med anledning av prop. 2009/10:201 Gränser i skog

Motion 2009/10:MJ9 av Tina Ehn m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i skogsvårdslagen (1979:429).

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motivering

Vi kan ställa oss bakom att gränserna för skyddsskog upphävs.

Svårföryngrad skog

Gotland har en hög andel flerskiktad skog av kontinuitetskaraktär. Vi ser med oro på en pågående utarmning av den biologiska mångfalden genom slutavverkning av vissa skogar med höga naturvärden.

Regeringens förslag innebär att avverkningstillstånd ersätts med anmälan i stora delar av inre Norrland och på Gotland. Det medför att ett viktigt rådrum för att hinna ta ställning till behovet av att skydda skog tas bort. Vi anser inte att det finns tillräckliga argument för att nu avskaffa tillståndsplikten för avverkning i områden med svårföryngrad skog i norra Sverige. Den svårföryngrade skogen är viktig för såväl natur- som kulturmål. Andelen skyddsvärd skog i dessa områden är större då det generellt finns mer gammal skog med höga biologiska värden. Ett avskaffande av tillståndsplikten riskerar att leda till att mer skyddsvärd skog avverkas. Detta innebär ytterligare ett steg bort från miljökvalitetsmålet Levande skogar. Om tillståndskravet tas bort riskerar dessa skogar att utsättas för ett ökat avverkningstryck.

Vi delar Skogsstyrelsen bedömning att det i dag är olämpligt att avskaffa områdena för skyddsvärd skog i norra Sverige med hänvisning till rennäringens intressen. Vi anser att renskötselområdets geografiska utsträckning och innebörd och betydelsen av rennäringen som allmänt respektive enskilt intresse inte har klarlagts tillräckligt.

Regeringens förslag innebär att det inte längre kommer att ställas krav på redovisning av hänsyn till rennäringens intressen av de planerade avverkningarna inom renskötselområdet inom den nuvarande gränsen för svårföryngrad skog men utanför året-runt-markerna. Regeringen föreslår också att en informationsplikt eller motsvarande gentemot samebyarna i samband med anmälan av avverkning inom renskötselområdet begränsas till året-runt-markerna. Vi tycker i likhet med länsstyrelsen i Norrbotten att utredningens förslag att informationsplikten ska gälla i hela renskötselområdet är bättre.

Skogsbruk och rennäring är två areella näringar som ofta nyttjar samma mark och som därför påverkar varandra. Detta samarbete ska uppmuntras, i syfte att öka förståelsen mellan näringsidkarna. Ett tydligt regelverk behövs. Men regeringens förslag riskerar i stället att skapa nya svårigheter inom renskötselområdet. I praktiken innebär propositionen en försvagning av de samiska rättigheterna. Regeringen fortsätter att försämra samebyarnas ställning. Samebyarna förlorar genom den nya lagstiftningen sina möjligheter att överklaga Skogsstyrelsens avverkningstillstånd. De kan inte längre gå till domstol och få tillstånden överprövade. De kan inte längre anföra sina argument för den hänsyn man anser bör tas till rennäringen.

Vi känner stor oro för det framtida samarbetet mellan rennäringen och skogsnäringen. Regeringen slarvar över frågan. I sammanfattningen av Gränsskogsutredningen påpekas också att utredaren, på grund av bristande tid, inte hade möjlighet att kalla samman en grupp av experter och sakkunniga.

Om regeringens förslag går igenom ökar Skogsstyrelsens arbetsbelastning. Myndigheten behöver då förbättra samrådsrutinerna, skapa tydliga arbetsformer, upprätta renbruksplaner m.m. Arbetssituationen på länsstyrelserna kan också påverkas. Vi anser att regeringen underskattar konsekvenserna för myndigheternas arbete. Redan i dag förekommer att myndigheterna av tids- och resursskäl inte hinner behandla avverkningsanmälningar på ett adekvat sätt.

Fjällnära skog

Regeringens förslag till ny lydelse av 15 § skogsvårdslagen innebär att röjning och gallring kan ske i fjällnära skog utan tillstånd. Vi anser att röjning och gallring som kan få negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden eller andra viktiga naturvärden inte bör tillåtas i fjällnära skog.

Regeringens skrivningar om regeln i 17 § om skogsbilvägar är för snävt inriktade på skogsproduktion. Vi anser att miljöaspekter bör väga tyngre vid beslut om skogsbilvägar. Det gäller t.ex. konsekvenser för biologisk mångfald, risk för fragmentering av skogsområden och andra naturvärden.

Regeringens förslag till ny 18 a § innebär att tillstånd får ges till avverkning på en sammanhängande yta som är mindre än 20 hektar utan att det finns särskilda skäl till det. Vi vill värna om den biologiska mångfalden och andra viktiga naturhänsyn i den fjällnära skogen. Det är också viktigt att undvika fragmentering. Även mindre avverkningar kan ha negativa konsekvenser.

Straffskalan

Regeringen föreslår att straffskalan för överträdelser av regeringens föreskrifter om skyldighet att underrätta Skogsstyrelsen om avverkning m.m. ändras till böter. Förekomsten av fängelsestraff i straffskalan kan få konsekvenser för prioriteringarna hos aktörerna i rättssystemet. Det kan också få andra konsekvenser, t.ex. för vilka instrument som kan användas i en förundersökning. Vi anser därför inte att straffskalan ska ändras på det sätt som regeringen föreslår. Det finns andra sätt att lösa problemet, t.ex. genom att lyfta in vissa regler i föreskrifter eller förordningar som beslutas av regeringen. Vi noterar också att 13 b § om restriktioner vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker är formulerad som ett förbud men inte är straffsanktionerad. Lagrådet har kommenterat att regeringens förslag innebär att den som har synpunkter i hög utsträckning får förlita sig på skogsmarksägarens ställningstaganden.

Återremittering

Sammantaget anser vi att regeringens förslag till ändring i skogsvårdslagen (1979:429) bör återremitteras på de punkter som anges ovan.

Stockholm den 16 april 2010
Tina Ehn (mp)
Per Bolund (mp)	Karin Svensson Smith (mp)