjliga hänsyn till tillgänglighetsfrågorna, begränsas de av plan- och
bygglagens regler. Att som i dag endast tre veckor före byggstart inleda
ett byggsamråd omöjliggör i det närmaste för intresseorganisationerna att
kunna påverka byggnationen. Byggsamråd borde ske redan vid
projekteringsstadiet. Regeringen bör komma med förslag till ändringar i
plan- och bygglagstiftningen som tillgodoser detta.
Handikapporganisationerna skall ges rätt att delta i det byggsamråd som
skall ske mellan byggherren och kommunens byggnadsnämnd. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5 Byggkontrollen

I proposition 1998/1999:62 skrev regeringen att inte tillräckliga skäl finns
för att nu gå in och ändra i den bygglovsprocess för tillsyn och kontroll
som gäller från 1995, trots att Boverket i sin utvärdering framfört flera
ändringsförslag. I stället skulle Boverket gå ut med informationsinsatser
för att förbättra tillsynen och kontrollen. Detta blev också riksdagens
beslut.

Detta förvånar nog många som upplevt den turbulens som de ändrade
reglerna förorsakat. Enligt dessa så är det byggherren som har det
övergripande ansvaret för att byggnader får de tekniska egenskaper som
föreskrivs. Detta ansvar måste gälla fullt ut så att alla funktioner och
egenskaper enligt både civilrättsliga och offentligrättsliga krav tillgodoses
innan ett beslut om att investera i byggobjektet fastställs. Idag händer det att
ett godkänt byggobjekt hos den kommunala byggnadsnämnden, senare
underkänns av länsstyrelsen när beviljande av räntebidrag skall ske.

Ett säkerställande av byggkontrollen i byggprocessen är viktigt av
ekonomiska skäl för den som bygger, men också av kvalitets- och
trygghetsskäl för dem som skall bo. Nuvarande situation är otillfredställande
och åtgärder bör vidtas för att säkerställa byggkontrollen i byggprocessen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Bygganmälan och samråd

I dag räcker det med att byggherren tre veckor före byggstart anmäler att
byggprojektet skall sätta igång, naturligtvis förutsätts att bygglov tidigare
beviljats. Tre veckor kan räcka för små och enkla åtgärder, men större
objekt bör anmälas mycket tidigare. För större och medelstora objekt bör
det vara obligatoriskt med minst två byggsamrådsmöten i samband med
en bygganmälan. Vid större objekt kan det vara lämpligt med ett
slutsamråd före byggstart. Detta förutsätter naturligtvis att bygganmälan
sker betydligt tidigare. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

7 Bygglovsavgifter

För att byggnadsnämndens insats rörande beslut om upprättad
kontrollplan för byggobjektet, byggsamråd och eventuell övervakning av
att de tekniska egenskapskraven skall kunna tillgodoses, krävs olika
mängd insatser beroende på byggobjektets omfattning och komplexitet.
Därför bör avgiften för bygganmälningsärenden kunna differentieras, så
att de motsvarar nämndens faktiska arbete, något som även
Byggkvalitetsutredningen föreslog i SOU 1997:177. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna..

8 Kvalitetsansvarig

Byggherren skall utse en kvalitetsansvarig. Denne skall garantera att den
kontrollplan som upprättats för byggobjektet följs enligt uppgjord plan.
Det innebär inte med säkerhet att de kvaliteter som samhället ställer på
byggobjektet enligt PBL finns med. En kontrollplan är alltså ingen
kvalitetssäkring och den kvalitetsansvarige ingen garanti för att
samhällets krav för byggobjektet tillgodoses. Den kvalitetsansvarige bör
därför se till att byggherrens kontrollplan tillgodoser samhällskraven och
att de genomförs på ett tillfredsställande sätt. Det förutsätter att en
kontrollplan enligt PBL alltid upprättas efter ett byggsamråd. Den
kvalitetsansvarige skall närvara vid byggsamråd, besiktningar och andra
kontroller. Det som ovan anförts om kvalitetsansvarig i byggprocessen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9 Slutanmälan

Byggnadsnämnden har svårigheter att leda sina ärenden till slutintyg.
Detta sker t.ex. när den kvalitetsansvarige inte får fram de intyg som
kontrollplanen kräver eller en begärd färdigställandeanmälan inte lämnats
in. Byggherren upplåter ofta byggnaden för användning utan
byggnadsnämndens kännedom. Byggnadsnämnden har då svårigheter att
utföra tillsyn och få rättelser utförda.

Det är väsentligt att byggnadsnämnden får kännedom om när en byggnad
tas i bruk, för att ha möjlighet att pröva beslut om användningsförbud eller för
kontroll av ventilationssystem eller brandtekniska installationer som då skall
vara i driftklart skick. Detta kräver att det blir obligatoriskt att göra
slutanmälan till byggnadsnämnden om att bygget är färdigt att tas i bruk.

