Gotland

Motion 2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 4

Förslag till riksdagsbeslut 5

Inledning 6

Bo på Gotland! 7

Bostadsmarknaden måste fungera på Gotland 7

Fler studentlägenheter 8

Lokal utveckling och tryggad grundservice 8

Bra kommunikationer också för Gotland 9

Bilkostnader 10

Levande landsbygd kräver att jordbruk kan överleva 11

Kultur och fritid på Gotland 11

Vindkraften 12

Utbildning på Gotland 12

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bostadsmarknaden på Gotland.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler studentlägenheter i Visby.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förenklingskommission för att se över regelverken med småföretagarna i glesbygden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statlig verksamhet på Gotland.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och enklare skatteregler för småföretag.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.3

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att prioritera en lösning av Gotlandstrafikens problem.4

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen och tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn.2

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt reformering av jordbrukspolitiken.5

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av vindkraften på Gotland.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gotländska fornfynd skall förvaras på Gotland.6

1Yrkandena 1 och 2 hänvisade till BoU.

2Yrkandena 5 och 8 hänvisade till SkU.

3Yrkande 6 hänvisat till SfU.

4Yrkande 7 hänvisat till TU.

5Yrkande 9 hänvisat till MJU.

6Yrkande 11 hänvisat till KrU.

Inledning

Gotlands unika möjligheter måste med utgångspunkt från de lokala förhållandena lyftas fram. En tydlig profilering och ett utnyttjande av Gotlands speciella fördelar kommer också att utgöra en fördel i en ökande europeisk konkurrens.

Gotlands läge och storlek gör att utbytet och kontakterna med omvärlden måste öka. Begreppet Centrum i Östersjön måste utvecklas så att utbytet mellan Gotland och områdena i Östersjöregionerna kan utvecklas till fullo.

Gotlands näringsstruktur avviker markant från riksgenomsnittet. För det första den höga andelen sysselsatta inom jordbruket, för det andra den låga industrisysselsättningen. Den offentliga sektorn har länge präglats av de många anställda inom försvaret. Men detta är ju kraftigt avvecklat på Gotland. Vissa grenar inom den privata tjänstesektorn har på Gotland många sysselsatta inom turistnäringen.

Läget för gotlänningarna är sedan ett par år tillbaka väldigt besvärligt. Arbetslösheten är större än i landet i snitt. Särskilt hårt slår de många varslen från Flextronics. Efterfrågan på telekommarknaden är dålig, utvecklingen av den så kallade tredje generationens mobiltelefoner har inte blivit vad man hoppas. För att pressa kostnaderna har mycket av Flextronics tillverkning flyttats utomlands, till länder där lönerna är låga. Den 1 oktober i år kom det femte varslet på 16 månader. Det gällde 220 anställda. På mindre än två år har antalet anställda minskat från 1 400 till 128.

Sammantaget kan den offentliga sektorns neddragningar väntas svara för det största bortfallet av arbetstillfällen. Men även minskningar inom jordbruket, livsmedelsindustrin och byggsektorn kan slå hårt mot sysselsättningen. Jordbruket kommer trots nedskärningarna att även i framtiden vara en näringsgren med stor betydelse för Gotland. Till detta kommer också de spridningseffekter som neddragningar i vissa branscher kan medföra för andra sektorer. Redan i ett kortsiktigt perspektiv blir behovet av nya arbetstillfällen stort.

Det finns alltså starka skäl att göra kraftfulla ansträngningar för att skapa nya och varaktiga arbetstillfällen. De nackdelar Gotland har också genom sitt läge, sin storlek och sin traditionella näringsstruktur gör att Gotland måste utveckla en starkare konkurrenskraft än andra svenska och europeiska regioner.

Utgångspunkten för att klara behovet av mer sysselsättning måste vara att utgå från Gotlands grundförutsättningar och unika fördelar samtidigt som den pågående utvecklingen noggrant måste följas för att exempelvis möjliggöra utnyttjande av ny teknik.

