Göteborgs botaniska trädgård

Motion 1989/90:Ub692 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub692

av Elisabet Franzén m.fl. (mp)
Göteborgs botaniska trädgård

Botaniska trädgården i Göteborg är norra Europas största botaniska trädgård
och en av de internationellt viktigaste. Den tillkom genom en donation
1909. 1916-1923 anlade Göteborgs stad trädgården som en kommunal botanisk
trädgård. 1961 träffade staten och Göteborgs stad ett avtal om samarbete
mellan botaniska trädgården och universitetet, som innebar att staten
årligen skulle bidra till kostnaderna för trädgårdens skötsel. Staden överlät
utan kostnad för staten tomtmark för en botanisk institution, boksamling,
herbarium och botaniskt museum.

Avtalet sades ensidigt upp av staten 1982, gick ut 1985. Det statliga bidraget
halverades då i ett slag. Det har sedan utgjort ca 12 % av driftkostnaderna.
Under de fyra första åren gjordes inte ens en uppräkning av anslaget.
Från sommaren 1989 föreligger inte något avtal alls. Kommunen har anslagit
närmare 80 % av medlen. Detta skall jämföras med de mindre trädgårdarna
i Stockholm, Lund och Uppsala, där staten finansierar praktiskt taget hela
verksamheten. Göteborgs ekonomi är hårt ansträngd och risken är överhängande,
att om inte staten träder in med medel, så kommer oersättliga
värden att gå förlorade.

Till trädgårdarnas uppgifter hör att samla in och bevara växtmaterial för
forskningsändamål. Bevarandet av hotade biotoper kommer att bli än viktigare
i framtiden. En botanisk trädgård representerar ett mycket stort forskningskapital,
till stor del på rot, som byggts upp under en lång tidsperiod.
Detta kapital kan snabbt raseras om den kontinuerliga skötseln eftersätts i
brist på medel. Även korta perioder av eftersatt skötsel kan betyda en förlust
i det kulturarv och den vetenskapliga forskningsresurs, som dessa trädgårdars
växtmaterial utgör.

Ur naturvårds- och miljösynpunkt är Göteborgs Botaniska trädgård unik,
då den även hyser ett naturreservat inom sina gränser. Dessutom ligger den
nära Hisingen, som miljöminister Birgitta Dahl inför valet 1988 utnämnde
till ett särskilt bevakningsområde för miljöhänsyn. Trädgårdens betydelse
som referensområde är därför odiskutabel.

Det är av nationellt och internationellt intresse att Botaniska trädgården i
Göteborg kan drivas vidare utan förluster i forsknings- och naturkapital. Staten
måste därför i framtiden ta ansvaret för minst hälften av trädgårdens
driftkostnader och regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen.

Det anslag som betalas ut idag, går via universitetets budget. Vi har förståelse
för att detta är rationellt ur statens synpunkt. Om det föreslås fortsätta
måste anslaget vara tydligt öronmärkt för botaniska trädgården.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär utökad statlig finansiering av
Göteborgs botaniska trädgård till minst hälften av driftkostnaderna.

Stockholm den 24 januari 1990

Elisabet Franzén (mp)

Claes Roxbergh (mp) Eva Goés (mp)

Kent Lundgren (mp) Hans Leghammar (mp)

Marianne Samuelsson (mp) Carl Frick (mp)

Mot. 1989/90
Ub692

5