Götalandsbanan

Motion 1992/93:T544 av Dan Ericsson i Kolmården (kds)

Inledning

Motioner har tidigare år skrivits angående en
järnvägsförbindelse som länkar samman den järnvägstrafik
som idag finns på sträckorna Stockholm -- Jönköping och
Borås -- Göteborg. En utredning som offentligjordes i
oktober 1992, utförd av Transek AB på uppdrag av Projekt
Götalandsbanan, visar att en av höghastighetståg trafikerad
Götalandsbana ur ekonomisk synvinkel är en god
investering. Det ekonomiska utfallet är till stor del
avhängigt av hur kostnaderna för infrastrukturen betraktas.
Om AB Götalandsbanan ska bära bankostnaderna för
investeringen i den ''felande länken'' Tranås--Jönköping--
Ulricehamn--Borås och nödvändiga upprustningar på
befintliga bansträckor, inklusive finansieringen av
byggandet fullt ut, nås nollresultat först efter 21 år. Utan
bankostnader fås vinst redan år 1. Tidigare, av Banverket
utförda, samhällsekonomiska beräkningar visar på positiv
samhällsekonomisk avkastning av Götalandsbanan, en
aspekt som alltså denna utredning inte gjort beräkningar
på.

Samhällsnyttan

Götalandsbanan betyder direkt förbättrade
resmöjligheter för 500 000 människor och indirekt berörs
fyra miljoner. Berörda av Götalandsbanans positiva
regionala effekter blir fem län och ett stort antal kommuner.
Den lokala arbetsmarknaden skulle tredubblas för de flesta
större kommunerna längs banan. För näringslivet skulle
Götalandsbanan fylla en viktig funktion som
sammanbindande länk mellan viktiga industriregioner och
ge möjlighet till snabba och säkra godstransporter.

Prognoser över trafikutvecklingen fram till år 2010,
gjorda av Transportrådet, visar att
Götalandsbanekorridoren blir ett av de mest dominanta
trafikstråken i Sverige. Transportrådet visar vidare på en
förskjutning mot allt längre resor och att tjänsteresorna
kommer att öka sin andel av de totala resorna mer än
privatresorna. Resandeökningen kommer främst att ske på
sträckor mellan stora och medelstora städer, vilket stämmer
väl överens med Götalandsbanans trafikering.
Götalandsbanan kommer med sitt stora
befolkningsunderlag att utgöra den centrala länken i ett
marknadsanpassat järnvägsnät för höghastighetståg på
2000-talet.

Miljönyttan

Med beaktande av de negativa effekterna på miljön av
den av prognosinstituten beräknade fördubblade person-
och godstrafiken fram till sekelskiftet, blir det än mer
angeläget att bygga upp en sund infrastruktur. Det krävs,
om vi ska undvika ökad belastning på miljön, att järnvägen
tar hand om en betydande del av trafikökningen. En ökad
användning av järnvägen ger dessutom
samhällsekonomiska vinster genom låg energiförbrukning
och låg olycksfrekvens. En satsning på Götalandsbanan,
vilken som tidigare beskrivits kommer att bli ett av de mest
trafikerade stråken, är därför en miljöstrategisk satsning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en satsning på
Götalandsbanan och att detta beaktas i den plan för
investeringar i järnväg under åren 1994--2003 som är under
utarbetande.

Stockholm den 23 januari 1993

Dan Ericsson (kds)

i Kolmården