Den privata tjänstesektorn måste bli den näringsgren där huvuddelen av de nya arbetstillfällena skapas. Förutsättningar finns också inom olika former av uppdragsverksamhet inom kulturområdet och besöksnäringen. En ökad satsning på utbyggda telekommunikationer skulle ge förutsättningarna för så kallade distansoberoende verksamheter gynnsammare. Sysselsättningsökningen måste komma till stånd dels genom ett kraftigt ökat nyföretagande, dels genom nyanställningar inom det befintliga näringslivet. Förutsättningarna för att bibehålla dagens lokala näringsliv och ta tillvara dess tillväxtpotential måste uppmärksammas.

I denna motion presenteras därför förslag för att hela Gotland skall blomstra.

Bo på Gotland!

Det är en liberal utgångspunkt att människor skall kunna bo där de själva vill och ha möjligheter att leva ett bra liv där. Många människor, inte minst sommargotlänningar, skulle vilja bosätta sig permanent på Gotland. En lugn miljö och vacker natur, som Gotland erbjuder i överflöd, är viktiga faktorer som ofta blir avgörande för människor när de väljer bostadsort. Om de resurser som satsas på regional rättvisa används bättre skulle den liberala utgångspunkten bli en realitet för fler. Detta skulle också gynna Gotland.

De som vill bo kvar på Gotland skall också kunna göra det. Detta måste regionalpolitiken skapa förutsättningar för. Därför måste det finnas möjligheter till jobb i närheten där man bor. Regionalpolitiken skall inte skapa jobb utan den skall skapa förutsättningar för att företag etableras och därmed att nya jobb skapas också på Gotland. Regionalpolitken skall stödja den enskilda människan och hennes och hans möjligheter att skapa en god livsutveckling. Det handlar inte om att lägga ner kraft på att kommendera fram arbetsplatser.

Bostadsmarknaden måste fungera på Gotland

Att ha en egen bostad är en social rättighet. Bostadsbristen i Visbyområdet är ett problem för de boende på Gotland som vill byta bostad, för ungdomar som vill flytta hemifrån och för dem som vill flytta dit.

Bostadspolitiken måste läggas om i liberal riktning så att fler gotlänningar får möjlighet att välja hur bostaden ska vara och vem som ska äga den. Konkurrensen i byggbranschen måste öka och skatterna sänkas så att de nya bostäderna blir billigare. Folkpartiet står för en politik där olika boendeformer uppmuntras. Gotland behöver bostäder av alla sorter: hyresrätter, bostäder för äldre och handikappade, studentbostäder, bostadsrätter, radhus, småhus och villor. Det politiska systemet ska inte bestraffa eller belöna olika boendeformer. Det måste byggas mer och billigare på Gotland!

Bostäderna måste få vara olika och flexibla. Många gotlänningar föredrar säkert en lägre boendestandard om månadskostnaden blir lägre, men lagstiftningen gör det idag ofta svårt att få ner kostnaderna vid om- och nybyggnader. Att bostäder och bostadsområden traditionellt har sett ut på ett visst sätt får inte hindra nytänkande, som leder till lägre boendekostnader.

Fler studentlägenheter

Bristen på bostäder för studenter är ett stort problem i Visby och gör det svårt för högskolan att konkurrera med andra högskoleorter, till exempel Östersund som har en bostadsgaranti. Det gör det extra angeläget att hitta nya metoder för att bygga billigare småbostäder och stimulera byggandet av studentbostäder. Det gäller att dammsuga marknaden efter okonventionella lösningar, till exempel tomma kontor och kommersiella lokaler som kan konverteras till bostäder. Kommunen kan också utlova ett enklare planförfarande och därmed underlätta för de privata fastighetsägare som vill omvandla sina fastigheter till bostäder. Även andra lösningar, som fartyg och tillfälliga bostadsbaracker, måste prövas.