Det är byggherren och inte den kvalitetsansvarige som bör göra en
slutanmälan, eftersom det är byggherren som är ytterst ansvarig för att
byggobjektet följer samhällskraven. Denna slutanmälan bör omfatta ett
slutintyg om att utförandet av byggprocessen skett i överensstämmelse med
bygglovsbeslutet. Anledningen till detta är den oroande utvecklingen av
åtgärder som inte stämmer överens med det tidigare bygglovsbeslutet.
Byggherrens anmälningsskyldighet och intygande enligt ovan bör föreskrivas
i lag för att poängtera vikten av denna handling. Om inte byggherren gör en
sådan anmälan kan byggnadsnämnden utkräva en särskild avgift enligt kapitel
10, 6 § PBL. För att poängtera vikten av att förslagen om
anmälningsskyldighet och krav på slutintyg är viktiga handlingar bör den
särskilda avgift som kan tas ut vid försummelse av att t.ex. en
kvalitetsansvarig ej utsetts, höjas. Det som ovan anförts om slutanmälan i
byggprocessen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10 Varsamhetskrav i kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse

I tidigare lagstiftning kunde byggnadsnämnden förhindra
bygglovspliktiga inre ändringar som ansågs förvanska byggnaden, genom
att inte ge bygglov. I den nya lagstiftningen är inte inre förändringar
lovpliktiga och därmed inte möjliga att förhindra. Byggnadsnämndens
enda möjlighet i dag är att i kontrollplanen ställa krav på ett utlåtande från
en fristående sakkunnig. Den sakkunniges utlåtande är dock inte grund för
myndighetsbeslut och sanktionerna vid överträdelser är svaga. Detta har
lett till ett betydligt sämre skydd för särskilt kulturhistoriskt värdefulla
byggnader. En kommun har idag rätt att utöka bygglovsplikten för särskilt
värdefulla byggnader när det gäller underhållsåtgärder, men däremot inte
för inre förändringar. Det bör göras möjligt att förhindra förvanskande
ändringar i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Därför krävs en ändring
av PBL kapitel 8, 6 §. Det som ovan anförts om varsamhetskrav i
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

11 Tillsynsansvaret

I det tidigare kontrollsystemet då byggnadsnämnderna utförde både
granskning och besiktning av byggnadsärenden, var behovet av
överordnad tillsyn inte så stort, eftersom det var mycket konkret till sin
natur. Dagens system är mer komplicerat eftersom det berör fler parter
och byggreglerna är mer målformulerade än tidigare.

Boverket är den myndighet som skall förtydliga de tekniska
egenskapskraven genom att utfärda byggföreskrifter. Det är sedan
länsstyrelserna som skall bevaka och utöva tillsyn över byggnadsväsendet i
länet. I dag saknar länsstyrelsen sannolikt resurser för att utöva den formen av
tillsyn. Frågan om tillsynen bör närmare utredas av t.ex. Boverket i samarbete
med länsstyrelserna och Kommunförbundet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

12 Ekologiskt hållbart byggande

Ekologisk hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp, vilket blir väldigt
tydligt när det gäller den byggda miljön. Den nu gällande lagstiftningen
ger inte något bra svar på vad som menas med ekologisk hållbarhet när
det gäller bebyggelsen. I BVL, lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk m.m., finns en rad egenskapskrav som skall uppfyllas i
samband med byggnation. Där nämns skydd med hänsyn till miljön,
energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall,
men ingenting nämns om ekologisk kretsloppstillämpning i sin helhet.

I miljöbalken som gäller från den 1 januari 1999 står det i 1 kapitel 4 och 5
§ att mark, vatten och fysisk miljö används så att från en ekologisk synpunkt
långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning, liksom
annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett
kretslopp uppnås.

Detta bör få en uppföljning i BVL, lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk m.m., för att stärka tillämpningen av ett ekologiskt kretslopps-
tänkande i byggprocessen. Andra paragrafen i BVL bör kompletteras med ett
tionde egenskapskrav, nämligen tillämpningen av ekologiskt hållbara
kretsloppslösningar i sin helhet. Boverket bör få i uppdrag att komplettera de
nu gällande byggreglerna utifrån detta nya egenskapskrav. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13 Direktverkande elvärme

I en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt att installera
direktverkande elvärme om byggnaden har särskilt goda egenskaper när
det gäller hushållning. Det gäller såväl nybyggnation som ombyggnation
vid tillbyggnad eller ändring.

Elektricitet är en högkvalitativ energi, som bör användas på bästa sätt. Mer
än 40 % av Sveriges producerande elenergi används för uppvärmning och
luftkonditionering av bostäder och lokaler. Ett skäl att minska den här
användningen är att kärnkraften skall avvecklas, men huvudskälet är att
elenergin skall användas i mer tekniskt komplicerade sammanhang än för
uppvärmning.

En signal till byggbranschen och bostadskonsumenter är att nu ta bort el
för uppvärmning. Det bör gälla både vid nybyggnation och vid större
ombyggnationer. Fritidshus bör fortfarande stå utanför dessa bestämmelser.
Det som ovan anförts om direktverkande elvärme bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2000

Owe Hellberg (v)

Lars Bäckström (v)

Marie Engström (v)

Siv Holma (v)

Kjell-Erik Karlsson (v)

Sten Lundström (v)

Johan Lönnroth (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Jonas Ringqvist (v)

Per Rosengren (v)