Götalandsbanan

Motion 2009/10:T342 av Claes Västerteg (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av höghastighetsbanor såsom Götalandsbanan.

Motivering

Sverige står inför ett flertal stora utmaningar. Vi behöver stå starka i den globala konkurrensen. Redan idag har vi flera fördelar, bland annat starkt näringsliv och högt kunnande. Men vi behöver även skapa förutsättningar för ett rörligare arbetsliv och större arbetsmarknadsregioner. Denna utveckling måste samtidigt ske på ett långsiktigt hållbart sätt. En del i denna utveckling är förverkligandet av höghastighetsbanor såsom Götalandsbanan.

Den 14 september presenterades den utredning som regeringen tillsatt om förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen har haft i uppdrag att analysera om en eventuell utbyggnad kan bidra till att uppnå samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar för ett utvecklat transportsystem med förbättrad kapacitet, framkomlighet och tillgänglighet.

I betänkandet föreslår utredaren att separata höghastighetsbanor, Götalandsbanan respektive Europabanan, byggs på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö för trafik i upp till 320 kilometer i timmen. Utredaren lägger ett samhällsbyggnadsperspektiv på höghastighetsbanor som ett sätt att möta framtidens efterfrågan på transporter genom ökad tillgänglighet, mer kapacitet och att skapa förutsättningar för stärkt utveckling, tillväxt och konkurrenskraft i Sverige.

En utbyggnad av höghastighetsbanorna kostnadsberäknas av utredningen till i storleksordningen 125 miljarder kronor. Utredningen bedömer att staten kommer att få svara för cirka hälften av kostnaden. Återstående kostnader föreslås täckas genom privat finansiering, trafikintäkter, medfinansiering från regioner och kommuner och från EU. Många parter kan således komma att bli involverade i utformningen av möjliga finansieringslösningar.

Planering och finansiering av höghastighetsbanor är således exempel på frågeställningar som särskilt behöver analyseras vidare. Hur detta ska ske och vem som ska göra vad bör anges i ett kommande inriktningsbeslut av regeringen med ställningstagande till utredningen om höghastighetsbanor samordnat med det kommande beslutet om den nationella infrastrukturplanen för åren 2010-2021 och i samlad form redovisa detta för riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2009

Claes Västerteg (c)