Folkpartiets förslag om skattefrihet för uthyrning av rum i privatbostäder skulle göra det möjligt att snabbt få fram betydligt fler lagliga hyresrum. Det skulle både effektivisera användningen av det befintliga bostadsbeståndet och råda bot på den allra mest akuta bostadsbristen, inte minst bland studenter.

Lokal utveckling och tryggad grundservice

Det är viktigt att förslag uppmuntras och prövas som säkerställer en god service till gotlänningarna. Goda förslag får inte kvävas av byråkratiskt bromstänkande. Det får aldrig bli så att samverkan kommenderas fram uppifrån. I stället måste flexibilitet och mångfald gälla.

En förnyad offentlig sektor är av stor betydelse för Gotland. Dels för att den är en viktig arbetsgivare, inte minst för kvinnor, dels för att det är viktigt med lokalt anpassade och flexibla lösningar när tryggheten skall garanteras.

Den bästa förutsättningen för att skapa fler jobb i hela Sverige är att hela politiken läggs om i en riktning som skapar fler jobb genom företag. Folkpartiet har en hel rad förslag för att förbättra för företagen och företagsamheten. Det handlar bland annat om en gynnsammare beskattning. Det borde till exempel vara möjligt att främja framställningen av etanol vid det nedlagda sockerbruket i Roma genom någon form av skattelättnad. Men det måste också bli mindre krångligt att starta och driva företag. Befintlig basindustri får inte drabbas av pålagor så att dess överlevnad äventyras.

Småföretagen har ofta en stor betydelse för att skapa livskraft i en bygd. Småföretagen ger också en mer differentierad arbetsmarknad än när orten domineras av ett stort företag. Detta ökar möjligheterna för återflyttning till bygden till exempel efter studier. En differentierad arbetsmarknad är nödvändig för att klara det så kallade medföljarproblemet: Att båda makarna behöver arbete i närheten av bostadsorten. En politik som gynnar mindre företag är därför också en politik som säkerställer möjligheter till sysselsättning och utkomst i landsbygden. Inom jordbrukssektorn är dessutom många företag en kombination mellan jordbruk och annan verksamhet. Lantbruksföretagen har stor betydelse för landsbygdens utveckling, både företagen som sådana och den viktiga miljöskapande funktion som lantbruket utgör. Småföretagen tyngs av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning som är illa anpassad till deras verksamhetsformer. En ny förenklingskommission bör därför särskilt få i uppdrag att se över regelverken med småföretagarna i glesbygden i förgrunden.

Det behövs fler kvinnor som startar företag på Gotland. En av anledningarna till att det är färre kvinnor än män som startar företag sammanfaller i hög grad med det kraftiga motståndet hos framför allt socialdemokrater och vänsterpartister att tillåta privata alternativ inom de yrkesområden där kvinnor traditionellt sett har erfarenhet och kompetens. Fler gotländskor måste få chansen att starta och driva företag inom bland annat vårdsektorn. Sverige har inte råd att vara utan kvinnors kompetens.

Statliga myndigheter bör spridas över hela landet, också till Gotland. Det gäller särskilt nytillkommande statlig verksamhet. Staten bör sträva efter att skapa regionala kraftcentra genom att samlokalisera viss typ av statlig verksamhet på samma ort som komplement till högre utbildning inom samma sektor.

Turistnäringen är en bransch som har mycket stor betydelse för Gotland. Turismen är den näringsgren som växer snabbast i världen. Kultur och natur lockar allt fler resenärer. Här erbjuder Gotland unika möjligheter. Turismen ger nya möjligheter till arbete och företagande och är en del av en hållbar tillväxt. En expansion leder också till ökad omsättning och nya jobb i kringliggande näringar och verksamheter samt underlättar kombinationsföretagande. Turistbranschen är främst en del av tjänstesektorn som är arbetsintensiv och därför hårt drabbad av de höga skatterna på arbete. Sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och enklare skatteregler för småföretag är därför avgörande för en bättre utveckling av turistbranschen. Viktigt är också att det finns tillgång till riskvilligt kapital för olika investeringar som bl.a. kan komma turismen tillgodo.

Skatterna bör så långt som möjligt vara likformiga och lägre generella skattesatser eftersträvas. Dock är skattekilarna mer skadliga för vissa sektorer än andra, och skatterna bör sänkas först där. Folkpartiet föreslår därför sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn. Detta skulle naturligtvis underlätta för turistnäringen på Gotland.

Bra kommunikationer också för Gotland

Utan fungerande kommunikationer kan aldrig hela Sverige få en positiv utveckling. Detta är en grundbult också för utvecklingen på Gotland. Främst måste satsningar göras på vägar och IT-teknik.

En vägsom inte får glömmas bort är färjekommunikationerna till Gotland. Här har staten huvudansvaret för att en god bastrafik kan upprätthållas. Det handlar inte enbart om pris och tillgänglighet utan även om långsiktighet och stabilitet. För gotlänningarna är det viktigt att färjetrafiken, deras landsväg till fastlandet, inte drabbas av de orimliga kostnader som fallet är idag. Den oro som gotlänningarna känner för den olösta frågans konsekvenser för Gotlands tillväxt och välfärd måste respekteras. Därför måste transportkostnaderna till fastlandet vara i samma storleksordning som motsvarande vägtransporter på fastlandet. Denna fråga har stötts och blötts alltför länge. Regeringen måste därför prioritera problemet med en lösning på Gotlandstrafiken. Ansvaret för gotlandstrafiken bör flyttas över till Vägverket, som f.ö. har all annan färjetrafik, och kostnaden för den gotländska färjetrafiken (landsvägspriser) skall ingå i deras budget.

Från Folkpartiets sida välkomnar vi förslagen i Berit Rolléns utredning Garanterad transportstandard för Gotland. Många av förslagen är sådana som Folkpartiet driver. Jag tänker då speciellt på att kostnaden för godstransport nu skall vara jämförbar med motsvarande transport på land.

Ett annat välkommet förslag i utredningen är att färjetrafiken även fortsättningsvis skall gå till två hamnar på fastlandet. Folkpartiet kan inte se några skäl till att på längre sikt flytta trafiken från Nynäshamn till Oxelösund. Nynäshamn är den naturliga hamnen för många Gotlandsresenärer från Mälardalsområdet. Dessutom skulle en lokalisering till Oxelösund kunna leda till att det bara blir en fastlandshamn i framtiden.

Frågan brådskar! Men trots det har regeringen i årets budgetproposition inte brytt sig om att fullfölja utredningen och slopa det s.k. Gotlandstillägget till föremån för en generellt sänkt längdmetertaxa, där staten går in och tar ett större ekonomiskt ansvar. Detta motiveras med att regeringen vill avvakta och se hur det blir med de nya färjorna. Helt obegripligt. Vad som förändras i fraktfrågan med de nya färjorna är att godset fraktas över havet på kortare tid. Längden på transporten bli ju densamma och transporten tar i anspråk lika stort lastutrymme.

För att få människor och företag att etablera sig på Gotland måste det finnas tillgång till flyg till rimliga priser. För Gotlands del, som för närvarande troligtvis har världens dyraste flyglinjer, måste en snabb lösning komma till stånd. Tyvärr har inte avregleringen av inrikesflyget medfört att konkurrensen på flygmarknaden ökat i tillräckligt hög grad. Priset på biljetter är alldeles för högt inte minst till och från Gotland. Frågan är av största betydelse både ur ett tillväxt- och ett välfärdsperspektiv.

Bilkostnader

Bilen är nödvändig för de flesta på Gotland. Det höga bensinpriset slår extra hårt mot Gotland där många är beroende av bilen för sina arbets- och serviceresor. Därför bör reseavdraget ändras så att det följer prisutvecklingen.

För att kunna arbetspendla är det ofta nödvändigt för småbarnsföräldrar att först resa till en förskola, dagmamma eller annan barntillsyn. På Gotland kan dessa avstånd vara långa och kan i vissa fall dessutom vara orsaken till att t ex en busslinje inte är möjlig att använda. Då sträckan för reseavdrag beräknas bör därför transporten till och från barntillsyn räknas in.

Levande landsbygd kräver att jordbruk kan överleva

Ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk är den viktigaste förutsättningen för en levande och lönsam landsbygd. Det går inte att komma ifrån att det ändå är jordbruket som är motorn i all utveckling och överlevnad för landsbygden. Ett livskraftigt jordbruk skapar underlag för andra typer av företag och arbetstillfällen. En grov uppskattning är att mer än hälften av andra företag och arbetstillfällen i landsbygden med närliggande tätorter är direkt beroende av jordbruket och dess investeringar för sin överlevnad. Det är därför omöjligt att få en framgångsrik landbygdsutveckling utan att de agrara näringarna blomstrar.

EU har i samband med utvidgningen en unik möjlighet att genomföra reformer i jordbrukspolitiken som kommer att prägla hela unionens arbete under lång tid framöver. Det viktigaste är att skapa förutsättningar för att jordbrukaren, som vilken annan företagare som helst, ges möjlighet och frihet att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad. Inriktningen mot konsumenten ska bli klarare. Konsumentens val ska vara avgörande för jordbruksproduktionen, och konsumenternas förtroende för europeiska livsmedel måste ytterligare stärkas.

Detta förutsätter att både svensk och europeisk politik underlättar för små- och nyföretagandet så att även småskaliga alternativ kan växa fram på landsbygden.

Jordbruket har såväl positiva som negativa effekter på miljön. En utmaning för framtiden blir att minska de negativa. Folkpartiet har länge efterlyst att jordbruket mer rättvist behandlas som en näring bland andra och följaktligen beskattas därefter.

En annan utmaning blir att med böndernas hjälp öka de positiva effekterna jordbruket har på miljön. Därför är det angeläget med en vidare diskussion om medel att stödja bönderna – ekonomiskt eller på annat sätt – för deras insatser för ett öppet odlingslandskap och en varierad kulturmiljö.

Det är därför viktigt att frågan om vilka miljöeffekter och miljökostnader som kan kopplas till jordbruket utreds vidare och läggs till grund för en fortsatt reformering av jordbrukspolitiken

Kultur och fritid på Gotland

Tillgång till kultur och bra fritidsaktiviteter är en mycket viktig förutsättning för att skapa utvecklingskraft och en anda av kreativitet på Gotland. Tillgången till kultur är också en viktig förutsättning för att kunna attrahera och behålla nya landsbygdsinnevånare. Kulturen spelar också en mycket stor roll som ett konkurrensmedel för turismen. Detta är ett påtagligt faktum för Gotland. Kultur är därför ingen lyx, som kan ges lägre prioritet än andra ansträngningar att utveckla landsbygden. De kommunala musik- och kulturskolorna samt bibiloteken utgör ofta grundbulten inom kulturen och måste värnas.

På Gotland upptäcks vid arkeologiska utgrävningar fornfynd som berättar hur människor levde på ön för tusentals år sedan. Många fornfynd visas på Gotlands fornsal i Visby. Men när det handlar om stora och dyrbara fynd så måste de skickas till Statens historiska museum i Stockholm. Om fynden anses vara av nationellt intresse skall de vara tillgängliga för forskare, vilket anses innebära att de måste förvaras i Stockholm. Så bör det inte vara. Istället bör de gotländska fynden visas på Gotland. Forskning som rör Gotlands historia kan likaväl bedrivas på Gotlands fornsal.

Vindkraften

Skall Gotland bli en ekokommun måste grundläggande principer bli kretslopp och hushållning. Samhällsplaneringen måste ta sin utgångspunkt i detta.

Den planerade avvecklingen av kärnkraften till år 2010 medför att energiplaneringen måste inriktas på en växling mot andra energislag och effektivisering av elanvändningen.

Det är dock tveksamt om en fortsatt utbyggnad av vindkraftverken bör ske. Vindsnurrorna innebär ett mycket kraftigt och störande ingrepp i landskapsbilden. En skog av höga bullrande snurror med kraftiga rotorblad dominerar helt den omgivande naturen; träd och kyrktorn kan inte hävda sig längre i det gotländska kulturlandskpet.

Vindkraftverken i landet finansieras med ett antal beräkningsbara och några svårkalkylerbara subventioner. Därutöver uppkommer kostnader för nätinvesteringar för att klara de varierande leveranserna från vindkraften. Vindkraftsföretagen skall å andra sidan betala en viss anslutningsavgift som dock sannolikt inte täcker den verkliga kostnaden.

Det är oklart om man uppnår samhällsekonomiska vinster av en fortsatt kraftig satsning på vindkraft. Därför måste en ordentlig utvärdering omgående komma till stånd för att få reda på lönsamheten i och miljökonsekvenserna av en fortsatt satsning. Det är dock positivt med ytterligare försök med vindkraftverk placerade till havs.

Utbildning på Gotland

Utbildningsnivån hos gotlänningarna blir allt viktigare för att Gotland skall kunna hävda sig och utvecklas. Människor kommer i framtiden att behöva utbilda sig många gånger under sin livstid då metoder, teknik och kunskap snabbt blir inaktuella. För att klara dessa krav måste högre utbildning bli tillgänglig för fler. Tid och plats är de begränsande faktorerna i sammanhanget. Distansutbildning och utlokaliserad högskoleutbildning är en metodik som kan ge fler människor tillgång till högre utbildning och fortbildning.

De regionala högskolornas och universitetens roll för att skapa en regional balans är av största vikt. De ger fler ungdomar möjligheter till högre studier; ungdomar som kanske annars inte skulle studera vidare. Det gäller i hög grad också högskolan på Gotland. Det är av vikt att högskolan satsar på spetsutbildning, som t.ex. konst, för att kvaliteten i utbildningen skall behållas.

Det är speciellt viktigt att olika nätverk kan etableras. När samverkan råder mellan företagare, grundskolan, KOMVUX, gymnasieskolan och högskolan ökar Gotland som helhet sin kompetens genom att invånarna stärker och modernisera sina kunskaper.

Statens skolor för vuxna och privata skolalternativ kan i samverkan med gymnasier och KOMVUX i kommuner erbjuda distansutbildningar som ger en mångfald av kurser och kompletteringar och behörighet till universitetsstudier. Därmed ges även de som av olika skäl inte kan studera på heltid vid KOMVUX och gymnasieskolor goda möjligheter att skaffa sig behörighet för högskole- och universitetsstudier.

Folkhögskolans roll för Gotlands överlevnad kan inte nog betonas. Dess allmänna linjers fjärde år utgör ett värdefullt komplement för dem som vill ha en starkare plattform att stå på innan högskolestudier börjar. Folkhögskolorna är sprungna ur den svenska folkrörelsetraditionen och dess speciella sammanhållning och gemenskap, ofta med en ideologisk grund och utgör något mycket positivt för många av deras elever. Folkhögskolan på landsbygden kan genom sitt internatliv kanske få några elever från Visby att bosätta sig i närheten av skolan efter avslutade studier.

Studieförbunden spelar en viktig roll på Gotland. Det är därför viktigt att studieförbunden får de resurser som krävs för att deras verksamhet skall kunna fortsätta.

Stockholm den 21 oktober 2002

Helena Bargholtz (fp)